Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Denna studies syfte och mål är att få en inblick och nå en djup förståelse för hur unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet handskas med sina utmaningar. Syftet är att förstå hur kulturell stigmatisering, förväntningar och maskulina normer påverkar deras kamp med den egna psykiska ohälsan. I och med att denna studie fokuserar på människors upplevelse av ett fenomen så är den valda metodansatsen den hermeneutiska metodansatsen. För att nå studiens syfte insamlades material genom semistrukturerade intervjuer med deltagare om deras psykiska ohälsa i relation till deras kulturella bakgrund och känslan av skam över den egna psykiska ohälsan. Den valda teorin för studien utspelar sig inom tre aspekter, känslan av skam, det sociala samspelet samt beteendemönster påverkat av omgivningen. Studiens resultat är framtaget med hjälp av insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna och det teoretiska ramverket, som sammanflätats med varandra. Resultatet i denna studien påvisar att unga män som har en kulturell bakgrund där psykisk ohälsa är stigmatiserat upplever förväntningar från två håll. Delvis den kulturella stigmatiseringen som förväntar sig att de inte ska väcka skam hos de själva eller familjen, därav förväntas de vara tysta. Vidare så upplever dessa mäns förväntningar från resten av samhället i hur de ska hantera sin psykiska ohälsa genom att visa sig icke sårbara, detta påvisas bero på maskulinitetens förväntningar som genomsyrar samhället oavsett kulturell dominans. Resultatet ger även en tydlig inblick i vikten av studiens ämne och att män som urvalsgrupp i relation till fenomenet psykisk ohälsa är ett viktigt ämne att forska vidare om. / <p>.</p>

Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus.Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval. Surfaren kan tänka sig alternativa yrkeskarriärer. De tre elevtyperna, deras intressen, motiv och framtidsplaner samt hur de gör kön speglas av klass och etnicitet. För att göra gränsöverskridande val är föräldrarna, särskilt pappan, viktig. Med ökad bredd av elevtyper finns stora möjligheter att öppna upp teknisk utbildning för den kreativa eleven och så småningom en ny ingenjörsroll. / Major changes have affected the Technical Programme of the Swedish Upper Secondary School in the past few years and new subjects have been added to the technical field. Have these changes also affected the recruitment of students? Male students of the Engineer and Architecture branches of the programme have responded to questionnaires and interviews concerning their motives, interests and future plans. The male students’ experiences of technology and gender issues in technology are discussed with gender perspectives in mind. The results have outlined three main types of students: the technologist, the creator, and the surfer. The technologist and the creator are both very purposeful in their choice of studies and career goals. The surfer is more open to alternative career choices. The three student types, their interests, motives and future plans, and their views on gender issues are influences by class and ethnicity. The parents, especially the father, are influential if the student will make boundary crossing choices. With this broad selection of student types, there are great possibilities to create a technical education for the creative student and, in the future, a new type of engineer.

No description available.

En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.

Åsa Edqvist & Stina Eklund Berning. Mäns våld mot kvinnor. Förklaringar till våldets uppkomst sett utifrån Kriscentrum för män i Malmö och utifrån Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö.Men’s violence towards women. Explanations on the origins of violence seen from the perspective of the Crisis centre for men in Malmö and from the perspective of the Crisis centre for women subjected to violence including their children in Malmö.I denna studie kommer mäns våld mot kvinnor att behandlas. Ämnesvalet grundar sig i att öka kunskapen i ämnet, samt att få en så nyanserad bild som möjligt av det manliga våldet. Med anledning av detta har vi valt att utgå från hur personalen från Kriscentrum för män i Malmö respektive Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö förklarar våldets uppkomst. Vid sidan om detta kommer även verksamheternas behandlingsarbeten samt deras samarbete att behandlas. Anledningen till att vi valt att utgå från dessa verksamheter är för att de skiljer sig åt då de vänder sig till de våldsutövande männen respektive de våldsutsatta kvinnorna och därmed har de olika utgångspunkter. Det empiriska materialet grundar sig på en kvalitativ studiemetod bestående av två halvstrukturerade intervjuer med personal från Kriscentrum för män i Malmö och en personal från Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö. Vid sidan om detta består studien även av ett teoretiskt material i form av tidigare forskning och olika perspektiv rörandet ämnet. De perspektiv, som framförallt kommer att lyftas fram är sett utifrån den feministiska våldsforskningen samt utifrån avvikelseperspektivet. Studien visar på att förklaringarna till våldets uppkomst delvis skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna, vilket även behandlingarna gör. Slutligen visar studien att det finns möjligheter till ett samarbete mellan verksamheterna, men att de överskuggas av svårigheter.Examensarbete i socialt arbete, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2005.

No description available.

Varje år insjuknar ett flertal män i bröstcancer, forskning visar dock brister i omvårdnaden i samband med behandlingen, detta då sjukdomen ses som kvinnlig. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och det är viktigt att sjuksköterskan ser den enskilda individen och dennes behov och inte enbart sjukdomen. För att öka kunskap och ge förutsättning för personcentrerad omvårdnad behövs mer forskning om hur män upplever omvårdnaden i samband med behandling av bröstcancer.

Ätstörningar är en allvarlig psykisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Däremot finns det lite forskning och få diskussioner i dagens samhälle om ätstörningar bland män. Denna studie är kvalitativ och syftar till att undersöka hur män som har lidit av ätstörningar upplever hur behandling och bemötandet ser ut i Sverige, samt hur organisationer som är verksamma inom området har för riktlinjer för att behandla sjukdomen hos män. För att ta reda på detta har tre män som har tidigare haft ätstörningar och en forskare inom sjukdomen intervjuats. Intervjuerna baserades på semistrukturerade intervjuer som fokuserade på olika teman. Studiens resultat analyserades med hjälp av en tematisk analys och en abduktiv analysmetod. Resultatet presenterade att stigma, hjälp och stöd, maskulinitet samt bristande kunskap och medvetenhet var bidragande faktorer för intervjupersonernas ätstörningar. Intervjupersonerna förstod inte allvaret med deras ätstörning, skämdes för sjukdomen och fann stödet inte lika anpassat för män. Slutsatsen är att ytterligare kunskap behövs inom området för att förändra vårdens riktlinjer. En minskad stigmatisering och ökande av medvetenhet i samhället om mäns ätstörningar visade sig också vara viktigt.

Bakgrund: HIV är ett virus och är en förkortning för Humant immunbristvirus. Viruset spred sig till en epidemi under 1980-talet. HIV är en droppsmitta och idag finns adekvat behandling som gör virusvärdena näst intill omärkbara. Om de smittade däremot inte förses med behandling utvecklas AIDS, ett samlingsnamn för immunologisk försämring och opportunistiska sjukdomar. 8000 människor estimeras leva med HIV i Sverige och flera hundra nya fall infaller varje år. Att vara HIV-bärare kan medföra psykisk påfrestning. Förväntade föreställningar om hur ens identitet och egenskaper som avviker från det som förväntas, skapar stigmatisering. Tidigare forskning visar att sjukdomen HIV är stigmatiserad och det är sjuksköterskans ansvar att anpassa sitt förhållningssätt till ett bra bemötande i vården.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur män med HIV upplever möten med vården.  Metod: Studien är formad av en kvalitativ innehållsanalys, grundar sig på en induktiv ansats med ett manifest förhållningssätt. Narrativ i form av självbiografier analyseras, kodas i meningsenheter och vidare till underkategorier och kategorier.  Resultat: Studiens resultat framhålls i två kategorier; Främjande vårdkvalité oc h Bristande vårdkvalité, varav vardera kategori har fyra underkategorier vardera. Resultatet visade att männen upplevde en större andel av möten med negativ bemötning än positiva.  Slutsats: Att män med HIV blir felaktigt bemötta av vården på grund av sin sjukdom är ett faktum. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal börjar trotsa förutfattade meningar för ett bättre möte. Det krävs däremot en ökad kunskapsspridning och vidare ny forskning i ämnet. Nyckelord: AIDS; HIV; Män; Omvårdnad; Vårdvetenskap; Upplevelser.