Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Betting on sports is growing at a fast pace.  Betting addiction has today become a public health problem and young people in particular have a greater chance of becoming addicted to betting. Sports teams and leagues all over the world receive large sums of money from betting companies to be associated with them. Allsvenskan and and its teams recently entered a partnership with Unibet worth 1.8 billion kr over 12 years.    The purpose of my study was to investigate the opinions of young Swedish sports betting men (age 20-25) regarding sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its clubs and to identify patterns of what impact sponsorship has on their gambling.    As help to analyze my respondents' answers, I used two theories. The attribution theory was used to analyze the first part of my purpose. With the theory, I analyzed whether my respondents had received an altruistic attribution to the sponsor because of the sponsorship. The second theory was the TPE framework and it was used for the other part for my purpose. With the TPE framework, I analyzed whether my respondents felt that other people were more affected by the sponsorship than themselves.    To gain a deeper insight in to the opinions of my respondents I used semi-structured interviews. The semi-structured interviews gave my respondents and I a chance to openly discuss the issues in the study.    The results showed that there had absolutely not been an altruistic attribution to the sponsor. All my respondents were against the sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its teams. The main reason for the hostility towards betting company sponsorship was the unethical aspect. The respondents considered that betting can have negative effects if an addiction occurs. Betting companies should therefore not be marketed by Allsvenskan and its clubs since a lot of people have a strong bond to them. The TPE framework's theory that people often believe that other people are affected more than themselves was a good fit for my respondents. No patterns were found in my investigation because no one believed that the sponsorship had affected them in any way. The respondents understood that the sponsorship may have affected others and that the sponsorship may have affected them subconsciously. / Betting på sport växer i rask takt.  Bettingberoende har idag blivit ett folkhälsoproblem och framförallt yngre män har en större chans att hamna i ett bettingberoende. Sportlag och ligor över hela världen får stora summor pengar av bettingbolag för att associeras med dem. Allsvenskan och Allsvenska lag gick nyligen in i ett samarbete med Unibet som är värt 1.8 miljarder över 12 år.   Syftet med min studie var att undersöka unga svenska sportbettande mäns (20-25) åsikter kring sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och Allsvenskan klubbar samt identifiera mönster kring vad för påverkan sponsringen har på deras spelande.    Som hjälpmedel för att analysera mina respondenters svar använde jag mig av två teorier. Attribution teorin användes för att analysera den första delen i mitt syfte. Med teorin analyserade jag om mina respondenter hade fått en altruistisk attribution till sponsorn på grund av sponsringen. Den andre teorin var TPE-ramverket och användes till den andre delen i mitt syfte. Med TPE-ramverket analyserade jag om mina respondenter ansåg att andra påverkades mer av sponsringen än dem själva.   För att få en djupare insikt i mina respondenters åsikter och har jag använts mig av semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna gav både mig och mina respondenter ett friare sätt att diskutera frågeställningarna.   Resultatet visade att det absolut inte hade uppstått en altruistisk attribution till sponsorn. Alla mina respondenter var emot sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och dess lag. Den främsta anledningen till fientligheten mot bettingbolagssponsringen var den oetiska aspekten. Respondenterna ansåg att betting kan medföra negativa effekter om ett beroende uppstår. Bettingbolag borde därav inte marknadsföras av Allsvenskan och Allsvenska klubbar som många människor har ett starkt band till.   TPE-ramverkets teori om att människor ofta anser att andra människor påverkas mer än sig själva stämde bra in på mina respondenter. Det hittades inga mönster i min undersökning eftersom ingen ansåg att sponsringen har påverkat dem på något sätt. Respondenterna hade en förståelse att sponsringen kan påverkat andra samt att sponsringen kan ha påverkat dem undermedvetet.

Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur media beskriver män somarbetar i förskolan. Tidningarna vi valt att undersöka är kvällstidningarna Aftonbladetoch Expressen samt de fackliga tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning. Tidsramenpå urvalet av artiklar har haft fokus på 2000-talet och den tidigaste artikeln vi undersöktär skriven 2003 och senaste är skriven 2019. Antalet artiklar som ligger till grund förstudien är 34 artiklar från kvällstidningarna och 17 från de fackliga tidningarna.För att analysera artiklarna har vi använt oss av lexikalisk analys som är en lingvistiskform av kritisk diskursanalys som fokuserar på ord som används och inte används avförfattarna. Vi har även utgått från R.W. Connells (1999) maskulinitetsteori omhegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet som teoretisk ram av vår analys.Som metod för att sammanställa data vi fått fram genom vår analys har vi använt oss avThomas Denks (2002) beskrivning av komparativ metod för att synliggöra mönster ochdiskurser som framställs av analysen.Resultatet av vår studie visar på två tydliga diskurser i form av brottsdiskursen ochstereotypsdiskursen som återgående syns i de undersökta artiklarna. Det blir tydligt attman sällan diskuterar män som arbetar i förskolan utan att pedofildebatten dyker upp påett hörn eller att man diskuterar ett behov av män som förebilder för barnen.Med grund i vårt resultat diskuterar vi hur diskurserna påverkar debatten om män iförskolan. Då många artiklar handlar om jämställdhetsdebatten, diskuterar vi hur denkönssegregerade arbetsmarknaden påverkar valet av könsstereotypa yrken och hur män iförskolan påverkas. Slutligen kommer vi in på clickbait-eran och hur det massiva flödetpå medier och behovet av klick på artiklar påverkar debatten. Vi avslutar med attpresentera förslag på vidare forskning.Nyckelord: Diskurs, Förskola, Ideal, Jämställdhet, Media, Män, Maskulinitet

I Sveriges förskolor idag råder brist på utbildad personal vilket får följder för kvaliteten på den verksamhet som kan bedrivas. Ett sätt att få upp andelen utbildad personal kan vara att försöka locka fler män att söka sig till förskolläraryrket. Detta på grund av att det i nuläget endast arbetar ca tre procent män i förskola. Emellertid återkommer samhällsdebatter där mäns lämplighet att arbeta inom förskola ifrågasätts. Förskolan förväntas dessutom ha en god samverkan med barnens vårdnadshavare och därför blir vårdnadshavarperspektivet av intresse att undersöka.Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares berättelser om män som arbetar i förskolan utifrån en diskursanalytisk ansats. För att besvara frågeställning och syfte har diskursbegreppet använts som huvudsaklig teori tillsammans med diskursanalys. Metoden för materialinsamling var kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare.Resultaten som framkom visade på tre övergripande diskurser i vårdnadshavarnas berättelser. Dessa var: 1.) mannen som risk, 2.) mannen som traditionell manlig förebild, och 3.) mannen som modern manlig förebild. De olika diskurserna ledde till olika sociala konsekvenser i vilket vissa handlingar blev möjliga. Riskdiskursen medförde att det blev möjligt för vårdnadshavare att vara extra vaksamma på såväl män i förskolan som deras barn. I både mannen som traditionell manlig förebild och mannen som modern manlig förebild blev det istället logiskt att vilja ha fler män i förskolan. Medan det i den traditionella diskursen förväntades att män i förskolan skulle vara extra manliga förväntades männen istället stå för könsöverskridanden inom ramarna för den moderna manliga förebildsdiskursen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om män som arbetar i förskolan i två olika dagstidningar. Vidare diskuteras hur dessa diskurser kan påverka förskolans arbete med jämställdhet. Metoden som legat till grund för denna studie är kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar på att det finns tre identifierade diskurser i det insamlade materialet: <ul type="disc">En brottsdiskurs Män som sexuella förbrytare Män som bristvara I resultatet blir det tydligt att män i förskolan till störst del nämns i media i sammanhang av sexuella övergrepp mot barn. Med grund i att diskursen om män som sexuella förbrytare finns, dras slutsatsen att denna diskurs är en anledning varför så få män väljer att arbeta inom förskolan. Detta påverkar i sin tur förskolans arbete med jämställdhet, eftersom barnen lär sig att ett arbete inom förskolan är kvinnoarbete.

Depression är ett folkhälsoproblem som ökar globalt och i Sverige. Sjukdomen uppfattas enligt genusmedicinska forskare som en kvinnlig sjukdom och diagnostiseras utifrån patientens känslomässiga symtom. Det har dock visat sig att symtomen för depression kan skilja sig åt mellan könen. Det innebär att depression hos män kan missas av patienten själv och av vårdpersonal samt leda till att män inte får rätt behandling. Syftet var att beskriva vilka faktorer män med depression upplever som betydelsefulla i samband med vårdmötet. Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra blandad kvalitativ och kvantitativ och en kvantitativ. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. I resultatet identifierades ett antal huvudfynd. Män uttryckte behov av vårdpersonal för att förstå sin depression samt behov av en genuin relation i vårdmötet. De upplevde att de inte kände igen sig i diagnoskriterier för depression samt påverkade maskulina normer deras hjälpsökande. Männen uttryckte behov av delaktighet samt betydelsen av att få professionell hjälp i tid. Symtom på depression hos män kan förbises av vårdpersonal på grund av att mäns symtominte alltid passar in i vanliga diagnoskriterier. Män känner heller inte alltid igen sinasymtom på depression. Detta kan leda till att män sällan söker vård för depression, någotsom även visat sig har samband med maskulina normer. Av betydelse är att vårdpersonalhar kunskap om symtom för depression, att de förklarar sjukdomen depression för ökad förståelse och acceptans samt därigenom motverkar stigma.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 – 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18. Tidigare studier fokuserar främst på kvinnors perspektiv på och erfarenheter av bemötande och stöd vid abort. Undersökningar och studier som utgår från mäns upplevelser och inställning till abort visar att män i många fall också är i behov av stöd och samtal. Syfte: Syftet var att beskriva mannens upplevelse av bemötande och emotionellt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid inducerad abort. Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod som gav möjlighet att ta del av mannens perspektiv på bemötande och emotionellt stöd vid en inducerad abort. Sex män i åldrarna 23-28 år deltog i studien. Intervjuguiden som användes vid intervjuerna inriktades på två teman, bemötande och emotionellt stöd. Samtliga intervjuer spelades in med ljudbandspelare, varefter de transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod. Resultat: Vid intervjuerna framkom att männen erhöll individanpassad information gällande hela abortprocessen, vilket de ansåg som positivt och viktigt. Männen framhöll att vårdpersonalen agerade utifrån ett professionellt förhållningssätt. De beskrev professionellt förhållningssätt som t.ex. att de hade kunskap inom området, höll sina egna åsikter utanför och att de visade förståelse för parets situation. Alla män påverkades känslomässigt av aborten och var därmed i behov av emotionellt stöd. Mannens känslomässiga upplevelse kring aborten varierade från individ till individ, vilket gjorde att behovet av emotionelltstöd såg olika ut. Gemensamt var att de ville ha någon att tala och dela sina känslor med. Slutsats: Studiens resultat visade att män som varit med om inducerad abort upplevde bemötandet och det emotionella stödet från vårdpersonalen som positivt. Vidare tyder resultatet på att mannen var i behov av och fick individanpassad information som fokuserade på hela abortprocessens gång. Genom ett professionellt förhållningssätt och emotionellt stöd från vårdpersonal som utgick från individens behov kände mannen sig delaktig i abortprocessen. Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att vårdpersonalen har fokus på både mannen och kvinnan när det gäller bemötande och stöd vid inducerad abort.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhällsproblem det är. I och med att det kommit att ses som ett samhällsproblem har det också lett till att insatser skapats från samhällets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för våldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för män har. Att vi valt att rikta fokus på just dessa två verksamheter beror på att vi sedan innan haft viss kännedom om kriscentrum för kvinnor. Vår nyfikenhet riktade sig då också, lite beroende på grund av namnlikheten, mot kriscentrum för män, för att se om deras insatser kunde liknas vid de insatser som kriscentrum för kvinnor har.Vårt empiriska material består av fyra halvstrukturerade intervjuer med personal, två från respektive kriscentrum. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod för att få en djupare förståelse för verksamheternas insatser och vilket syfte dessa har. För att underbygga vår studie har vi också använt oss av teoretiskt material i form av tidigare forskning, bland annat rörande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vi har även lyft fram genusperspektivet för att undersöka om något sådant existerar inom de undersökta verksamheterna.Vår studie visar på att kriscentrum för kvinnor och kriscentrum för män är två verksamheter som skiljer sig i från varandra i form av målgrupp, det vill säga kvinnliga brottsoffer kontra män i kris. Detta avspeglas även i syftet med insatserna och i behandlingen av genusperspektivet inom respektive verksamhet.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år. Vi har sedan tematiserat och analyserat empirin utifrån våra teoretiska perspektiv. Samtliga informanter uttryckte ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Det de främst ansåg sig ha behov av var en boendeform där de skulle kunna utöva sitt föräldraskap till fullo. De två fäder som har eller har haft ensam vårdnad om sina barn är i större utsträckning nöjda med det stöd de har fått än de två som har gemensam vårdnad och/eller umgängesrätt med sina barn. Socialtjänsten är den myndighet som informanterna anser hade kunnat ge dem det stöd de önskat. Informanterna trodde att en kvinna i samma situation hade fått ett annat bemötande och andra insatser. Våra informanters upplevelser skulle kunna förstås utifrån vilka diskurser som är rådande i samhället och då även på socialtjänsten. Vi menar att det i samhället finns en genusdiskurs om könen som väsensskilda med olika egenskaper och vi tror att denna diskurs kan ha en inverkan på hur socialtjänsten bedömer klienters behov av stöd.

As of today, there has been more studies when it comes to women's fear in public space, but only a handful of research have been done on men’s experience and how they navigate public spaces. Therefore, this study has been focusing on just that, men's fear in public space. The people being interviewed in this study have experienced both insecurity and fear in public space, even though it has been hard to identify or acknowledge that what they felt was fear. The focus has been on hegemonic masculinity and its role in shaping men’s sense of safety, insecurity and how identity and ethnicity also can affect men's expression of their masculinity in public spaces. It's important to make public space for all groups regardless of identity, gender, or background, to reduce the risk of insecurity and fear in our society. Finally, this study shows how important it is to break the negative values that come with hegemonic masculinity.