No description available.

Bakgrund: Infertilitet är när en man och kvinna under minst tolv månader av regelbundna oskyddade samlag inte lyckas åstadkomma en planerad graviditet. Det är ett vanligt problem som drabbar mellan tio till femton procent av alla par.  Syfte: Syftet var att beskriva män och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid infertilitet. Samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie. Datainsamling har skett från databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Resultat: Infertila män och kvinnor upplevde många olika känslor av att leva med ofrivillig barnlöshet, både som par och individuellt. De upplevde ofta en förändring i relationen, både i kommunikationen och samlivet med sin partner. Infertila män och kvinnor hade ett ökat behov av stöd från sin partner, människor i sin omgivning samt sjukvården. För att de infertila personerna skulle kunna hantera sin situation och gå vidare i livet, var det viktigt för dem att använda sig av copingstrategier som t.ex. att finna andra saker i livet som var meningsfulla. Slutsats:Ofrivillig barnlöshet vid infertilitet påverkade hela människan, både individuellt och som par. Det var vanligt att personerna drabbades av en livskris i samband med infertiliteten, vilket upplevdes på många olika sätt. Utifrån den föreliggande litteraturstudien framkom det att sjuksköterskan hade ett ökat behov av att få bättre förståelse och kunskap om infertila personers upplevelser av ofrivillig barnlöshet, för att bättre kunna bemöta, stödja och informera dem på bästa sätt. / Background: Infertility is when a man and a woman for at least twelve months of regular unprotected intercourse fails to conceive a planned pregnancy. Infertility is a common issue affecting ten to fifteen percent of all couples. Aim: The aim was to describe men and women's experiences of involuntary childlessness caused by infertility, and to describe the selected articles study groups. Method: A literature study. Data was collected from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 14 qualitative scientific articles form the basis of this study. Result: Infertile men and women experienced many different emotions caused by their involuntary childlessness. They often experienced a change in their relationship, both in communication and intimacy with their partner. Infertile men and women often had a greater need for support from their partner, people in their surroundings and healthcare professionals. To be able to handle their situation and move on in life, it was important for infertile people to use coping strategies and find other meaningful things in life. Conclusion: Involuntary childlessness caused by infertility affected the men and women both individually as well as a couple. It was common to experience a life crisis associated with infertility, which was expressed in many ways. Based on the present literature study, nurses need to gain understanding and knowledge of the experiences infertile men and women can witness because of their involuntarily childlessness, to be able to better cherish and support these people in the best possible way.

Forskningen om kvinnors våldsutsatthet av manliga partners i nära relationer är väl etablerad och utforskad sedan en lång tid tillbaka. Detsamma gäller inte studiet av mäns våldsutsatthet av kvinnliga partners, som är ett framväxande forskningsområde men som fortfarande är väldigt begränsat. Denna studie undersöker fem vetenskapliga artiklar som studerar våldsutsatta kvinnor och fem artiklar som studerar våldsutsatta män. Dessa artiklar har valts ut genom ett strikt systematiskt urval ur tidskrifter som behandlar våldsfrågor. Artiklarna har sedan analyserats med innehålsanalys och diskursteori. Resultaten pekar på att det pågår en diskursiv kamp om hur relationsvåld ska definieras och vad som ska undersökas. Den mer etablerade diskursen konstruerar kvinnor som offer för män i relationsvåld medan män som potentiella offer osynliggörs. Den konkurrerande diskursen konstruerar både kvinnor och män som potentiella offer och förövare, men osynliggör sexuellt våld för båda könen inom majoriteten av de genomförda studierna.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i världen och i Sverige. Hjärtinfarkt orsakas av ateroskleros som i sin tur leder till syrebrist i hjärtmuskulaturen. Symtombilden är individuell och symtom som bröstsmärta, illamående och andningspåverkan kan förekomma. Förekomsten av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig mellan män och kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra kvinnor och mäns symtombild vid hjärtinfarkt samt att granska undersökningsgrupper i de valda studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. 13 kvantitativa artiklar valdes ut till den föreliggande litteraturstudien. Huvudresultat: Bröstsmärta var det vanligaste och mest förekommande symtomet hos både män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev mer ryggsmärta, smärta lokaliserat till skulderbladen och nacksmärta. Män rapporterade mer smärta i höger sida av bröstkorgen och arm. Illamående, andningsbesvär och svaghetskänsla visade sig mer förekommande hos kvinnor medan män presenterade mer svettningar. Tydliga skillnader fanns i antal rapporterade symtom i samband med hjärtinfarkt, kvinnor rapporterade fler än män. Slutsats: Det framkom både likheter och skillnader i män och kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt, symtomen var varierande och individuella. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov krävs kunskap om hjärtinfarktens varierande symtombild. Detta är viktigt för att i god tid kunna handla korrekt för att förhindra komplikationer och bestående men hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Mer forskning inom området skulle öka kunskapen hos sjuksköterskan och bidra till en bättre omvårdnad för patienter som drabbas av hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is a common cause of death in the world and in Sweden. Myocardial infarction is caused by atherosclerosis, which in turn leads to hypoxia in the heart muscles. The symptoms are individual and symptoms such as chest pain, nausea and respiratory effects may occur. The existence of suffering from cardiovascular disease differ between men and women. Purpose: The purpose of this study was to describe and compare women's and men's symptoms of myocardial infarction and to review the study groups in the selected studies. Method: A descriptive literature. 13 quantitative articles were selected to the present literaturestudy. Main Results: Chest pain was the most common symptom in both men and women with myocardial infarction. Women described more frequent back pain, pain localized to the shoulder blades and neck pain. Men reported more pain in the right side of the chest and arm. Nausea, dyspnea and weakness proved to be more common in women, while men presented more sweating. Distinct differences were found in the number of reported symptoms associated with a myocardial infarction, women reported more symptoms than men. Conclusion: The litteraturstudy revealed both similarities and differences in men's and women's symptoms of myocardial infarction, symptoms were variable and individual. For the nurse to meet individual patient care needs requires knowledge of myocardial infarctions varying symptoms. This is important in order to act properly and in an early stage to prevent complications and permanent damage in patients who suffer from myocardial infarction. More research in this area would empower the nurse and contribute to better care for patients who suffer from myocardial infarction.

Studien syftade till att explorativt undersöka mäns erfarenheter av att vara föräldraledig samt till att få en ökad förståelse kring deras upplevelser av föräldraledigheten. Tio män som hade varit föräldralediga minst nittio dagar deltog i studien. Intervjuer användes för datainsamling tillsammans med en intervjuguide. En tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Ur analysen skapades tre teman som beskriver mäns upplevelser av att vara föräldraledig. Temana var: Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelsen för partnern samt Traditionella könsroller. Ur berättelserna framkom bland annat att det krävs viss anpassning att hitta sin nya roll i en situation som tidigare tillhört kvinnans domän och att det kan vara svårt att bryta sig in. Respondenterna beskrev hur dem utvecklat en närmare relation till barnen tack vare föräldraledigheten. Vidare belyste respondenterna att gamla könsroller till viss del är framträdande och att inställningen till mäns föräldraledighet inte alltid överensstämmer med dagens diskussioner om ökad jämställdhet. / The study aimed at explorative describe men`s experiences of parental leave and to get a greater understanding of their experiences of parental leave. Ten men who had been on parental leave for at least ninety days participated in the study. Interviews where used in collecting data along with an interview guide. A thematic analysis was used to analyze data. From the analysis three themes that narrate men`s perceptions of parental leave were created. The themes where: To step into a world with the child, Understanding of the partner and Traditional gender roles. The stories revealed among other things that it takes some adjustment to find their new role in a situation that previously belonged to the woman`s domain and that it can be difficult to enter. The respondents described how they developed a closer relationship with the children thanks to parental leave. Futhermore the respondents highlighted that old gender roles to some extent is prominent and that the attitude towards men´s parental leave is not always consistent with today´s discussions about greater equality.

Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla. / This study aims to review how men in Sweden who received a late ADHD diagnosis experience their lives with ADHD. The study conducted through a qualitative content analysis of three men's self-biographies. The result showed that life with ADHD for men causes difficulties. The study also showed that ADHD diagnosis could facilitate the situation for the men, but that it still existed difficulties after receiving the ADHD diagnosis. The study showed how much social life and society's view influenced men's experience, feelings, self-esteem, and daily life. However, the study showed that society has norms and expectations which are not adapted for people with ADHD. The study illustrated that it is therefore essential to carry out several studies about how society sees function variations. This can develop better conditions for people with disabilities. Consequently, society can be more adapted to everyone. According to the study, the society can be more adapted to everyone.

Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Nutida forskning visar på en liknande prevalens av VNR mellan kvinnor och män. Våld i nära relationer påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Utsatta män har ofta lägre förtroende för rättsväsendet, polis och sjukvård, samt hjälpen de erhåller klassas ofta som bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll och ett stort ansvar i prevention och upptäckt av våld i nära relationer samt att agera korrekt vid upptäckt utsatthet. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av våld i nära relationer hos utsatta män. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Baserat på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2017. s. 219–234). Resultat: Fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier blev synliga.  Dessa är; det genomlevda våldet, följder på kropp och själ, påverkan på livet samt ett rop på hjälp. Slutsats: Männens utsatthet uppnår en hög svårighetsgrad och konsekvenserna efter våldet påverkar männens hälsa och liv. Trots att forskning lyft att män utsätts för VNR så förblir detta fenomen ouppmärksammat och männen bemöts undermåligt. Forskning behövs för att bryta mörkertalet av våldsutsatta och öka förståelsen för fenomenet. Detta är vitalt för att sjukvårdare framöver ska praktisera en jämställd, respektfull och öppen vård, till alla.