Den här studien syftade till att undersöka vad som hindrar respektive främjar socialtjänstens arbete med våldsutövande män, samt vilka föreställningar socialarbetare har om dessa. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fyra av dessa var verksamma som socialsekreterare och en som enhetschef. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Teoretiska utgångspunkter för analysen var organisationsteori, rollteori och genusteori. Några teoretiska begrepp som har använts är bland annat maskuliniteter och kategorisering. Våra resultat visar att socialtjänstens arbete med våldsutövande män främjas av en förändrad samhällssyn. Andra främjande faktorer är utbildning och resurser. Vidare visar resultatet på hinder för socialtjänstens möjligheter till ett framgångsrikt arbete med våldsutövande män. För det första så saknar arbetet i hög grad prioritet och det saknas även insatser att erbjuda dessa män. Även om delar av resultatet indikerar att detta är ett arbete som börjat lyftas inom kommunerna, ger det samlade resultatet en bild av en socialtjänst som i liten utsträckning, eller inte alls, bedriver arbete med män som utövar våld i nära relation. Dessutom råder en generell brist på kunskap om våldsutövande bland socialarbetare. En annan försvårande faktor är socialarbetarna själva. Det framkommer i resultatet att det finns föreställningar om män som utövar våld i nära relationer. Flera av männen kategoriseras utifrån negativa stereotyper kopplade till bland annat maskulinitet och etnicitet. Även om det finns en viss medvetenhet bland socialarbetarna om skadliga stereotyper och dess konsekvenser, visar resultatet på hur de själva är delaktiga i att reproducera dessa könsstereotyper. / The purpose of this study was to investigate which factors facilitate, or pose a barrier to, the social services’ work with abusive male partners in relationships. In addition to this, the aim of the study also includes exploring social workers’ views and preconceptions of abusive men. Data were collected through five semi-structured interviews with four social workers and one Head of Department. Organizational, role and gender theories were used in analyzing the data. Additional theoretical concepts used in this study are categorizing and masculinities. Our results show that changing societal views alongside knowledge and resources are facilitating factors. Furthermore, the results indicate a number of barriers. Firstly, working with these men appears to have low priority within the social services. In addition, there is a lack of services provided to abusive partners. Even though results indicate that changing societal views are starting to gain foothold within the social services, it is clear that the work of the social services largely overlooks the abusive partner. Another barrier is the lack of knowledge. Social workers do not have the appropriate training or experience in order to effectively work with abusive partners. Lastly, social workers themselves might form a barrier. Results show numerous preconceptions of violent men among the respondents in this study. The social workers tend to categorize violent men by negative stereotypes connected with masculinities and ethnicity. Although several of the social workers in this study show awareness of possible consequences of having negative stereotypes, it appears that they contribute to reproducing these stereotypes themselves.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24–59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval. Trots sin minoritetsposition anser de sig både kunna påverka och ut-veckla verksamheten. Männen upplever ingen direkt skillnad på sig själva och de kvinnliga kollegorna på sin arbetsplats. Samtidigt visar resultatet på att det finns en tyd-lig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Männen upplever att de skapar kontroll och ordning i verksamheten och bidrar med en ”rak kommunikation”. De upplever också att deras roll i verksamheten är viktig, och uttrycker en önskan om att få fler män att utbilda sig och ta arbete i förskolan.

The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature. This ideal has occasionally taken part in the struggle against what is considered to be poor literature. The second education ideal aimed at educating the citizens of a country in democracy and to safeguard the individual’s role as a member of society. The ideal of self-education stands for the free and voluntary. Here it is important that workers also educate themselves and literature is the foremost mean of education. I also look into the education ideal of conscientiousness which was often focused on sobriety and proper behaviour. It also emphasized the idea of educating oneself in order to strengthen and improve the working-class. In my analysis and final discussion I argue that these ideals can be found in a modern pro-reading project such as Read to me dad, but in a more modern way. I bring up the condition of reading ability and habits with emphasis on men within the LO-group. I discuss the statistics and how those alarming figures triggered new pro-reading projects. I also look into barriers standing in the way of reading and discuss what this project can lead to and what maybe will happen in a nearby future. / Uppsatsnivå: D

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor inom mödrahälsovård uppmärksammar förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män. Intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor i två mellanstora städer i Värmland och Småland. Studien har en kvalitativ ansats och data från utskrivna intervjuer är analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tydliggörs i tre kategorier; kunskap att förstå rädslans orsaker och hur den identifieras, engagerade män som väljer att förbereda sig och stödjande handlingar behövs för att underlätta rädslan. Barnmorskor vet att närstående män med förlossningsrelaterad rädsla finns. Barnmorskor uppmärksammar männen på olika sätt. Att involvera dem i vårdmötet ökar möjligheten att männen blir delaktiga i graviditeten och engagerade i den stora omställning som en graviditet och kommande förlossning innebär. En slutsats utifrån studien är att barnmorskor försöker involvera männen i vårdmötet men att mödrahälsovården som organisation ej är tillräcklig ”pappavänlig”. Ett familjeperspektiv, där mannen är en del i den nya familjen och där hans närvaro och behov har en självklar plats är något som saknas idag. / Program: Barnmorskeutbildning

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades. Fem av dem intervjuades enskilt och tre stycken bildade en fokusgrupp. Materialet som framkom analyserades enligt Lundman och Hällgren-Granheims kvalitativa innehållsanalys (2008), vilket innebär att meningsbärande enheter tas ut, kondensering görs och koder bildas. Detta för att få fram kärnan i det intervjupersonerna upplevt. Resultatet presenteras i kategorier som visar att männen upplever att mycket förändrats i parrelationen efter att det första barnet fötts. Sex och samliv får en annan innebörd. Att inte ha samlag lika ofta som innan tycks inte vara något problem, då annan sorts närhet blir ett substitut. Männen ser på förebilder i kompisar och släktingar som de anser ha visat att det går att kombinera parrelation och föräldraskap utan att något av dem tar överhanden. Tid är något männen upplever sig ha brist på, det gäller både egentid och tid för relationen. Det finns vissa saker som männen anser viktiga för både det egna välbefinnandet och för en fungerande parrelation. Männen upplever att större krav ställs på planering och prioritering i vardagen och att en tydlig och rak kommunikation krävs för att allt praktiskt ska fungera. Enligt männen har FUB (föräldrautbildning) ibland misslyckas med att förbereda dem på att det kan ske förändringar i parrelationen. I resultatdiskussionen diskuteras det hur FUB kan bli bättre och hur barnmorskan kan arbeta med, och bemöta de upplevelser männen beskriver. / Program: Barnmorskeutbildning

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom som ökar världen över, speciellt bland unga. Unga män är särskilt drabbade då de inte söker vård i samma utsträckning som andra på grund av rädsla att bli förlöjligade till följd av mansnormen. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att leva med depression samt hur sjukdomen upplevs i relation till mansrollen. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats enligt manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Att förlora kraften, vilken tar upp upplevelsen av att förlora energi, motivation och livskraft. En känsla av ständig kamp, som tar upp upplevelsen av att ständigt kämpa med egna känslor samt att acceptera sjukdomen. En känsla av ensamhet, som beskriver känslan av övergivenhet och isolering. Att försöka skapa en fasad, tar upp skapandet av en yttre fasad samt att försöka passa in i mansrollen. Slutsats: Genomgående framkommer unga mäns upplevelse av att lida i tystnad samt att inte vilja dela med sig av tankar och känslor. Detta orsakar svårigheter för vården att fånga upp, bemöta och behandla unga män med depression vilket underbygger behovet av vidare forskning samt en personcentrerad vård.

The purpose of this essay is to take a historic look at how women and men are portrayed in war. I also want to try to shine a light on the common people that don’t belonged topsheet and how this has changed over time. To narrow my research down I have chosen to take a look at two wars, The Thirty Years' War and The First World War. This is a comparative study regarding how men and women are portrayed in educational material in the Swedish school system, which ranges from 1934 to 2018 The questions I used in my study were; how has the different gender roles been portrayed throughout history and is there any change over time? How do common people get portrayed in the educational material belong to and is there any change over time? The results point towards men taking up a majority in the material that I have studied, but there seem to have been a change in time and that the change started to take place around 1980s, this also applies to the common people. In the material published in the 2000s you notice a change away from men and women in commanding positions such as kings, emperors and generals. My research has shown clear signs that both men and women from lower social classes takes up more room in the modern educational material used in the Swedish schools, and that gender roles has started to change.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om kön hos de som arbetar på fritidshemmet hade en betydelse. Utifrån våra manliga informanter, tog vi reda på deras perspektiv genom observation och intervjufrågor.Empirin baserar sig på kvalitativa intervjuer med 5 män som arbetar i fritidshem i norra och södra Sverige. Intervjuerna kompletterades med observationer som genomfördes i samband med intervjuerna.Studien visar att män påverkas av normer och förutfattade meningar som har en koppling till genus. I resultatet framgick det hur våra informanter bemöttes annorlunda från elever och vårdnadshavare just för att de var män. Här kunde det handla om hur män i fritidshem förväntas inneha manliga egenskaper som förknippas med hur män förväntas vara i dagens samhälle. Det kunde i dessa fall handla om att män förväntas befinna sig på fotbollsplan, ha en mer bestämd auktoritär roll eller att de ofta förväntas vara mindre benägna att utföra omsorgsrelaterade sysslor.Resultaten reser frågor om hur man som blivande manliga fritidslärare kan behöva vara mer vaksamma i jämförelse ned våra kvinnliga kollegor, när det kommer till hur de kan utsättas för misstolkningar och förutfattade meningar.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den aeroba kapaciteten i delar av den svenska befolkningen har försämrats under en längre tid. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall de mönstrande ungdomarna för åren 2001, 2008 och 2018 följer samma nedåtgående trend när det gäller aerob kapacitet som tidigare forskning har visat för andra delar av befolkningen. Samt undersöka om en liknande nedåtgående trend går att hitta för muskelstyrka. Metod: Data som samlades in var från Rekryteringsmyndighetens mönstringstester för åren 2001(män N=18 074, kvinnor N=487), 2008(män N=15709, kvinnor N=911) och 2018(män N=4453, kvinnor N=1346). Dessa data jämfördes emot varandra med ett t-test. Data som analyserades var muskelstyrka, aerob kapacitet och vikt. Resultat: Resultatet för kvinnor och män när det gäller aerob kapacitet minskade med 7 % för kvinnor respektive 8 % för män från året 2001. Resultatet gällande muskelstyrka ökade med 8 % för kvinnor och 11 % för män från året 2001. Slutsats: Den minskade aeroba kapacitet ligger i linje med den tidigare forskningen som visar en försämring hos både kvinnor och män. Trenden när det gäller muskelstyrka visar en förbättring hos både kvinnor och män. Detta öppnar frågan för vad dessa trender beror på?