No description available.

No description available.

<p>En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks. I den föreliggande magisteruppsatsen granskas märkesdifferentiering, mot bakgrund av marknadsföringslagen, ur ett konsumentskyddsperspektiv. Frågan om vart gränsen skall dras, d v s när företeelsen är förknippad med så negativa effekter ur ett konsumentperspektiv att lagstiftaren eller rättstillämparen bör ingripa, besvaras. Men även andra frågor av avgörande betydelse diskuteras, exempelvis frågan om när två produkter skall anses vara identiska eller nästintill identiska.</p>

En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks. I den föreliggande magisteruppsatsen granskas märkesdifferentiering, mot bakgrund av marknadsföringslagen, ur ett konsumentskyddsperspektiv. Frågan om vart gränsen skall dras, d v s när företeelsen är förknippad med så negativa effekter ur ett konsumentperspektiv att lagstiftaren eller rättstillämparen bör ingripa, besvaras. Men även andra frågor av avgörande betydelse diskuteras, exempelvis frågan om när två produkter skall anses vara identiska eller nästintill identiska.

Sammanfattning Sedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet. De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Tvisten mellan parterna kom dock att handla om så mycket mer än ett skolbygge. Till syvende och sist gällde frågan om den fria tjänsterörligheten inom EU ska överordnas strejkrätten, en grundläggande mänsklig fri- och rättighet. EG-domstolen meddelade i december 2007 domslutet i Vaxholmstvisten, det s.k. Laval-målet. Domen innebar ett underkännande av de vidtagna stridsåtgärderna, och lex Britannia, den bestämmelse i MBL som givit fackföreningarna rätt att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig svenskt kollektivavtal, bedömdes som diskriminerande. Domslutet innebär att den svenska arbetsrätten nu måste anpassas till EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka tänkbara förändringar av svensk arbetsrätt, som en anpassning till EG-rätten. De bestämmelser som kan komma att revideras är 42 § MBL, Britanniaprincipen och lex Britannia, samt utstationeringslagen. Andra lösningar är tänkbara, t.ex. införandet av en proportionalitetsprincip eller krav på undantag i det nya Lissabonfördraget för kollektivavtal och strejkrätt. / Abstract The national authorities in Sweden have entrusted management and labour with the task of setting, by way of collective negotiations, the wage rates and other terms and conditions of employment. The parties on the labour market, i.e. trade unions and employers have reached collective agreements, which prescribe the current terms and conditions. The autumn of 2004 something happened that has lead to questions about the role of the social partners and collective agreements, and whether the existing Swedish practice is compatible with rules of the EC Treaty on the freedom to provide services and the prohibition of discrimination on grounds of nationality. Byggnads and Elektrikerförbundet (Swedish trade unions) toke collective actions with the aim of having a Latvian company, Laval un Partneri Ltd, to sign a Swedish collective agreement. The company posted Latvian workers to Sweden for the construction of a school in Vaxholm. However, the dispute between the contending parties was about more than the construciton of a school. Finally the question concerned whether the freedom to provide services should be in a superior position, prior the fundamental right to strike. In December 2007 the Court of Justice delivered the judgement in the Vaxholm dispute (or case C-341/05 Laval). The Court judged that the rules of the EC Treaty precluded Byggnads from taking collective actions. The collective actions were with other words not allowed. Lex Britannia, the rule that gives Swedish trade unions the right to take collective actions to force foreign providers of services to sign a Swedish collective agreement, was found to give rise to discrimination. This means that the Swedish labour law is not compatible with the rules of the EC Treaty on the freedom to provide services. For that reason the Swedish labour law now has to amend. The purpose of this essay is to investigate conceivable changes of the labour law in Sweden, as an adjustment to the rules of the EC Treaty. 42 § MBL, which includes lex Britannia, and the Law on the posting of workers are some national regulations that can be amended. Several others changes could be done, e.g. introduction of a principle of proportionality in the Swedish labour law, or a demand from the Swedish government for an exception of collective agreements and collective actions in the Treaty of Lisbon.

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet.</p><p>De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Tvisten mellan parterna kom dock att handla om så mycket mer än ett skolbygge. Till syvende och sist gällde frågan om den fria tjänsterörligheten inom EU ska överordnas strejkrätten, en grundläggande mänsklig fri- och rättighet.</p><p>EG-domstolen meddelade i december 2007 domslutet i Vaxholmstvisten, det s.k. Laval-målet. Domen innebar ett underkännande av de vidtagna stridsåtgärderna, och lex Britannia, den bestämmelse i MBL som givit fackföreningarna rätt att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig svenskt kollektivavtal, bedömdes som diskriminerande. Domslutet innebär att den svenska arbetsrätten nu måste anpassas till EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka tänkbara förändringar av svensk arbetsrätt, som en anpassning till EG-rätten. De bestämmelser som kan komma att revideras är 42 § MBL,</p><p>Britanniaprincipen och lex Britannia, samt utstationeringslagen. Andra lösningar är tänkbara, t.ex. införandet av en proportionalitetsprincip eller krav på undantag i det nya Lissabonfördraget för kollektivavtal och strejkrätt.</p> / <p>Abstract</p><p>The national authorities in Sweden have entrusted management and labour with the task of setting, by way of collective negotiations, the wage rates and other terms and conditions of employment. The parties on the labour market, i.e. trade unions and employers have reached collective agreements, which prescribe the current terms and conditions. The autumn of 2004 something happened that has lead to questions about the role of the social partners and collective agreements, and whether the existing Swedish practice is compatible with rules of the EC Treaty on the freedom to provide services and the prohibition of discrimination on grounds of nationality.</p><p>Byggnads and Elektrikerförbundet (Swedish trade unions) toke collective actions with the aim of having a Latvian company, Laval un Partneri Ltd, to sign a Swedish collective agreement. The company posted Latvian workers to Sweden for the construction of a school in Vaxholm.</p><p>However, the dispute between the contending parties was about more than the construciton of a school. Finally the question concerned whether the freedom to provide services should be in a superior position, prior the fundamental right to strike.</p><p>In December 2007 the Court of Justice delivered the judgement in the Vaxholm dispute (or case C-341/05 Laval). The Court judged that the rules of the EC Treaty precluded Byggnads from taking collective actions. The collective actions were with other words not allowed. Lex Britannia, the rule that gives Swedish trade unions the right to take collective actions to force foreign providers of services to sign a Swedish collective agreement, was found to give rise to discrimination. This means that the Swedish labour law is not compatible with the rules of the EC Treaty on the freedom to provide services. For that reason the Swedish labour law now has to amend.</p><p>The purpose of this essay is to investigate conceivable changes of the labour law in Sweden, as an adjustment to the rules of the EC Treaty. 42 § MBL, which includes lex Britannia, and the Law on the posting of workers are some national regulations that can be amended. Several others changes could be done, e.g. introduction of a principle of proportionality in the Swedish labour law, or a demand from the Swedish government for an exception of collective agreements and collective actions in the Treaty of Lisbon.</p>

Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

The case ‘Sagerska målet’ has been recognized because of how Sophie Sager by herself reported a man to the police for abuse in 1848. In her report it also became clear that she had been the victim of an attempted rape. The case then gained attention in the press. The purpose of the study is to understand why different depictions of women and men are constructed and communicated in the press through ‘Sagerska målet’. This qualitative study offers an analysis based on material such as the book Sagerska målet by Sophie Sager as well as articles, notices, texts by those who were involved and other texts in various Swedish newspapers during the period of 1 August 1848 - 31 July 1849. The results show that Sager was questioned and discredited both in the statements made by those who were involved and within the general press coverage. The depictions are constructed to gain and/or dismantle credibility or to shift the blame elsewhere. The published material in the newspapers expresses a preservation of a prevailing gender order. However, some of the statements and actions indicate a gender order in motion.

The Swedish exit tax legislation in Chapter 22. § 5 p. 4 IL states that businesses who change its tax residence to another Member State within the EES are taxed as having its assets sold at the time of the change of domicile. This legislation was declared incompatible with the freedom of establishment in case RÅ 2009 ref. 30 due to the fact that businesses who changed tax residence were treated worse than businesses that remained within the Member State of origin. Of importance for the outcome of the case was the fact that ECJ had declared exit tax incompatible with the freedom of establishment in two previous cases. In connection with RÅ 2008 ref. 30 the Commission also addressed requirements for Sweden to abolish the restrictive legislation through a reasoned opinion. In the aftermath of RÅ 2008 ref. 30 the legislator drafted a suggestion for new legislation which aimed to make the exit tag legislation in IL compatible with the freedom of establishment. The legislator made clear that the communication from the Commission on exit taxation was of great significance in formulating the legislation, particularly the requirement from the Commission that exit tax ought not to lead to immediate tax consequences for the businesses. The suggested legislation made businesses able to defer payment of the exit tax by introducing a new chapter in SBL. Thus did not the wording of the exit tax legislation in IL change. The suggested legislation was heavily criticized by the respondents in the preparatory legislation and also in legal doctrine. The legislation was, however, adopted and the deferment legislation in Chapter 17a SBL came into force 1 January 2010. The question that arises is whether this addition to the exit tax legislation is a sufficient action to achieve the objective of the legislation. It can be concluded that the situation for businesses changing tax residence is not significantly affected by the introduction of the deferment legislation in Chapter 17a SBL. The fact remains that business changing tax residence still are adversely affected due to the fact that taxation occurs on the exit date, which can have the effect of these businesses being taxed in an earlier phase than resident businesses. Consequently the legislation continue to impose immediate tax consequences in certain cases. The fact that the legislation could be achieved in a less restrictive manner by placing the time of taxation at the real disposal of the assets makes the legislation disproportionate. Furthermore, it is not obvious that the conditions which the deferment is associated with should be seen as proportionate either. Due to the fact that it is ascertain that the conditions in some cases can be costly in terms of valuation costs and that the purpose of the legislation could be achieved in a less restrictive manner by applying directives in the field of mutual assistance and recovery of claims instead of an annual deferment procedure. The conditions could therefore be considered disproportionate in relation to the purpose of the legislation. Nevertheless, the main reason for arguing that the Swedish exit tax legislation should be considered as incompatible with the freedom of establishment is the fact that the legislation does not take full account of the taxed assets potential decrease in value, capable of arising after the businesses transfer of tax residence. Through ECJ-case law it can be noted that decrease in value must be taken into account by either the state of origin or the host state to be considered proportionate. The Swedish exit tax legislation is therefore incompatible with the freedom of establishment in all cases where the host state does not take notice of such decrease in value.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra skatteplanering genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-skattat utländskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ”verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.” Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet. Det har sedan dess diskuterats om den svenska formuleringen har samma betydelse som den som angavs av EU domsto-len.Uppsatsen utreder innebörden av verklig etablering och vad som krävs för att en sådan ska föreligga. Begreppet affärsmässigt motiverad har inte definierats i inkomstskattelagen. Därför görs en analogi med andra paragrafer i inkomstskattelagen för att utreda begreppet. Ledning tas även från Cadbury Schweppes-målet vid utredningen då paragrafen har sitt ursprung i målet och EU rätt är överordnad svensk rätt. I 39a kap 7a§ IL anges tre omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömning. Detta för att de ansetts indikera på när en verklig etablering föreligger. Dessa undersöks i avsikt att förstå vad som krävs för att en verklig etablering ska föreligga.Av utredningen framkom att ordet affärsmässigt motiverat enligt paragrafen, krävde att delägarens syfte med transaktionerna till CFC bolaget var huvudsakligen affärsmässiga, med vilket menas att huvudsyftet eller ett av huvudsyftena inte var att undvika skatt. Vidare innebar ordet ett krav på att det utländska juridiska bolaget bedrev någon form av reell ekonomisk verksamhet och inte endast etablerats i utlandet av skatteskäl. Det framkom att det var troligt att begreppet enligt den svenska formuleringen krävde att verksamheten som bedrevs i utlandet var vinstdrivande. Enligt min mening bör dock genom en EU konform tolkning, även verksamheter som är huvudsakligen affärmässig men innehåller inslag av ideell verksamhet kunna ses som verkligt etablerade.Omständigheterna som särskilt ska beaktas krävs endast i den mån de är nödvändiga för verksamheten. Detta innebar att om dessa inte var nödvändiga för verksamheten behövdes hänsyn inte tas till dem alls. Detta gjorde att de i slutändan blev lika viktiga som alla andra relevanta omständigheter i fallet. Då andra relevanta omständigheter inte definierats i paragrafen och hänsyn inte alltid behövdes tas till dem blev beviskravet oförutsägbart. / The purpose of the CFC legislation is to prevent transactions with low taxed foreign le-gal entities that lead to tax losses in Sweden. The legislation allows partners in a low taxed foreign corporation to be taxed for their share of the surplus arising. Following the European Courts judgment in the Cadbury Schweppes case in 2006, the Swedish government implemented a new exception rule in 39a cap. 7a § IL to harmonize the Swedish CFC rules with EU law. The exemption gave a partner of a CFC company an opportunity to avoid CFC taxation if he could prove that the company had an “actual establishment from which commercially motivated activities were carried out.” The wording that was incorporated into Swedish law differed from the one provided by the European Court in the Cadbury Schweppes case. It has since been discussed if the Swedish phrasing has the same meaning as that set by the European Court.The essay investigates the meaning of an actual establishment and what it takes to meet the requirements. The words commercially motivated have not been defined in the Swedish Income tax law. Therefore, an analogy will be made with other laws in the Income tax law to clarify the concept. Guidance is also taken from Cadbury Schweppes case, because the new exception rule has its origin in the case and because EU law is superior to Swedish law. 39a cap. 7 a § IL provides three circumstances that in particular should be consid-ered when judging if the low taxed foreign legal company has an actual establishment. These circumstances indicate when an actual establishment exists. The circumstances’ are examined in the essay in order to understand what it takes for a low taxed foreign legal company to have an actual establishment.The investigation revealed that the words commercially motivated in 39a cap. 7a § IL demanded that the shareholders purpose for the transactions related to CFC company was mainly commercial, which means that the main purpose or one of the main aims was not to avoid tax. Furthermore, the word meant a requirement for the low taxed foreign legal company to engage in real economic activity and not only to be established abroad for tax reasons. It also appeared that it was likely that the meaning of the Swedish wording demanded that the business conducted abroad had to be aiming to make a profit. In my opinion however, by an EU compatible interpretation even businesses’ that are primarily commercial but contain elements of nonprofit could be seen as an actual established.The circumstances that in particular were to be considered when judging if an actual estab-lishment exists are only necessary to the extent that they are needed for the business. This meant that if these were not necessary for the business, they should be disregarded. This ultimately made them became equally as important as any other relevant circum-stances of the case. Since other relevant factors were not defined in 39a cap. 7a§ IL and accounts should not always be taken to the circumstances’ that in particular were to be considered, the requirements for an actual establishment became unpredictable