After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock to the Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. . The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements. The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement. Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies. In the Laval- case the European court of justice judge that the Lex Britannia principles is not consistent with EC- law and that the Swedish labour law violate the principles of free movement and the posting of workers directive. By comparing the Swedish labour laws and regulations on collective agreements, laws and regulations on remuneration to the Latvian labour laws and regulations on collective agreements and laws and regulations on remuneration, the study have shown that the countries have a lot in common at the same time they differ quite allot. The similarities may in many cases be an effect of the common EC- laws and regulations. The conclusion came to be that do to its history of forming and develop the rules and regulations of the Swedish labour market the Swedish trade unions have a strong position in the Swedish labour market. The Swedish labour market may therefore show tendencies of protectionism at the same time that the young labour market, the young labour laws and weak trade unions of Latvia shows tendencies of social dumping.

<p>After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock to</p><p>the Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. .</p><p>The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements.</p><p>The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement.</p><p>Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies. In the Laval- case the European court of justice judge that the Lex Britannia principles is not consistent with EC- law and that the Swedish labour law violate the principles of free movement and the posting of workers directive.</p><p>By comparing the Swedish labour laws and regulations on collective agreements, laws and regulations on remuneration to the Latvian labour laws and regulations on collective agreements and laws and regulations on remuneration, the study have shown that the countries have a lot in common at the same time they differ quite allot. The similarities may in many cases be an effect of the common EC- laws and regulations.</p><p>The conclusion came to be that do to its history of forming and develop the rules and regulations of the Swedish labour market the Swedish trade unions have a strong position in the Swedish labour market. The Swedish labour market may therefore show</p><p>tendencies of protectionism at the same time that the young labour market, the young labour laws and weak trade unions of Latvia shows tendencies of social dumping.</p>

Sveriges reglering av alkoholreklam präglas av alkoholpolitiska syften och är restriktiv i förhållande till många andra länder. Regleringen innefattar dels ett generellt krav på särskild måttfullhet beträffande all alkoholreklam, men även mer specifika förbud och restriktioner. Lagstiftningen har emellertid kommit att påverkas av EU:s inflytande på området, till följd av medlemskapet. Inom EU förekommer ingen harmoniserad lagstiftning på området för alkoholreklam och det är upp till medlemsstaterna att själva lagstifta om detta. Med medlemskapet följer emellertid vissa åtaganden, bland annat att förhålla sig till principer i rättstillämpningen. Arbetet berör särskilt proportionalitetsprincipen som blir betydande för regleringen av alkoholreklam och dess inverkan på den fria rörligheten. Området för alkoholreklam är föränderligt och de kommersiella intressena bakom är av stor omfattning. Med hänsyn till den digitala utvecklingen på senare tid förekommer idag flertalet nya marknadsföringskanaler vilket har resulterat i svenska lagförslag beträffande striktare reglering på området. Samtidigt har den svenska domstolen på senare tid intagit en mer liberal ställning till förmån för EU:s fria rörlighet. Denna motstridighet är intressant då rättsläget kan anses tämligen oklart. Detta motiverar frågeställningen; ”Är svensk reglering och tillämpning av alkoholreklam proportionerlig till sitt syfte och vidare förenlig med EU-rätt?” Sveriges restriktiva alkoholpolitik och de lagförslag som framförts i linje med detta kan diskuteras med hänsyn till EU-rättens ställning och bedömningsprinciper, men även till det rådande rättsläget i Sverige. På grund av att regleringen och tillämpningen, både på ett svenskt och EU-rättsligt plan, tenderar att skilja sig åt i utvecklingen kan det finnas intresse att diskutera detta. Ett närmande för svensk reglering och rättstillämpning gentemot EU-rätten kan urskiljas genom bland annat svensk praxis på området som fastställer proportionalitetsprincipens betydelse. EU:s inställning kan även anses blivit mer restriktiv genom nya ställningstaganden angående alkoholreklam. Den motsatta utvecklingen kan anses resultera i viss förenlighet mellan Sverige och EU beträffande marknadsföring av alkohol.

Detta projekt startade i en C-uppsats där förpackningar för vegetariskt och vegansk mat undersöktes för att ta reda på hur dessa kommunicerade till konsumenten. Det upptäckte då en oklarhet i vissa delar av kommunikationen och jag bestämde mig för att lösa problemet. Lösningen blev snabbmatsrestaurangen Tak’o. I restaurangen kan man köpa svenskproducerad tako som antingen är vegetariskt eller vegansk. Både C-uppsatsen och lösningen på problemet kopplas även till det globala målet nummer 13, bekämpa klimatförändringarna, där hela projektet ska bidra till en minskad köttkonsumtion.

Vid försäkringsförmedling skyddas försäkringstagare av försäkringsgivares obligatoriska ansvarsförsäkring. Det innebär att försäkringstagare har möjlighet att få ersättning via ansvarsförsäkring i vissa fall när försäkringsförmedlare anses skadeståndsskyldiga. Omfattningen av begreppet försäkringsförmedling och tolkningsmetoden vid utredandet huruvida något skall omfattas av ansvarsförsäkring har förefallit oklart, varför det utreds i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är dels att analysera potentiella konsekvenser av utfallet i det s.k. Connecta-målet (NJA 2019 s. 638 del II), dels att utreda försäkringsförmedlares ansvarsräckvidd med särskilt fokus på när ansvarsförsäkring, till vilka försäkringsförmedlare är bundna, skall anses gälla. I NJA 2019 s. 638 del I och II begärdes förhandsavgörande från EU-domstolen vilket sedan behandlades i HD. Av målen framkommer att en försäkringsförmedlares avsikt och en försäkringstagares subjektiva uppfattning inte skall tillmätas någon betydelse vid avgörande av huruvida ett förfarande skall anses vara försäkringsförmedling och således täckas av den obligatoriska ansvarsförsäkringen. Det framkommer även att ett faktiskt avtal inte krävs för att förberedelse inför försäkringsavtal skall kunna ske. I uppsatsen utreds vilka potentiella konsekvenser utlåtanden i NJA 2019 s. 638 del II, i fråga om parternas uppfattning och avsikt, kan medföra. Detta görs bland annat med bakgrund av Jessika van der Sluijs artiklar om Connecta-målet i tidskriften Ny Juridik. Även omfattningen av begreppet försäkringsförmedling utreds med utgångspunkt i NJA 2019 s. 638 del I och II. Till bakgrund för analysen behandlas även bland annat EU-direktiv och svensk lagstiftning samt föreskrifter som ger ledning för analysen.Avslutningsvis dras slutsatser angående uppsatsens frågeställningar för att uppfylla uppsatsens syfte. Framförs görs bland annat uppfattningen att utgången i NJA 2019 s. 638, klargjort omfattningen av begreppet försäkringsförmedling och tydliggjort att det objektiva underlaget skall vara avgörande framför parternas avsikt samt subjektiva uppfattning. Således utvidgas ansvaret för försäkringsförmedlare och även vad som anses omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring.

All new households were to be constructed with "near zero energy house standards" (NZE-house) by the year of 2020. The ambition to construct energy-efficient buildings had to increase rapidly in the spring of 2013.The purpose of this report was to increase the interest for building contractors to construct apartment buildings with passive house standards. By locating and evaluating experiences from an existing passive house a case study including interviews, field visits and document analysis was made. Research of literature regarding other passive houses in Sweden also helped to answer the following questions: - What positive and negative experiences have the study of the passive house meant to the involved stakeholders and residents? - What improvements can be made based on identified experiences? - How can an apartment building be designed as a passive house based on possible improvements? By collecting good and bad experiences, as well as improvements and potential design proposals, a diagram was created designed as a tool for developers when constructing apartment buildings with passive house standards. The diagram was organized in the categories; material, immaterial and image. Positive experiences from the case study were for instance that estimated time table, budget and planned energy level were achieved mainly due to a designed prefabricated sandwich element of concrete and the organizational form called partnering. Negative experiences were for example problems with high temperatures in staircase areas due to glassed facades and the lack of ventilation hatches, problems with condense and frost on windows, insufficient knowledge in using technical equipment and relatively high investment costs. Improvements and potential design proposals recommended by the authors were for example vertical lamellas for sunscreen and screening of the night sky, energy watchers in each apartment for higher energy awareness and a minor use of passive house independent qualities, in order to avoid the risk of building contractors not wanting to build passive houses due to high costs.   The experiences in the result diagram emphasized what building contractors should focus on in order to succeed with constructing apartment buildings, with similar requirements as the building in the case study, as a passive house. / Från år 2020 skulle alla nybyggda hus i Sverige vara av ”nära nollenergihus-standard” (NNE). Våren 2013 behövde därför ambitionsnivån att producera energisnåla nybyggnationer öka markant.   Syftet med rapporten var att öka attraktiviteten för byggherrar att konstruera flerbostadshus som passivhus. Genom att lokalisera och utvärdera erfarenheter från ett utfört passivhusprojekt i form av en fallstudie innefattande intervjuer, studiebesök och dokumentanalys, men även studerande av litteratur gällande andra genomförda projekt i Sverige, besvarades följande frågeställningar:   -        Vilka positiva och negativa erfarenheter har studerat passivhus medfört för inblandade aktörer och boende? -        Vilka förbättringsmöjligheter finns med utgångspunkt från identifierade erfarenheter? -        Hur kan ett flerbostadshus utformas som passivhus med hänsyn till eventuella förbättringsmöjligheter?   Genom att insamla positiva- och negativa erfarenheter, förbättringsmöjligheter samt potentiella utformningsförslag inom kategorierna materiella erfarenheter, immateriella erfarenheter samt image skapades förutsättningar för en sammanfattande resultattabell ämnad som ett verktyg för byggherrar vid framställande av flerbostadshus som passivhus.   Positiva erfarenheter från fallstudien var bland annat att uppsatt tidplan, budget och planerad energinivå levdes upp till, där ett framtaget prefabricerat sandwich-element i betong i kombination med organisationsformen partnering sågs som främsta anledningar till detta. Negativa erfarenheter var bland annat problem med övertemperaturer i trapphus på grund av stor andel glasad fasad i samband med avsaknaden av ventilationsluckor, utvändig kondens och frost på lägenhetsfönster, brister i teknikanvändandet samt en relativt hög investeringskostnad. Förbättringsmöjligheter och författarnas utformningsförslag bestod bland annat av inbyggda tvärställda lameller som sol- och natthimmelavskärmning, energibevakare i varje lägenhet för ökad energimedvetenhet samt en mindre omfattning av passivhusoberoende kvaliteter för att minska uppfattningen av passivhuskonceptet som kostnadsmässigt avskräckande.   Resultattabellen betonade vad en byggherre särskilt skulle tänka på för att lyckas med nybyggnation av flerbostadshus som passivhus vid likartade villkor som i fallstudien.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen. Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt. Vid uttag eller användning av dessa varor för privat ändamål skall den skattskyldiga personen behandlas som en slutkonsument. Motsvarande regler återfinns även när en skattskyldig person tillhandahåller tjänster för privat ändamål. Uttagsbeskattning skall ske för att förhindra att en skattskyldig person uppnår en otillbörlig fördel genom att undvika beskattning på den egna konsumtionen. Uttagsbeskattning sker genom att transaktionerna likställs med tillhandahållande av varor och tjänster mot ersättning. Enligt uttagsbestämmelserna i mervärdesskattelagen aktualiseras uttagsbeskattning när en skattskyldig person tillhandahåller en vara eller en tjänst utan ersättning eller mot en ersättning som understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. I målet Gåsabäck från år 2005 konstaterar EG-domstolen att uttag för privat ändamål inte kan föreligga, enligt artiklarna 16 och 26.1 b i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person tillhandahåller varor eller tjänster mot en faktisk ersättning och detta även när ersättningen understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. Således är mervärdesskattelagens uttagsbestämmelser inte förenliga med EG-rätten. Trots domen i målet Gåsabäck beslutar Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked från år 2007 att uttagsbeskattning skall ske, enligt artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person låter de anställda använda företagets personbilar mot en symbolisk ersättning. Skatterättsnämnden anser att beslutet inte strider mot EG-rätten eftersom det är fråga om användning av en vara i rörelsen och inte, såsom i målet Gåsabäck, tillhandahållande av en tjänst. Frågan är om förhandsbeskedet strider mot EG-rätten. Omständigheter i målet Gåsabäck tyder på att uttagsbeskattning aldrig kan aktualiseras när en ersättning utgår för en transaktion. / The European Community, EC, constitutes a new legal order, the European Community law, EC law. In situations of conflicts between national law and Community law, the EC law has supremacy, which means that the Member States are obliged to follow the EC law. The attainment of the objective of establishing an internal market within the EC presupposes a common system of value added tax, VAT. Several directives have been admitted for harmonising the VAT in the Community. VAT is a general tax on consumption, where the final consumer carries the burden of the tax. A deduction system ensures that the tax burden is brought forward until it reaches the final consumer. If the taxable person has been able to deduct input VAT on purchase of goods used for his business and then apply or use those goods for his own private use, the taxable person will be treated as a final consumer. Similarly, the taxable person will be treated as a final consumer when he supplies services for his own private use. To ensure that taxable persons do not take unfair advantage by avoiding tax on self-consumption, the transactions shall be treated as supplies of goods or services for consideration. The purpose of treating the transactions as supplies of goods or services for consideration is to ensure that VAT is a tax on final consumption. According to the Swedish VAT act, the application of goods or services for private use is to be understood to mean supplies of goods or services either free of charge or for a consideration which is less than the cost price of the goods or services supplied. In the case Gåsabäck 2005 the European Court of Justice concludes that supplies of goods and services that are effected for an actual consideration can not be regarded as an application of goods or services for private use according to articles 16 and 26.1 b of the VAT directive. This is also applied if that consideration is less than the cost price of the goods or services supplied. Consequently, the Swedish VAT act is inconsistent with the EC law. In a prelimi-nary decision of 19 January 2007, the Skatterättsnämnden decides that the use of goods forming part of the assets of a business shall, according to article 26.1 a of the VAT directive, be treated as a supply of services for consideration, although an actual consideration is paid for the transaction. The Skatterättsnämnden consider that the decision is consistent with the EC law since there are not the same services as in the case Gåsabäck. The question is if the decision is inconsistent with the EC law. Circumstances in the case Gåsabäck indicates that transactions that are effected for an actual consideration can never be regarded as an application of goods or services for private use.

<p>EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.</p><p>Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt. Vid uttag eller användning av dessa varor för privat ändamål skall den skattskyldiga personen behandlas som en slutkonsument. Motsvarande regler återfinns även när en skattskyldig person tillhandahåller tjänster för privat ändamål. Uttagsbeskattning skall ske för att förhindra att en skattskyldig person uppnår en otillbörlig fördel genom att undvika beskattning på den egna konsumtionen. Uttagsbeskattning sker genom att transaktionerna likställs med tillhandahållande av varor och tjänster mot ersättning.</p><p>Enligt uttagsbestämmelserna i mervärdesskattelagen aktualiseras uttagsbeskattning när en skattskyldig person tillhandahåller en vara eller en tjänst utan ersättning eller mot en ersättning som understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. I målet Gåsabäck från år 2005 konstaterar EG-domstolen att uttag för privat ändamål inte kan föreligga, enligt artiklarna 16 och 26.1 b i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person tillhandahåller varor eller tjänster mot en faktisk ersättning och detta även när ersättningen understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. Således är mervärdesskattelagens uttagsbestämmelser inte förenliga med EG-rätten. Trots domen i målet Gåsabäck beslutar Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked från år 2007 att uttagsbeskattning skall ske, enligt artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person låter de anställda använda företagets personbilar mot en symbolisk ersättning. Skatterättsnämnden anser att beslutet inte strider mot EG-rätten eftersom det är fråga om användning av en vara i rörelsen och inte, såsom i målet Gåsabäck, tillhandahållande av en tjänst. Frågan är om förhandsbeskedet strider mot EG-rätten. Omständigheter i målet Gåsabäck tyder på att uttagsbeskattning aldrig kan aktualiseras när en ersättning utgår för en transaktion.</p> / <p>The European Community, EC, constitutes a new legal order, the European Community law, EC law. In situations of conflicts between national law and Community law, the EC law has supremacy, which means that the Member States are obliged to follow the EC law. The attainment of the objective of establishing an internal market within the EC presupposes a common system of value added tax, VAT. Several directives have been admitted for harmonising the VAT in the Community.</p><p>VAT is a general tax on consumption, where the final consumer carries the burden of the tax. A deduction system ensures that the tax burden is brought forward until it reaches the final consumer. If the taxable person has been able to deduct input VAT on purchase of goods used for his business and then apply or use those goods for his own private use, the taxable person will be treated as a final consumer. Similarly, the taxable person will be treated as a final consumer when he supplies services for his own private use. To ensure that taxable persons do not take unfair advantage by avoiding tax on self-consumption, the transactions shall be treated as supplies of goods or services for consideration. The purpose of treating the transactions as supplies of goods or services for consideration is to ensure that VAT is a tax on final consumption.</p><p>According to the Swedish VAT act, the application of goods or services for private use is to be understood to mean supplies of goods or services either free of charge or for a consideration which is less than the cost price of the goods or services supplied. In the case Gåsabäck 2005 the European Court of Justice concludes that supplies of goods and services that are effected for an actual consideration can not be regarded as an application of goods or services for private use according to articles 16 and 26.1 b of the VAT directive. This is also applied if that consideration is less than the cost price of the goods or services supplied. Consequently, the Swedish VAT act is inconsistent with the EC law. In a prelimi-nary decision of 19 January 2007, the Skatterättsnämnden decides that the use of goods forming part of the assets of a business shall, according to article 26.1 a of the VAT directive, be treated as a supply of services for consideration, although an actual consideration is paid for the transaction. The Skatterättsnämnden consider that the decision is consistent with the EC law since there are not the same services as in the case Gåsabäck. The question is if the decision is inconsistent with the EC law. Circumstances in the case Gåsabäck indicates that transactions that are effected for an actual consideration can never be regarded as an application of goods or services for private use.</p>

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.