I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas. Enligt resultatet av studien har Berghällsområdet den rikaste biodiversiteten när det gäller de utvalda biodiversitetsindikatorerna, men inte gällande antalet växtarter. Trädgårdsodlingsområdet hade flest växtarter men inte många biodiversitetsindikatorer. Den traditionellt skötta parken hade lägre biodiversitet än de andra två delområdena och även lägst antal växtarter, vilket talar för att denna del förvaltas utan hänsyn till biodiversitet. Resultaten kopplas till teorin om Förvaltningens rationalitet samt de två miljömålen Ett rikt växt och djurliv och En god bebyggd miljö. Studien indikerar på att parkförvaltningen inte följer miljömålsarbetet. / My study addresses how the park Tantolunden in Södermalm, Stockholm, is administrated from a perspective directly concerning biodiversity. The purpose of my research is to understand how the Stockholm Municipal District administration handels the green area and the ways in which the stewardship and enviromental arrangements of the area relate to its genral biodiversity and environmental status. I conducted field research in which three inventory spaces, 100 squared metres each, were examined in an attempt to discern the amount of plant species within the area and in connection to the larger area in which the search for four chosen biodiversity indicators were also done. These three areas were given the names Rocky area, Traditionally managed park area, and Gardening area, after the way they’re administrated. According to the results of this study the Rocky area has the richest biodiversity in regards to the chosen biodiversity indicators, but not the amount of plant species. The Gardering area had the most plant species but not many biodiversity indicators. The Traditionally managed park area had a lower biodiversity than the other two areas and also the lowest amount of species, which indicates that this part is administrated without significant deference to biodiversity. The results are connected to the theories accosiated with the Administration’s rationality and the two swedish environmental objectives A rich plant and animal life and A good building  environment. My study indicates that the Stockholm Municipal District administration do not fully uphold Sweden’s greater environmental objectives.

No description available.

No description available.

Denna studie bygger på en text-och bildanalys som avser att undersöka om människor med fysisk funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur på förskolor samt hur den bild som förmedlas är konstruerad. Studien har utgått från att studera text och bild separat men i relation till varandra. Insamlande av material  gjordes på sex förskolor i Uppsala. Materialet är sedan granskat ur ett sociokulturellt och normkritiskt perspektiv. Resultatet påvisade att det förekommer människor med fysisk funktionsnedsättning i den litteratur vi granskat. Huruvida bilderna är konstruerad av människors fysiska funktionsnedsättning framgår på olika sätt beroende av bokens handling och uppbyggnad. Slutsatsen av studien är att det förekommer en brist beträffande litteratur som belyser människor med fysisk funktionsnedsättning i de förskolor som ingått i studien.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfalden kommer till uttryck i högläsningsböcker som används av lärare för årskurserna Fk-3. Detta görs genom en analys i två steg, för det första ett kvantitativt analyssteg av vilka mångfaldsaspekter som finns representerade i böckerna och för det andra ett kvalitativt analyssteg av på vilket sätt kön representeras i den mest frekvent angivna högläsningsbok för respektive årskurs. För att uppnå syftet har studien utgått från tre frågeställningar: Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos huvudkaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos bikaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? På vilket sätt representeras karaktärerna utifrån mångfaldsaspekten kön i den bok som är vanligast förekommande i högläsningssammanhang för respektive årskurs Fk-3? Resultatet av studiens första del antyder att det finns en viss överrepresentation av manliga karaktärer i de böcker som används för högläsning medan det saknas karaktärer som representerar grupperna icke-binära och transpersoner. Vid de tillfällen där sexualitet synliggörs visar studien att endast heterosexualitet representeras. Utifrån mångfaldsaspekterna etnisk tillhörighet och funktionsvariation visar studien att det är få karaktärer som representerar annan etnicitet än västerländsk och någon form av funktionsnedsättning. De normer som upprätthålls i litteraturen som studerats är den vita, heterosexuella mannen utan funktionsnedsättning.  Det resultat som framkommit vid studiens andra del visar att huvudkaraktärer oftare än bikaraktärer är normbrytande vilket sker genom att kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs manliga egenskaper medan manliga huvudkaraktärer tillskrivs kvinnliga egenskaper. Studien visar också att kvinnliga bikaraktärer tycks beskrivas mer enhälligt och därmed till viss del stereotypt medan manliga bikaraktärer beskrivs med större variation. Sammantaget visar studien att det bland karaktärerna i böckerna finns en begränsad variation vad gäller etnicitet, sexualitet och funktion medan det finns en jämnare fördelning vad gäller kön. Vid djupare analys av mångfaldsaspekten kön synliggjordes att bikaraktärer ofta reproducerar normer i samhället medan huvudkaraktärer tycks vara mer normbrytande.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika etniciteter framställs i bilder i läroböcker för årskurs 1–3. Vi har analyserat fyra läroböcker från 1992, 2003, 2012 respektive 2017. Arbetets teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om hur väst skapas i kontrast till öst. Vi har även använt Stuart Halls teori som säger att mening skapas genom jämförelser och skillnader. Metoderna vi använt oss av är kvantitativ analys av innehållet relaterat till kritisk diskursanalys. Dessa har vi använt för att räknat hur många personer i läroböckerna som har ett annat etniskt utseende än västerländskt och därefter tittat på hur stort utrymme dessa personer får i bilder. Detta gör vi för att se på vilket sätt personerna med annat utseende framställs och hitta eventuella stereotyper. Analysen visar att läroböckerna har en klar överrepresentation av personer med västerländskt utseenden. Personer med ett annat etniskt utseende förekommer oftare i de senare publicerade böckerna och får ibland viktigare roller. De framställs oftast i en gemenskap i alla böcker. Vi hittade endast en bild som kan tolkas vara stereotypisk i boken från 1992. I diskussionen behandlar vi vårt resultat och resonerar kring vikten av varierande representationer i läroböcker i samtidens mångkulturella samhälle.

Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna: - Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum? - Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

Examensarbetet är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieområde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieområdet har jag arbetat med en nulägesbeskrivning för att förstå hur det är uppbyggt och fungerar idag. Utifrån den bild jag skapat mig genom nulägesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mångfald och komplexitet som viktiga kriterier. Något som utmärker studieområdet är en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delområden, ett verksamhetsområde, ett småhusområde och ett flerbostadshusområde. En lärdom från arbetet är att begreppen mångfald och komplexitet får olika innebörd i de olika delområdena beroende deras olika förutsättningar. Arbetet har mynnat ut i tre parallella utvecklingsstudier, ett för varje delområde och en reflektion kring det samtida stadslandskapets kvaliteter med avseende på mångfald och komplexitet. Det jag ser som ett huvudsakligt fynd är den potential för intressanta och innehållsrika stadsmiljöer som 1900-talets planeringsnormer skapat i studieområdet. Utifrån mitt arbete menar jag att detta skulle kunna vara stadsmiljöer med plats för ett brett spektrum av funktioner, aktiviteter och människor. / The thesis is an attempt to work with the concepts diversity and complexity as urban planning concepts. I have chosen an area of investigation with properties typical for the peripheral part of the city of Stockholm, which is a heterogeneous and mixed urban environment. For the area of investigation I have worked with a description of the current situation to understand how it is built up and works today. With that material as a starting point I have then tried to speculate about a development with diversity and complexity as important criteria. Something that is characteristic for the area of investigation is a clear division between areas with different function,  that is an industrial area, a small house area and a multi-family housing area. Something that I realized is that complexity and diversity means different things in the different sub-areas because of their different character. My work has resulted in three parallel development-studies, one for each sub-area of the area of investigation. What I see as my prime finding is a potential for interesting urban environments rich in content that has been created by planning norms of the 20th century. Based in my work I mean that this could be urban environments with place for a wide spectrum of functions, activities and people.

Arbetet grundas i det faktum att jordens biologiska mångfald håller på att dö ut och i synnerhet urbaniseringens roll som en orsak till problemet. De lösningar som presenteras utgår från urbanekologi för att visa på hur stadsdelar kan planeras och gestaltas för att främja biodiversiteten. Detta görs främst genom framtagande av riktlinjer som ska kunna användas vid framtidastadsbyggnadsprojekt. Riktlinjerna inkluderar bevarande av befintlig grönstruktur, skapande av fler och större grönytor med biotopvariation, integrering av grönstruktur med byggnader och infrastruktur samt sammanlänkning av grönområden. Dessakonkretiseras i form av komponenter som ska kunna implementeras i stadsmiljöer, vilket också exemplifieras genom ettgestaltningsförslag i Norra Sorgenfri, Malmö. Förslaget som kallas Biotopstaden visar hur ett gammalt industriområde som nu endast innehåller verksamheter kan utvecklas för att rymma blandad bebyggelse och samtidigt anpassas för att gynna den biologiska mångfalden, enligt framtagna riktlinjer.