<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund. With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med den här uppsatsen är att med designaktivism som perspektiv undersöka hur den etniska mångfalden inom designbranschen ser ut i Sverige och hur några etablerade designbyråer jobbar med mångfaldsfrågan. Den är avsedd att bidra till en reflektion av hur det i sin tur påverkar skapandet  som delas med samhället.  Det empiriska materialet samlades in genom metoderna kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. I undersökningarna ingick det totalt femton designbyråer i den kvantitativa undersökningen för att sedan avgränsas till fem byråer för intervjuer. För räkningen av mångfalden på designbyråerna användes Hübinettes definition av synliga minoriteter. Studiens resultat och analys visar att mångfald, specifikt etniskt mångfald, är ett stort problem inom designbranschen som behöver belysas och aktivt arbetas med. Normen inom designbranschen är vit och branschen är alltså väldigt homogen. De designbyråerna som intervjuades har börjat aktivt arbeta med etniskt mångfald, genom utbildning, positiv särbehandling i rekryteringsprocessen, samarbete med organisationer med bred mångfald och att aktivt vända sig till målgruppen som inte är en del av normen. De har sett många fördelar med etnisk mångfald – det bidrar till variation i perspektiv, tankar och ökning av idéer och uttryck. Men förändringarna sker långsamt och en del av det har med designskolorna att göra. Designskolorna är väldigt vita och utbudet av personer av annan etnicitet är litet.

Abstract: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning läromedel i svenska som andraspråk på gymnasiet innehåller etnisk och religiös mångfald, samt hur utvalda delar framställs med fokus på etnisk och religiös inkludering. Arbetets teoretiska ramverk har utgjorts av representationsteori, begreppet orientalism samt begreppet etnocentrism. Det material som undersöktes var två basläromedel i Svenska som andraspråk 2 på gymnasienivå. Studiens primära metod var kvantitativ innehållsanalys, men en kvalitativ innehållsanalys utfördes även i kompletterande syfte. Den kvantitativa textanalysen är avgränsad till de litteraturhistoriska delarna, medan den kvalitativa innehållsanalysen samt bildanalysen undersöker läromedlen i sin helhet. Det huvudsakliga resultatet var att en genomgående skillnad har kunnat avslöjas mellan läromedlen inom såväl den etniska som den religiösa mångfalden. Ett annat centralt fynd rör den knappa förekomsten av religion i läromedlen. De kvantitativa resultaten redovisas genom stapel- och cirkeldiagram vilka visar att förekomsten av etnisk och religiös mångfald i läromedlens text och bilder är begränsad samt att denna mångfald skiljer sig åt i de båda läromedlen.

Swedish journalists often get criticized for not depicting our society's cultural- and ethnic diversity in the media. Journalists in Sweden often get described as being a homogenous group, consisting of ethnically Swedish people that live in the same area and belong to the same social class. The aim of this study is to explore the ethnic diversity in local news organizations in Sweden. How journalists with a foreign background experience their work role, and how local news organizations discuss ethic diversity and their responsibilities in broadening it. A qualitative research method was adopted for this study. We conducted six in-depth interviews with journalists who identified themselves as having a foreign background. We also used structured interviews in order to capture the perspective of the local news organizations. The structured interviews was answered by 17 managing editors, editorsin- chief, and others with staff liability at their respective editorial office. To be able to analyze the collected material from the interviews, we used a thematic text analysis to find themes and patterns in the answers. The result of the study suggest that local news organizations in Sweden have a very limited etnic- representation among their staff. Several of the journalists that we interviewed were conscious of the lack of ethic diversity. They unanimously agreed that ethnic diversity in the newsroom was needed to understand and reflect their audience properly, many of them also described an imposed work role from the organization, a role where they were expected to cover certain geographical areas and topics because of their background. The local news organizations that answered our structured interview all said that ethinic diversity was highly sought-after. Most recruiters described a will to hire more journalists with a foreign background, but that it wasn't possible because of the lack of competent applicants and economic issues within the organization. Most organizations have created policies and guidelines in an attempt to broaden the ethnic diversity. The results of our study suggest that very few of these attempts have led to any meaningful increase in ethnic diversity for local news organizations in Sweden.

No description available.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.