I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor. Det skulle skapa en större förståelse för andra kulturer om de valde att göra så anser de.

<p>Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell</p><p>undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en</p><p>mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra</p><p>Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för</p><p>undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av</p><p>våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i</p><p>undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av</p><p>begreppet interkulturell undervisning.</p>

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av begreppet interkulturell undervisning.

The purpose of this study is to search for and compare how teachers in a multicultural municipal school and in a multicultural independent school design their teaching to benefit all the students in the classroom, regardless of background. I wanted to get information about how teachers work from an intercultural perspective. To get information I used qualitative methods, which includes interviews and observations. I interviewed four teachers working in a primary school. Two from a independent school and two from a municipal school. The result revealed that both the independent school and municipal school are working from an intercultural perspective where they try to find different methods to reach every student in the class. Their biggest similarity is that the teachers put a lot of effort on language development since the Swedish language is key to the Swedish society. In both schools, the teachers worked with students both individually and in groups, but the difference is that in the independent school the teachers focus more on the individual than they do in the municipal school. This may be due to such factors as the number of students in the class and access to an assistant teacher. The teachers in the independent school gives priority to order and structure in the classroom, compared to the municipal school.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts. Resultatet från intervjuerna har visat att lärarnas arbetssätt inte når den högsta nivån av integrering (trots att lärarna har ett genuint intresse för mångfaldsfrågor), vilket gör att man börjar tvivla på om en total mångkulturell integrering är möjlig. Dessutom visar resultatet att lärare har en tendens till att beskriva sin undervisning med ord som gör att man kan härleda till enligt den tyska eller den anglosaxiska historiedidaktiken. / Abstract The purpose of this essay is to present a depiction of how history teachers talk about and work with school’s multicultural mission. Multiculturalism in this sense focuses on how teachers think about ethnic diversity and how it can be seen in the teaching itself. In order to fulfill the purpose of this essay some teachers with a genuine interest in questions about multiculturalism have been interviewed. Since a genuine interest also implies a higher awareness about the multicultural perspective in teaching. To get teachers’ personal experiences and thoughts on education and the multicultural mission a qualitative method is used, which will provide the best result. A model that put together different researchers’ result about different levels of multicultural integration has been used to interpret the teachers’ statements. The result from the interviews show that the teachers’ work with the multicultural perspective does not reach the highest level of multicultural integration in the model (even though the teachers have a genuine interest in questions about multiculturalism), and this result raises a doubt if the highest level of integration is even possible for teachers to achieve. The result also shows that teachers use words when they talks about their teaching that point to either German or Anglo-Saxon didactics.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares arbete och förhållningsätt främjar integreringen av nyanlända elever. Resultatet av studien visar att respondenterna ser den mångkulturella undervisning som en främjande metod för nyanländas integration till skolansverksamheten. Utmaningen blir att de nyanlända ska känna förtroende och trygghet i skolan. I många fall har vårdnadshavarna inte full förståelse för det svenska språket, de svenska värderingarna eller regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan vårdnadshavare och skolverksamheten. En slutsats blir därför att, i avsikt att undervisningen på en mångkulturell skola ska främja nyanlända elever, läraren ska erbjuda samarbete och extrastöd. Resultatet visar betydelsen i att läraren behandlar alla elever efter lika värde oberoende vilken kultur eller etnicitet eleven förestår. Samtliga elever ska lära sig innebörden av respekt och samarbete.

Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att integrering av flerspråkiga elever kan gynnas av utomhuspedagogik som arbetssätt. I skolklasserna kan det idag finnas flera olika språk och det är av stor vikt att läraren finner metoder för att bemöta alla elever. I läroplanen står det att undervisningen ska varieras och anpassas efter varje individ (Skolverket, 2017) och en sådan variation eller anpassning skulle kunna vara utomhuspedagogik. Studien använder det sociokulturella perspektivet som ramverk, där vi lär i samband med andra. Även John Deweys teori går att applicera på studien då han ansåg att barn lär genom att få göra. Insamlande av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom visar på att utomhuspedagogik i samband med flerspråkiga elever kan bidra till en ökad språkutveckling samt en ökad känsla av delaktighet.

I den här allmänna litteraturstudien har det undersökts om hur lärare kan undervisa på ett inkluderande arbetssätt inom religionskunskapen och vilken syn elever har på religionsundervisningen i en mångkulturell skola. Problemet angrips utifrån olika synvinklar, både vilka fördelar en mångkulturell skola har men även vad som är utmaningarna för lärare och elever. Religionskunskapen är ett ämne som tar upp mycket om både individen, gruppen och samhället. Med religionskunskapen kan vi lärare och elever skapa en förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor. Något som kan vara avgörande för hur eleverna ser på sig själva och hela vårt samhälle i framtiden. Skolan är en social mötesplats för olika kulturer och religioner, det förstår eleverna och det är viktigt att vi som lärare tar vara på det. Hur vi lärare kan ta vara på det undersöks i denna studie och målet är att försöka komma fram till en eller flera didaktiska metoder eller faktorer som lärare på lågstadiet kan tillämpa i ett mångkulturellt klassrum. / <p>so</p>

Studiens syfte är att belysa fritidslärarnas uppfattningar om fritidsverksamheten samt deras upplevelser av föräldrasamverkan på det mångkulturella fritidshemmet. Arbetet bygger på en kvalitativ ansats där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara mina frågeställningar.   Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Där intervjuerna har skett med fyra respondenter på två olika mångkulturella fritidshem. Resultatet visar att den föräldrasamverkan som förekommer är genom föräldramöten och framförallt genom dropin-fika. Men fritidslärarna vill ända att man som vårdnadshavare kan visa lite mer intresse och engagemang för sina barns tid på fritidshemmet.