Denna studie handlar om vägledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur den sökande ser på vägledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstådd av vägledaren. Vi vill också undersöka hur vägledningen utförs med individer som har en utländsk bakgrund på ett Lärcenter i södra Sverige. Våra forskningsfrågor är följande: Hur utförs vägledning med individer som har en utländsk bakgrund? Vad är den vägledningssökandes respektive vägledarens uppfattning av vägledningen i ett etniskt perspektiv? I vårt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning där vi har videoinspelat fyra vägledningssamtal. I två av samtalen var informanterna födda i Sverige och i två av samtalen var informanterna utländskt födda. Vi har därefter gjort semistrukturerade intervjuer med både informanterna och vägledaren. I resultatet kom vi fram till att språket, kroppsspråket, information om utbildningsväsendet samt respekt för den andres kulturella identitet var aspekter som vägledaren betonade och använde sig av i vägledningen. Vår studie visar hur vägledning ur ett etniskt perspektiv kan se ut.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare. Jag kommer även undersöka vad språket har för betydelse för identitetsskapandet.Några teorier som jag använt mig av är Hylland Eriksons teori om etnicitet och identitet och Jonas Stiers teori om inringningen av identiteten, som förklarar hur identitet skapas och utvecklas. Det framkom i min undersökning att intervjupersonerna ser sig själva som mångkulturella, där två kulturer ses som något positivt. De upplever att språket för människor närmare, och de har lärt sig den svenska kulturen mycket tack vare språket. Deras identiteter har påverkats på grund av att de är ungdomar med invandrarbakgrund. / This study is an analysis of five young people from immigrant backgrounds. In this paper I have used the interviews to obtain the empirical which I base my analysis on. Adriana comes from Bosnia, Zelko was born and raised in Sweden of Croatian parents, Natasha arrived Chechnya, Noah comes from Iraq and Albina are from Montenegro. By benefited from the respondents stories about who they are, how their lives look like and how they have experienced their migrations I have examined how their identity formation influenced by this. The aim is to analyze and gain insight into how a few people of immigrant origin identify themselves in the society where they are seen as immigrants. I will also examine what language the significance of identity creation.Some theories that I have used is Hylland Erikson's theory of ethnicity, identity and Jonas Stiers theory of encirclement of identity, which explains how identity is created and developed. It emerged from my investigation that the interviewees see themselves as multicultural, where two cultures is seen as positive. They feel that the language is closer to humans, and they have learned the Swedish culture largely thanks to the language. Their identities have been affected because they are people of immigrant origin.

Den här studien bygger på intervjuer med sju förskollärare från två olika förskolor som ligger i en kommun i Skåne. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur förskollärarna arbetar med språkutveckling i en mångkulturell förskola där så gott som samtliga barn har ett annat modersmål än svenska och en förskola där hälften av barnen har annat modersmål än svenska. Vårt syfte var att se likheter och skillnader i arbetssätt med språkutveckling mellan de båda förskolorna.Resultatet visar att båda förskolorna arbetar mycket med språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har dock svårt att kommunicera och ha ett bra samarbete med föräldrarna vilket leder till att språkutvecklingen blir lidande. Den andra förskolans starka sidor är att barnen som inte kan språket lär sig svenska snabbare då barnet blir omgivet av svenska språket både av personal och av barnen på förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet.Huvudresultatet av vårt arbete är:1.Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia.2.Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen3.Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund / The purpose has to see how Middle East history is presented in educational literature. We have also tried to find out to what extent teachers integrate student´s own ethnical historical background in into their teaching.Our results are:1.The literature used in history education does not say much about Middle East history.2.Students want to learn more about the history of the U.S.3.Teachers do try to make use of the ethnical background of the students

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus. / In this study we will examine how the value-system could be seen in the Swedish syllabus for History in the new syllabus, Lgr11. After that we will do a comparative study with the Israeli syllabus in History with the same purpose as in the Swedish one. Pupils can come from different cultures and have different experiences about a value-system. If the teacher can identify similarities and differences the teacher can have a conversation in a multicultural classroom that fits the situation for that specific classroom.

SammanfattningMitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola. Pedagogernas uppfattning av sin undervisning visade på en stor diskrepans mellan upplevd och faktisk undervisning. Skillnaden mellan de båda pedagogiska inriktningarna visade sig snarare bero på pedagogens egen praxisteori än den specifika pedagogiska inriktningen. Av vår undersökning drar vi slutsatsen att det finns ett stort behov av att lyfta fram ämnesdidaktiska aspekter och teoretiskt argumentera och reflektera kring såväl innehåll, metod som mål med undervisningen. / The aim of this diploma work is to examine the didactic behind rhetoric and practice in the teaching of multicultural children groups in elementary school. The questions we have asked the teachers were about the didactic issues What?, How? and Why? they formulate their teaching the way they do, and how it appears in the practical teaching in multilingual children groups. The survey was implemented on two multicultural schools with different pedagogical directions. The empirical material was collected through observations and interviews into two days on each school. The informant’s sights on their teaching expressed a big discrepancy between experienced and actual teaching. The differences of the pedagogical directions uttered it self clearly to depend on the teacher’s own practice theory more than the specific pedagogical direction. Upon our survey, we come to see the conclusion that there is a big need to raise the didactic aspects and theoretically argument to reflect around, as well as content, method and meaning with our teaching.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan. Det massmediala flödet har aldrig varit större än idag. Det ligger i pedagogernas uppdrag att lära dagens barn och ungdomar att kunna bemöta det dagliga medieutbudet av nyheter och information med kritiskt synsätt. Kraven är stora men hur upplever pedagogerna arbetet med media? / Because of medias development and stronghold in our society teachers of the school of today lack the monopoly on knowledge. This thesis examines how teachers talk about how they work with media in their teaching. We build our research on 14 qualitative interviews with teachers and students from two different schools in Malmoe. The schools are located in two different parts of the city of which one of them is characterized by multiculturaltuality and the other part is characterized by Swedish homogeneity. The empiria is analyzed on the basis of Vygotskijs socio cultural perspective and prior research about working with media in schools. Mass media today is bigger then ever. It is within the teacher’s assignment to teach children and youth to meet the range of news and information media supplies with a critical approach. The demands are huge but how does the teachers experience working with media?

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen. Intervjuerna har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Även frågor om identitet och historiemedvetande är med i detta arbete. Resultatet av min undersökning visar att det är hemmets historieförmedling som är viktigast för elever med invandrarbakgrund. Huvudanledningen till detta är att deras egen historia inte nämns i undervisningen. Lärarna utgår inte heller från de mångkulturella perspektivet när de planerar eller håller lektioner.