Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken.  Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet.  För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar.  Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande.

ABSTRACT The aim of this study is to describe the preschool teacher's perception of the integration work in pre-school, with newly arrived children and their families. The study describes the experiences and the attitudes of preschool teachers approach to newly-arrived children in preschool. To answer my research questions, I employ focus groups as my methodology, together with an interview guide. Using an interview guide and theories on attitudes and knowledge can highlight the pre-school teacher’s opinion and actions. The interviews are based on four preschool teachers experience of integration of newly arrived children, they are all active in preschool in a multi-ethnic area.   The conclusion shows that empathy and responsiveness are two important aspects of integration with newly arrived children and families. To allow children to be sad and cry is prioritized over certain routines and activities to create stability in the new culture. The challenges are many and the balance seems difficult based on the framework and guidelines, at the same time the integration process seems challenging, fun and educational. The outcome shows both exclusion and inclusion of cultures, identities, and language. Preschool teachers often balance between children and carers ' wishes, and to carry out their work based on policy documents. / SAMMANFATTNING                                   Syftet med denna studie är att beskriva förskollärarens uppfattning av integrationsarbetet i förskolan med nyanlända barn och deras familjer. Studien handlar om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till nyanlända barn i förskolan. För att få svar på frågeställningar, har fokusgruppintervjuer gjorts tillsammans med en intervjuguide som kan belysa förskollärarnas utlåtande. Intervjun och teorier om förhållningssätt och kunskap, kan belysa förskollärares interaktioner och handlande. Intervjun utgjordes av fyra förskollärare vilka alla är aktiva inom förskola i ett multietniskt område.   Slutsatsen visar att empati och lyhördhet är två viktiga aspekter i integrationen med nyanlända barn och familjer. Att tillåta barn få vara ledsna och gråta, går före vissa rutiner och lek för att skapa stabilitet i den nya kulturen. Utmaningarna är många och balansen svår utifrån ramverk och riktlinjer som skall följas,  integrations processen som helhet ses som utmanande, kul och lärorik. Samtidigt förekommer exkludering och inkludering av kulturer, identiteter och språk. Förskollärare balanserar ofta mellan barn och vårdnadshavares önskemål, och att utföra sitt arbete utifrån styrdokument.

Sweden is today often defined as a multicultural society. The implications on organizing and providing information in public libraries are many, since the systems presently used in the western hemisphere are not adapted to multi-cultural information. This thesis aims to outline ethical and practical problems that arise when organising and providing information concerning cultures other than western, and not least, when dealing with material in other scripts. With this theoretical framework the thesis examines the website of the International Library in Stockholm, a website built to serve users of different languages and scripts than Swedish. The research questions in this thesis are: 1, what specific problems can be distinguished within library work in a multicultural and multilingual environment? 2, what problems and needs were considered in the creation and design of the International Library’s website? And 3, can examples of problems and possible solutions of these be seen in the information and it’s organisation on the International Library’s website? The empiric material consists of the International Library’s website, and interviews with three informants involved in developing it. The study of the website has been conducted in two parts; in the first I have examined what kind of information has been made available on the website and how this connects to the library’s mission. The second part is a study of the material that has become searchable on the website, on how it is searchable, how it is classified and catalogued, and what kind of information is included in the records of the catalogue. The result of the thesis is that both practical and ideological problems arise in information organization and -provision in other languages and scripts. These problems can result in difficulties for users to find the information they need, an effect that in turn counters the thought of everybody’s equal right to public libraries and the information they provide. The study of the website shows the possibilities and limitations of providing multicultural and multilingual library services on the web.

The purpose of this master’s thesis is to investigate how librarians approach to the multicultural collection development and which methods they use in providing library materials in minority languages. The questions to be answered are: which methods the libraries use when purchasing library materials in minority languages, how the respondents experience that the minority user groups needs are met in the library and how the multicultural competence of the staff is used in the libraries. For this purpose the qualitative interviews with 6 librarians in Gothenburg are conducted, mainly from the libraries in the immigrant-dense parts of the city, while the study being concentrated on 6 language groups of library users. The study’s theoretical framework is based on theories of multiculturalism, culture, identity and bilingualism. The results of the study reveal the major problems with purchasing library materials in minority languages: the lack of language proficiency, meagre bookmarkets and publishing in some languages along with copyright problems with sound and video recordings. The lack of language proficiency causes cataloguing problems which is why the respondents hope that in the future the purchasing and the cataloguing are going to be provided centrally. The study also reveals insufficient and sporadic consulting of the user communities for the purpose of collection development and the lack of active measures for employing more multilingual staff. The results indicate the need of more substantial involving the ethnic communities into the library services in order to avoid their cultural alienation and segregation.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter.</p><p>Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.</p><p>Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning.</p> / <p>This thesis was written with the key purpose of inquiring as to the attitudes and opinions of career counselors with regard to multicultural counseling as a concept. A second issue was to examine whether multicultural counseling per definition is practiced, and if so, what the implications are. The research method used was a web survey which was sent to 100 practicing career counselors in schools where at least 40 % of the students were from other ethnic background than Swedish.</p><p>The results of the study showed that the majority of the recipients interpret the concept of multicultural counseling as a matter of disposition. Also, the general opinion was that ethnic affiliation in counseling is of little importance and few use a particular method or strategy in counseling students with alternative ethnic background. Interestingly the survey also points to the fact that multicultural counseling does require specific competence. The conclusions drawn were that whilst the recipients agree with the theoretical interpretation in the concept of multicultural counseling, there lies a discrepancy within its application.</p>

<p>Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.</p>

<p>Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.</p>

<p>The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.</p><p>This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration.</p><p>The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population.</p><p>It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part.</p><p>The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.</p>