Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan – en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation – a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi frågade oss vilken betydelse samverkan mellan förälder och pedagog har för barnets trygghet. I denna studie ville vi särskilt studera om föräldrastöd kan påverka oroliga och utagerande barn på ett positivt sätt samt möjligheten att bygga upp en långsiktig samverkan. Kvalitativ fallstudie användes som metod och data har samlats genom observationer och djupintervjuer. En pojke har observerats i samspel med andra. Som observationsmetod användes bl a videofilmning. Sammanlagt har fyra personer intervjuats, en förälder, två pedagoger och en specialpedagog. Vår undersökningsgrupp finns i en mångkulturell förskola. Resultatet visar att pedagogers bemötande har stor betydelse för hur barn agerar. Samtliga av våra respondenter är överrens om att hur föräldrar och pedagoger samverkar påverkar barnet.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor.Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten. De upplevde också en ökad kamratkrets och social gemenskap i den reguljära klassen. Av pedagogerna framkom vikten av att elever och föräldrar skolas in i svensk skolkultur. Undersökningen visade vidare att specialpedagogisk resurs saknades i förberedande verksamhet.

Vi skapas och omskapas i möten där det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats från att vara ett relativt etniskt homogent land till en mångkulturell nation. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrån Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mångfald. Metoden vi använder oss av består av bildanalyser och textanalyser eftersom läseböckerna vi valt kommunicerar i båda genrerna. I analyserna har vi haft i beaktande att läromedel är en produkt av sin tid och utifrån detta har vi valt två nyutgivna läseböcker, Läsdax 1 och Kråkes läsebok. I analyserna kom vi fram till att de två läseböckerna är två skilda produkter av sin samtid. Läsdax 1 påvisar i text- och bildrepresentationen ett mångkulturellt jag-perspektiv medan Kråkes läsebok utgår från det individcentrerade samhället som råder idag med ett individcentrerat perspektiv. Vi upptäckte under vår analysfas dolda strukturer som exempelvis stereotyper och assimilerade karaktärer. De båda läseböckernas fokus ligger inte på internationaliseringsperspektivet men vi anser dock att det finns möjligheter för ett internationaliseringsarbete utifrån dem. Enligt vår läseboksundersökning i skolår 1 använder majoriteten av skolorna läseböcker. Vi har fått en bild av att läseböcker främst används för att utveckla en mer tekniskt orienterad lästräning hos elever. Vi vill förtydliga att vi är väl medvetna om att vår granskning och analys inte säger något om hur läseböckerna används ute i skolorna eller om, och i så fall hur, dessa läromedel kompletteras.

Sammanfattning/abstraktWendt, Karin (2017), Betydelsen av att hitta sig själv - i läseboken. Significance of encountering oneself in early reading experience. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90p.I Sverige har vi en skola för alla. I den ska undervisningen bygga på elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att elevernas lärande och kunskapsutveckling främjas. Tidigare var Sverige mer ett homokulturellt land, men med de senaste årens stora flyktingströmmar har samhället blivit allt mer mångkulturellt. Detta syns i dagens skolor som blivit en mötesplats för det mångkulturella. Här möts elever från många olika sociala och kulturella kontexter som tillsammans utgör sin lärmiljö De nya förhållandena ställer stora krav på skolorna, dess personal och inte minst eleverna. I en skola för alla ska alla inkluderas och med eller utan olika stödstrukturer ska alla lära sig läsa. Genom att stötta mina kollegor i valet av läsebok kan jag som speciallärare arbeta för inkludering i klasserna. Dessutom kan en läsebok som medvetet valts till en specifik skola, grupp eller elev bli den artefakt som hjälper eleverna in i läsarnas förening. Syftet med uppsatsen är att visa på i vad mån valda läseböcker för årskurs 1 erbjuder en spegling av vårt mångkulturella samhälle, samt vilken tänkbar betydelse som kan finnas av att göra medvetna didaktiska val av läseböcker utifrån dagens mångkulturella samhälle. Jag avser att undersöka hur det mångkulturella samhället skildras i läseböckerna och vilken diskurs som reproduceras där. Jag avser också att undersöka hur läseböckerna överensstämmer med Lgr 11´s mångfaldsperspektiv.Genom att först använda kvantitativ innehållsanalys har jag fått en överblick i hur det mångkulturella har tagit plats i läseböckerna. Därefter har jag använt diskursanalys och på så sätt visat på det mångkulturella som synliggörs och osynliggörs i de aktuella texterna. Mitt resultat visar att de valda läseböckerna till viss del speglar det mångkulturella samhället. Det är tydligt att samtliga böcker utgår från en traditionellt svensk diskurs även om ambitionen finns på vissa håll att närma sig det mångkulturella. Denna ambition gör det hoppfullt att vi snart ser läseböcker som visar upp en tydlig mångkulturell diskurs som norm och leder vägen mot en inkluderande läsinlärning.Min studie visar på vikten av att lärare gör medvetna val av läromedel. Vi som speciallärare har en viktig roll att driva skolutveckling och fungera som en brygga mellan elevers olika kontexter. Att visa på betydelsen av att göra medvetna didaktiska val av läromedel är en av våra uppgifter. Nyckelord: diskursanalys, kritisk litteracitet, läsebok, mångkulturell, språklig socialisation

Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.

En inventering, analys och tolkning av de faktorer och omständigheter som är avgörande för migranter, varför de tillhör den församling de gör. Studien genomfördes med intervjuer av medlemmar i två mångkulturella församlingar inom Equmeniakyrkan i Region Stockholm.

Denna kvalitativa studie riktar sig till yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Syftet är att undersöka och analysera så kallade dramakompetenta förskollärares erfarenheter och resonemang om vilka förutsättningar drama kan ha i mångkulturella barngrupper. Med förutsättningar menas såväl möjligheter som utmaningar. Studien genomfördes i södra Sverige genom individuella semistrukturerade intervjuer med två dramakompetenta förskollärare, som avser förskollärare som har kunskap och erfarenhet av drama, såväl i som utanför arbetet. De dramakompetenta förskollärarna ingår även i en särskild dramagrupp på förskolan där de möts för att planera och utvärdera dramaundervisningen. Studien har tagit stöd i och analyserats utifrån fyra olika dramapedagogiska perspektiv för att kunna förstå och analysera förskollärarnas resonemang. Resultatet visar olika förutsättningar med dramaundervisning utifrån de dramakompetenta förskollärarnas erfarenheter och resonemang. Studiens resultat pekar även på att olika förutsättningar med dramaundervisning kan bero på pedagogers förhållningssätt till olika kulturer och ämnet drama. Slutligen visar studien att dramagruppen kan ha en betydelse i verksamheten för att kunna reflektera, diskutera och utvärdera olika förutsättningar i dramaundervisningen tillsammans med andra verksamma pedagoger.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens fokus ligger på förskollärares syn på sin egen kompetens i arbetet med barns flerspråkighet och förskollärares strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Samtliga förskollärare i studien är verksamma i mångkulturella förskolor och har bidragit med kunskaper och erfarenheter kring detta ämnesområdet. Studiens resultat har analyserat utifrån det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp, vilka är scaffolding och artefakter.  Resultatet visar bland annat att förskollärarna ser sina språkkunskaper i engelska som en möjlighet att kommunicera med de engelsktalande barnen. Strategierna som visas i resultatet är till exempel, att samverka med vårdnadshavare, involvera barns modersmål i den pedagogiska miljön och nyttja pedagogers flerspråkighet som resurs. Slutsatsen av studien pekar på att det finns både utmaningar men också möjligheter i förskollärarnas arbete med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

Foreign visitors to libraries often face cultural barriers when using the library. This study shows how librarians see the library as a meeting place in terms of intercultural and multicultural aspects. In previous studies, the focus has mostly been on library users, but there is a need to complete the gap regarding the role of library employees. The findings presented in the article are the result of a qualitative study. The empirical data was collected from semi-structured interviews with six library employees with experience in the multicultural and intercultural field. Putnam´s concepts of social capital and oldenburg´s concept of third place were used when analyzing and coding the material. The library as a third place and social capital was also used as a theoretical framework. The result shows that the library is both a multi- and intercultural place where the reception and activities of people with a different cultural background are important. At the state level, the results show that the working method is not written verbatim in the library plans and their described tasks are affected by this. Despite various differences in the libraries, the informants describe that they have cultural competence and some believe that they can always develop their competence further. They also believe that we live in a multicultural country where the library needs to be inclusive for all groups. The information obtained can be used for further research and consideration as to whether it reflects changes in the role of public libraries.