Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om konflikter och konflikthantering i mångkulturella förskolor. Studien undersöker hur förskollärare definierar mångfald, hur konflikter uppstår och hur arbetet med konflikthantering bedrivs. Studie utgår från ett interkulturellt perspektiv och ett konfliktperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i mångkulturella förskolor. Resultatet visar att pedagogerna beskriver kulturell mångfald som en fråga, om att sammanföra andra etniska bakgrunder som barn och deras familjer har. Enligt informanterna är det även viktigt att ta del av och berika kulturer de bär med sig in i den svenska förskoleverksamheten. Resultat visar också att konflikter och konflikthantering är något som pedagoger arbetar med dagligen, såväl mångkulturella konflikter som andra former av konflikter. De faktorer som pedagoger anser orsaka konflikter kan vara barns eller föräldrars avsaknad av språket som gör att det är svårt att kommunicera i det sociala sammanhanget, samt att olika kulturer kan krocka. En slutsats i studien är att det är viktigt med vuxennärvaro i barngruppen samt att personal visar öppenhet och intresse för andra kulturer.

Due to the constantly evolving globalization of our societies, it is highly relevant to investigate how the Swedish civics teaching works to educate students into becoming well-functioning democratic citizens, who are well adapted to their multicultural environment. Thereby this study aims to explore five upper secondary school civic teachers’ attitudes towards incorporating multicultural teaching in their mission to provide students with a fulfilling democratic education. This study will therefore be constructed with the use of semi-structured interviews in order to answer this complex, yet important field of civic didactics. Moreover, the previously mentioned civics teachers’ narratives are mainly examined and analysed in relation to J.A Bank’s theory for multicultural education, as well as S. Långström and A. Virtas’ theory: in- and about democracy teaching. As will be presented, the results of this study indicate that the relationship between multicultural teaching and democracy education is as most obvious in the curricular incorporation of democratic values in the civics-teaching classroom. Based on the results of this study, the students are given opportunities to develop several types of democratic abilities that are connected to achieving an active, well-functioning, democratic citizenship. In addition, the results imply that the teachers find the inclusion of multicultural issues to their teaching to be slightly challenging, yet prosperous for their students’ further democratic advancement.

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen harförhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vårt resultat visar ett samband mellan den ökade invandringentill Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tarfart på 60-talet så ser vi att begreppet mångkulturalitet börjar att uppmärksammas. Någotman även kan se i läroplanen konstruerad några år senare. Detta är något som fortgårunder 80- och 90-talen då konsekvenserna av en starkt tilltagande invandring i Sverigefortsätter att påverka läroplanerna från 1980, 1994 och 2011. Exempel på hur denmångkulturella utvecklingen i det svenska samhället påverkar läroplanen är införandet avhemspråk under 80-talet samt hur läroplanen under 90-talet tydligt understryker attskolorna måste inkludera det mångkulturella perspektivet.

Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.

No description available.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

Vårt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lärare förhöll sig till användandet av andra modersmål än svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmål. I arbetet tänkte vi undersöka vad lärare ansåg om sambandet mellan modersmål och identitet. Detta fick vi svårighet att besvara då vi valde att inte fråga lärarna rakt ut om vad de ansåg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utläsa svaret i de övriga frågorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har vi genomfört enkätundersökning och intervjuer med både lärare och elever samt observationer. I arbetet kommer vi fram till att flertalet lärare och elever i vårt undersökningsområde anser att man endast skall tala svenska under skoltid. I de fall då någon lärare eller elev anser att det är acceptabelt att tala ett annat språk än svenska under skoltid, är när syftet är att hjälpa eller förklara. Vi kommer även fram till att eleverna inom vårt undersökningsområde sällan eller aldrig uppmuntras att tala sina respektive modersmål under skoltid.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och E. Goffmans stigma-begrepp för att förstå och förklara vägledarnas förhållningssätt till vägledning av elever med invandrarbakgrund. Språkproblem och familjens starka inverkan på eleven är, enligt vägledarna, utmärkande drag i vägledningen av elever med invandrarbakgrund. Resultaten visar även att det finns ett allmänt behov bland vägledarna av utökad kunskap om andra kulturer och av tydligare direktiv i skolans måldokument för vägledning av elever med invandrarbakgrund, vilket vi också finner stöd för i vår litteraturstudie. Vår slutsats är att vägledare, genom ökade resurser inom vägledningsområdet och en mer utbredd kunskap om andra kulturer, kan se den tillgång och resurs som elever med invandrarbakgrund utgör snarare än som en ”problem”-kategori och begränsning. Följden skulle, enligt vår mening, leda till en jämlikare och mer integrerad skola, vilket inte bara skulle gynna eleverna utan även samhället i stort.

I dagens samhälle diskuteras religion i olika sammanhang, i skolor, debatter, vardagslivet och arbetslivet. Religionskunskapsundervisningen har genom åren förändrats i takt med att samhället blivit allt mer mångkulturellt. I synnerhet kan det vara utmanande att inkludera alla elever i klassrum, som karaktäriseras av många religioner. Syftet med studien grundar sig i att undersöka och diskutera på vilka sätt och med vilka strategier en inkluderande religionskunskapsundervisning kan utformas på. Syftet grundar sig även till att undersöka och diskutera ifall begreppsparet safe space och brave space kan bidra till en diskussion om inkluderande undervisning i religion. Den metod som använts för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna görs med fem grundskollärare. Resultatet visar att religionskunskapsundervisning är en större utmaning än vad vi kunnat föreställa oss. Strategierna för skapandet av ett inkluderande klassrum, är olika beroende på lärare och dess elevgrupp. Vissa lärare följer endast läroplanen och det som framkommer i det centrala innehållet vid planeringar av undervisningssekvenser. Medan andra lärare anpassar det centrala innehållet utifrån elevgruppen. Dessutom kan begreppsparet safe space och brave space generera till ett inkluderande klassrum.