Sammanfattning Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan personalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor. Det undersöks hur själva kommunikationen går till, vad som kan påverka kommunikationen negativt eller positivt och vilka hjälpmedel som används för att kunna underlätta kommunikationen. Det handlar även om de svårigheter som kan uppstå som har med den kulturella bakgrunden att göra. Syfte Syftet med studien är att belysa förskolepersonalens syn på hur kommunikationen fungerar med vårdnadshavarna i tamburen på mångkulturella förskolor. Metod I studien används kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data om hur kommunikationen mellan vårdnadshavarna och personalen ser ut. Personalen som deltog i intervjuerna har alla erfarenhet av arbetet på mångkulturella förskolor och både förskollärare och barnskötare integrerades i studien. Sex förskollärare och fyra barnskötare på tre olika förskolor intervjuades och varje intervju genomfördes i samtalsrummet på respektive förskola. Resultat Det framkom genom intervjuer som fördes i samband med denna studie, att kommunikationen mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor fungerar i en viss mån trots olika språk och annan kulturell bakgrund. Beroende på från vilken kultur vårdnadshavarna härstammar har de en annan förståelse för skolsystemet och kvinnosyn som påverkar deras agerande. På grund av dessa kulturkrockar är det av stor vikt hur personalen bemöter vårdnadshavarna. Bemötandet ska ske med respekt, hänsyn och förståelse för att skapa trygghet och en bra relation som bidrar till en bra kommunikation, anser respondenterna. Personalen gav exempel på vilka hjälpmedel de använder sig av, såsom ett förenklat språk, kroppsspråk, kollegor och tolk för att underlätta och förtydliga det som ska förmedlas.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.

I denna studie är syftet att undersöka lärares upplevelser av religiösa konflikter bland elever i årskurs F-3. Studien syftar även till att undersöka hur lärare hanterar och arbetar förebyggande med sådana konflikter. För att besvara forskningsfrågorna valdes semistrukturerade intervjuer med ett antal aktiva lärare att analyseras. Resultatet visar att det inte ofta uppstår religiösa konflikter bland elever i årskurs F-3. Studien ledde fram till tre kategorier, värdegrund, den sociala praktiken och konfliktpyramid som centrala delar i ett förebyggande arbete och konflikthantering.

Vår förförståelse innan studien var att olika kulturer har olika syn på genus och jämställdhet mellan könen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där enskilda intervjuer har genomförts med sex pedagoger. Syftet var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder ur ett genus perspektiv. Intervjuerna ägde rum i två mångkulturella förskolor. Intervjuerna grundade sig i tre utarbetade fall som pedagogerna fick diskutera. Fallen presenterades i början av intervjun därefter följde åtta väl utarbetade öppna frågor. Det gavs också utrymme till ytterligare följdfrågor i varje enskild intervju. I resultatet framkommer pedagogers föreställningar kring vårdnadshavare med annan kulturell bakgrund och vilka strategier pedagogerna använde sig av för att främja jämställdhetsarbetet i förskolan. Pedagogers strategier utifrån fall ett, informera om läroplanen, ansvarsområden och vart pedagogernas ansvar börjar. Tydlig kommunikation, att vara tillmötesgående, använda sig av tolk och samtal. Pedagogers strategier utifrån fall två, kommunikation, bygga relationer med vårdnadshavarna samt skapa trygghet hos vårdnadshavarna, informera om läroplanen och ta stöd från förskolechefen. Pedagogers strategier utifrån fall tre, kommunikation genom att ställa frågor och få vårdnadshavarna att själva reflektera, informera om läroplanen och hur de arbetar på förskolan. Efter att sammanställt intervjuerna fick vi reda på att majoriteten arbetar till stor del med att informera, kommunicera och samverka med vårdnadshavarna.

<p>Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare. Frågeformulären har byggts upp runt tre huvudfrågor och utifrån dessa har sedan följdfrågor ställts. Av resultatet framkom att studie- och yrkesvägledare har olika uppfattningar om mångkulturell vägledning och de bedriver den på olika sätt i sin verksamhet. Vår studie visar att studie- och yrkesvägledare använder de metoder och modeller, som beskrivs i litteraturen om mångkulturell vägledning, men i begränsad utsträckning. Vår förhoppning och tro är att vår undersökning kan ge extra information om mångkulturell vägledning.</p>

<p>I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund. Ett interkulturellt förhållningssätt betyder att skolan och lärarna försöker skapa situationer i undervisningen som gör att elevernas skilda erfarenheter och synsätt kommer till användning och får bytas mot varandra. I gynnsamma fall uppstår ett växelspel, där olika kulturer ger och tar.</p>

<p>I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.</p>

<p>Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. </p><p>Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar. Dels av en litteraturstudie, där undersökningar och litteratur som belyser ämnet presenteras. Dels av en intervjuundersökning, baserad på intervjuer med fem olika lärare angående deras arbete i mångkulturella klasser.</p><p>I min litteraturstudie visar jag på att det är viktigt att uppmärksamma invandrarelevernas kulturella bakgrund i undervisningen, av ett flertal olika anledningar. Jag ger också olika exempel på hur den interkulturella undervisningen kan utformas. Resultatet av min intervjuundersökning visar på att alla de intervjuade lärarna har en relativt positiv syn på invandrarelevernas kulturella bakgrund. Alla kan också ge exempel på när de använt sig av dessa elevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Främst är det invandrarelevernas kunskaper om andra länder och religioner som har uppmärksammats.</p>

<p>Examensarbete i didaktik. Högskolan i Gävle, 2007.</p><p>Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Jennifer Rodin & Katarina Lindberg (2007): Språkutveckling i mångkulturell miljö - en intervjustudie med åtta pedagoger.</p><p>Sammanfattning</p><p>Språket utgör en viktig roll i barnets identitetsskapande, socialisation, utveckling och lärande.Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att ge barnet god stimulans för dess livslånga lärande. Allt fler pedagoger arbetar i dag i en mångkulturell miljö där de möter barn och föräldrar med olika bakgrunder och förutsättningar. Utifrån detta ville vi undersöka hur förskolan och skolan arbetar med barns språkutveckling i en mångkulturell miljö.</p><p>Undersökningens syfte är att studera pedagogers uppfattning om deras arbete med barns språkutveckling och vad de anser om språkets betydelse för barnet. Syftet avsåg även att få pedagogernas inställning till hur det är att arbeta i en mångkulturell miljö. Detta medförde att även modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för barnet undersöktes.</p><p>En intervjustudie har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma inom åldersgrupperna 1-9 år på en mångkulturell förskola och skola. Urvalet av dessa pedagoger innefattar yrkesgrupperna barnskötare, förskollärare, mellanstadielärare, fritidspedagog och modersmålslärare.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att alla pedagoger anser att språket är en mycket viktig del för barnet i dess utveckling av identitet, social kompetens, trygghet och lärande. De lyfter fram att språket har en stor betydelse för att barnet ska kunna kommunicera med omgivningen och göra sig förstådd och förstå andra. För en god språkutveckling ansåg pedagogerna att det är betydelsefullt för barnet att omges av vuxna där det vardagliga samtalet har en central roll. Pedagogerna var medvetna om modersmålets betydelse även om det inte ingick i allas verksamhet och de ansåg det vara en fördel att föräldrarna talade sitt modersmål med barnen i hemmet. I sitt arbete med barnens språkutveckling använde sig pedagogerna av olika uttrycksformer, som t ex sång, rörelse och bildskapande, och de var överens om att dessa aktiviteter hade en gynnsam inverkan på barnets språkutveckling. En svårighet som de intervjuade upplevde med att arbeta i en mångkulturell miljö var kommunikationen och samarbetet med föräldrarna, med annan kulturell bakgrund än svenska, där språket ibland inte räckte till. Detta ansågs ändå av pedagogerna som en utmaning och inspiration för att hitta nya kreativa vägar till en bra kommunikation och samverkan med föräldrarna.</p><p>Slutsatsen är att stor erfarenhet och kompetens finns bland pedagogerna och att de är väl medvetna om språkets betydelse för barnet. De visar ett professionellt förhållningssätt till sitt arbete i en mångkulturell miljö och är medvetna om de faktorer som påverkar barnet i dess språkutveckling. Allmänt önskade de flesta mer kunskap om kulturella skillnader och likheter som skulle öka förståelsen i mötet med föräldrar och barn från andra länder.</p>