Kursplanen för historia i årskurs 4–6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs. Arbetet baserades på en litteraturöversikt där forskning som gjorts på området analyserades. Det finns olika faktorer som påverkar elevers identiteter, däribland historieundervisning, familj och fritidsintressen. Det vi dock har funnit vara gemensamt för eleverna är att skolan och lärarna är viktiga för elevers identitetsskapande. Lärarna är medvetna om sin betydande roll, men tidsbrist och en eurocentrisk kursplan gör det svårt för lärarna att bedriva en jämlik undervisning.

Bakgrund: De människor som invandrar till olika länder har med sig sitt eget språk, kultur, synsätt och vanor vilket har skapat ett behov på kulturellt anpassad vård. Sjuksköterskan som möter den mångkulturella patienten i sitt dagliga arbete kan uppleva en kulturkrock omvårdnadsarbetet. Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter ses som ett hinder för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av den mångkulturella patienten Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med publicering mellan åren 2008- 2018 från databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science. Resultat: Det framträdde tre huvudteman: språkbarriärer, kulturella problem samt utbildningsbehov. Språkbarriärer upplevdes som ett stort hinder och en utmaning i vårdandet av patienter från andra kulturer. Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den mångkulturella patienten påverkades av av kulturella- och kommunikationsproblemen mellan patient och sjuksköterska. Problemen för sjuksköterskorna att möta den mångkulturella patientens omvårdnadsbehov kunde bero på bristande kunskap och utbildning om olika kulturer. Slutsats: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskan om andra kulturer för att enklare kunna möta den mångkulturella patienten. / Background: People who immigrate to different countries have their own language, culture and habits. This has created a need for culturally adapted care. The nurse who meets the multicultural patient can experience a cultural clash in their work. Cultural differences and communication problems between nurse and patient is seen as an obstacle in providing good healthcare. Aim: To describe the nurse’s experiences in caring for the multicultural patient Method: A literature review based on 15 scientific articles with data collection from PubMed, Cinahl and Web of Science. Result: Three main themes were presented: language barriers, cultural problems and the need for education. The results show that language barriers pose a major obstacle and a challenge in the care of patient from other cultures. The nurse’s experience of caring for the multicultural patient was affected by the lack of knowledge about other cultures. Conclusion: The nurses need more knowledge about other cultures to make it easier in the meeting with the multicultural patient.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares uppfattningar om hur det är att arbeta i mångkulturella förskolor och hur förskollärare inkluderar och möjliggör lärandet för flerspråkiga barn samt vilka redskap förskollärare använder sig av. Studien bygger på fenomenografisk metod och kvalitativa intervjuer där sex förskollärare från tre olika enheter intervjuas enskilt. I studien används det sociokulturella, socialkonstruktivistiska och fenomenologiska perspektivet för att få en djupare och bredare syn på hur förskollärare arbetar. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare för att inkludera och möjliggöra lärandet för flerspråkiga barn i mångkulturella förskolor? Vilka utmaningar och möjligheter möter förskollärare ute i mångkulturella förskolor? Resultatet i studien visar att förskollärarna utgår utifrån olika redskap i sitt arbete som konkret material, sagor och sånger på barns olika språk för att inkludera och möjliggöra lärande för flerspråkiga barn. Förskollärarna uttrycker även vilka möjligheter de får i arbetet så som förståelse för andra kulturer, bemötandet av människor med andra erfarenheter och mötet med människor från olika kulturer. Allt detta ses som berikande. I studien nämner förskollärarna även några utmaningar som de stöter på i mångkulturell förskola och det är fördomar, kulturkrockar och språkliga förbistringar.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur pedagoger arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolans verksamhet. Mer specifikt hur pedagogers arbete ser ut i praktiken och hur detta visar sig i förskolans fysiska miljö. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskrivs ett interkulturellt förhållningssätt av pedagoger i förskolan? Hur beskriver pedagoger i förskolan att deras interkulturella arbete utförs i praktiken? Hur beskriver pedagoger i förskolan att det interkulturella förhållningssättet synliggörs i förskolans miljö? Studien är kvalitativ och de metoder som använts är, gruppintervjuer med arbetslag samt observationer av förskolans fysiska miljö. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella begreppet artefakter samt Stier och Sandströms (2017) fyra förhållningssätt. Dessa består av; instrumentellt mångkulturellt förhållningssätt, medvetet mångkulturellt förhållningssätt, interkulturellt förhållningssätt samt transkulturellt förhållningssätt. I studiens resultat framkommer bland annat att pedagogerna beskriver nyfikenhet, intresse och öppenhet som grundläggande för ett interkulturellt förhållningssätt. Det interkulturella arbetet beskrivs bestå av reflektion, samtal med barn, språk, och andra kulturella uttrycksformer så som dans och musik. Samverkan med vårdnadshavarna beskrivs både som en svårighet och en viktig tillgång i det interkulturella arbetet. I förskolornas miljö är det språk som får störst utrymme.

I och med att det skett en ökad migration till Sverige har skolans arbetssätt och pedagogik påverkats för att anpassas till samhället. Var femte elev i den svenska skolan har utländsk bakgrund. Den mångkulturella variationen i klassrummen ställer höga krav på lärarnas didaktiska kompetens vilket gör syftet med den här studien angeläget. Syftet med studien är att granska och sammanställa tidigare forskning som behandlar lärares didaktiska kompetens och arbetet för att främja ett inkluderande klassrum under 2000-talet. Genom att anta ett kritiskt perspektiv på de artiklar som valts ut skapas möjligheter att se forskningen ur ett nytt perspektiv. I den här studien kunde det urskiljas vikten av språket som verktyg i framförallt den interkulturella pedagogiken. I diskussionen synliggörs en "annanhet" som artiklarna betonar och hur "annanheten" kan påverka den didaktiska kompetensen och det inkluderande arbetet.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare. I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället. I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro. I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger synliggör och arbetar interkulturellt på mångkulturella förskolor. Första frågeställningen handlar om hur pedagoger utformar sin verksamhet för att utveckla interkulturaliteten. Den andra frågeställningen utgår från pedagogernas syn på sitt ansvar att se varje barns rätt till sin kultur. För att få svar på undersökningens frågor valdes intervjuer som redskap. Som analysredskap och teorianknytning har Bronfenbrenners system använts. Undersökningens har genomförts på två mångkulturella förskolor och sex pedagoger med yrkestitlarna barnskötare och förskollärare har intervjuats. Resultat visar att pedagogerna anser att förskolans ansvar är att lyfta världens kulturer och inte barns enskilda kultur. Arbetar man som pedagog på en mångkulturell förskola krävs mer kunskap och ett intresse kring kulturer visar resultatet. Flerspråkighet är en del av den mångkulturella förskolan och skapar kulturmöten med vårdnadshavare.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Detta arbete är ett resultat av en deskriptiv undersökning om lärares arbete i mångkulturell skola. Med utgångspunkt från arbetets syften och problemformulering formulerades enkätfrågor som besvarades av 29 lärare på tre skolor. Frågorna handlar främst om på vilka/vilket sätt lärare använder ett interkulturellt arbetssätt i undervisning och bedömning samt vilka problem och möjligheter verksamheten kan innebära. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om vad ett interkulturellt arbetssätt innebär. Samtliga lärare uppger att de i sin undervisning och bedömning av elever med annan bakgrund i något avseende anpassar verksamheten efter behoven även om metoderna varierar från person till person. Lärarna är överens om att arbetssättet innebär såväl problem som möjligheter. / This is the product of a descriptive study about teaching in multicultural schools. With regards to my purpose and leading question, aquestionnaire was distributed and answered by 29 teachers in three schools. The questions focused teachers' opinion on an intercultural teaching and its possibilities and problems. The results show that teachers are well aware of the meaning of an intercultural teaching. They claim that they in their teaching and assessment of students with different cultural backgrounds adjust their activities regarding the students needs, in different ways. The teachers all agrees that an intercultural teaching imply problems as well as possibilities.

Syftet med detta arbete som utgått genom en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare som jobbar i skolor i Malmö stad, har varit att se över vilka utmaningar som förekommer inom religionskunskapsundervisningen och även hur läraren bemöter och arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar.    Med hjälp av intervjufrågor till lärarna, det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning har det hjälpt mig att besvara mina frågeställningar;   ·       Vad finns det för utmaningar, enligt läraren, inom religionskunskapsundervisning?  ·       Hur bemöter lärarna utmaningarna som uppstår, samt arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar?  I min studie framkommer till viss del samma typ av utmaningar i undervisningen som redan tidigare forskning påvisat och belyst. Empirin och tidigare forskning har kommit fram till att de utmaningar som uppstår i religionsundervisningen beror till stor del av olika fördomar och brist på kommunikation och samspel mellan eleverna.  För att jobba vidare med dessa utmaningar enligt forskning och lärare att fokus skall vara en målmedveten undervisning och strukturerad planering, för att kunna möta elevernas kunskapsinlärning på elevernas olika nivåer.