Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp. / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers. The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective. The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia’s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor. At some of the preschools attention was also given to other festivals from different faiths and cultures out of diversity and a more globalized perspective. The results also revealed that all of the preschool teachers were positive to giving attention to festivals from other faiths and cultures. It was considered to bring an increased understanding and respect for differences between people. It appeared that an operation with increased cultural features would result in the confrontation of some difficulties.

Min essä handlar om en händelse som är självupplevd. Den beskriver att det finns brist på erfarenhet om interkulturellt förhållningssätt på vissa förskolor. Den beskriver även att jag och mina kollegor inte kunde hantera några situationer som man i förskolans värld kan hamna i. Dilemmat som framträder i händelsen handlar om brist på kunskap när det gäller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt på de institutioner där den är som allra viktigast i samhället, nämligen i skolans- och förskolans värld. Uppsatsen visar det förhållningssätt som pedagoger har gentemot vuxna och barn, som i pedagogernas ögon anses vara annorlunda. Det här är en vetenskaplig essäform där mina egna erfarenheter möter olika teoretiska perspektiv. På det sättet försöker jag att nå svar på mina frågor men även lyfta fram dilemmat i min essä. Därför får den som läser möjlighet att se mina erfarenheter ur nya perspektiv. Jag inleder min uppsats med att diskutera bristande interkulturellt ledarskap i förskolans miljö. Därefter utvecklas den med hjälp av teoretiska perspektiv, genom att lyfta fram hur vi kan bli bättre på att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. I mitt slutord reflekterar jag kring viktiga ämnen som essän har lyft fram med fokus på möjliga förbättringar. Det viktigaste ämnet i essän är det förhållningssätt som vi pedagoger har när det gäller barnens olikheter.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där en blandning av olika kulturer integreras. Detta mångkulturella samhälle avspeglar sig inomskolväsendet. Syftet med denna studie är att belysa hur någralärare arbetar i mångkulturella klasser med elever med olika kulturella bakgrunder. Denna studie bygger på en intervjuundersökning med sju undervisande lärare i två olika skolor. Resultatet på denna studie visar sig att lärarna tycker om att undervisa på en mångkulturell skola, där lärarna som vi intervjuat tycker att det är intressant då kommunikation mellan människor med olika bakgrund uppstår på ett effektivt sätt.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever. Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett” högstatusområde”, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ”Engelska spåret” och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger. Detta urval gjordes för att kunna observera eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med öppna frågor för datainsamling och resultatet har analyserats med hjälp av frågeställningar. Det framkom olika uppfattningar om betydelsen av en tidig engelskinlärning i skolan. Yngre barns öppna ”språk fönster”, timplanernas utrymme för engelska språket, lärarnas intresse och kunskap för barns språkinlärning samt den mångkulturella skolans inflytande.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur fem förskollärare arbetar med ett interkulturellt arbetssätt inom en mångkulturellt förskoleverksamhet. Studien har utgått från ett teoretiskt perspektiv på interkulturellt arbetssätt och den teoretiska ansatsen utgörs av ett interkulturellt perspektiv. Interkulturalitet handlar om möten mellan människor från skilda kulturer och en ömsesidig förståelse dem emellan. Skilda kulturer innebär exempelvis att man har olika modersmål, seder och levnadsregler. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fem förskollärare i två förskolor. Resultatet visar att förskollärarna hade en liknande syn på interkulturellt arbetssätt och att faktorer som förhållningssätt, arbetsmiljö och lärandemiljö bidrar till att barnen på förskolan ska känna sig mer trygga, nyfikna och motiverade. Därutöver visar resultatet på förskollärares behov av vidare utbildning i frågor som rör barns kultur och modersmål. Betydelsen av att arbeta med utgångspunkt i olika språk i förskoleverksamheten är ytterligare en tendens som framkommer i resultatet. En slutsats som kan formuleras med grund i undersökningens resultat är att förskoleverksamhet som tar tillvara och har sin grund i flera modersmål bidrar till att barn blir sedda, respekterade och motiverade att lära sig.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.