Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

Intern radiokommunikation ombord på fartyg är viktigt för att höja effektiviteten på arbetet samt säkerheten under dagliga operationer. Brister i den interna radiokommunikationen kan leda till allt från irritation till storskaliga olyckor. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka lösningar som finns ombord på fartygen idag, både tekniska och fartygens egna lösningar, för att förbättra den interna radiokommunikationen. Ambitionen är att fartygen ska kunna lära sig av varandra och på så sätt göra kommunikationen effektivare. För att undersöka det så har en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer används för att intervjua sjömän som arbetar på fartyg ägda av svenska rederier med multikulturell besättning. Studien fann att det inte är tekniken som är problemet och att samtliga fartyg upplever att de har godtagbar kommunikation ombord men det saknas vilja och tid till att förbättra den. Resultatet visar också på en okunskap om vikten av att följa arbetsspråket och därför bör inställningen förändras för att en förbättring av radiokommunikationen ska kunna ske. / Internal radio communication onboard ships is vital in order to increase the efficiency and security during daily operations. Lack of efficient internal radio communication can result in irritation among the crew all the way to severe accidents. The purpose of this paper is to find out what is being done onboard ships today, both technical and shipboard inventions, in order to improve the internal radio communication. Our ambition is for ships to be able to share knowledge among each other in order to improve internal communication. In order to examine this, seafarers with background in the Swedish fleet working with a multicultural crew have been interviewed using a qualitative study. A semi structured interview has been used in order to conduct this study. The results concluded that the technical solutions are not the root cause and that all ships feel they have adequate communication but a lack of will and time leads to no improvement. The results also show a lack of knowledge about the importance of following the working language and therefore the mindset regarding internal communication should change in order to improve radio communication onboard.

<p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی

<p>The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students’ experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks. Three newly-arrived students are in this essay being observed while they are attending between two different classrooms: the so-called preparation classroom and the ordinary classroom. This essay aims to highlight a newly arrived student's development from a socio-cultural perspective. The results show that the newly arrived students felt more emotionally secure while attending the preparation classrooms, and while attending the ordinary classrooms they felt more inadequate.</p>

<p><strong>Introduction:</strong> In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.</p><p><strong>Theories: </strong>The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.</p><p><strong>Methodology:</strong> The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.</p>

The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students’ experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks. Three newly-arrived students are in this essay being observed while they are attending between two different classrooms: the so-called preparation classroom and the ordinary classroom. This essay aims to highlight a newly arrived student's development from a socio-cultural perspective. The results show that the newly arrived students felt more emotionally secure while attending the preparation classrooms, and while attending the ordinary classrooms they felt more inadequate.

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school. Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications. Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children. Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att kulturell kompetens är otillräcklig inom mångkulturell vård och framhäver ett behov av ökad insikt i den egna kulturen, inklusive det västerländska synsättet på psykisk ohälsa. Studien lyfter fram betydelsen av en ideografisk ansats i terapisammanhang och förespråkar ett kritiskt förhållningssätt till det västerländska perspektivet vid arbete med patienter från andra kulturer. / The aim of the study was to explore psychotherapist’s experience of trauma focused treatment with transcultural encounters, focusing on examining difficulties and obstacles that might arise due to cultural differences between therapist and patient. Higher prevalence of psychiatric illness among refugees in combination with post-migration vulnerabilities requires competence among therapists.  Qualitative approach with semi-structured interviews was used and data was analyzed thematically from a social-constructivist perspective. Results show that cultural competence is insufficient within transcultural care settings and highlights the need for increased insight into care givers own culture, including the Western perspective of psychiatric illness. The study emphasizes the value of an ideographic approach in therapy and suggests a critical attitude towards the Western perspective when working with transcultural patients.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not. This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet. The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it. The cultural concept in this thesis involves identity, ethnicity, background, conception of life and nationality. I have interviewed two pedagogues and a school manager. The content of the interviews was recorded and transcribed. In addition to theses interviews, the steering documents of the chosen school have been analyzed. The parental collaboration and influence is an important issue and it is up to the school manager to make an effort increasing parental interest and collaboration. When I made the interviews it became clear that the student’s different cultural background and knowledge was not something the school took benefit of to any larger extent. The pedagogues had thoughts and points of views about how to stimulate and use the students varied multicultural background in the education, for example by being more perceptive and use dialogue as a tool and learn from the students. The most important issue for the school concerning multiculturality is how to behave and live in the multicultural society. The school is the platform where different cultures meet every day and therefore it is natural that the school finds a balance between cultural pluralism and mutual understanding for different cultures.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation? Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera. / We have performed a qualitative case study at a school of substandard merit. Our purpose was to examine to what ninth graders had a sense of confidence about their future success and academic motivation. The questions asked were: Which factors do the ninth graders deem influential for their own sense of confidence in future prospects, as well as what affects their academic motivation? What is the relationship between confidence in future success and academic motivation at the school? What do the students feel, can be done to improve their own beliefs about future prosperity as well as improve academic motivation? We have been inspired by phenomenological research and have used an inductive approach. We collected our data via semi structured qualitative interviews with eight ninth grade students. We processed the data by first transcribing the interviews, then we summarized each interview looking for key themes related to our original queries. Finally we consolidated the common denominators into a compilation. We did our analysis using the concept of KASAM, or ”sense of context”, as well as its' components, those being; manageability, comprehensibility, and relevance. The results revealed that all the informants were academically motivated and they each felt confident in their future outlook. There seemed to be a lot of factors that influenced both their motivation and their outlook, amongst these were family, friends, teachers, and roll models. Using the KASAM, or ”sense of context” concept, and its' components we could see a relationship between their academic motivation and their beliefs about their future. The informants first need to comprehend why they need to study, in order for them to feel a sense of educational motivation (comprehensibility). They need to feel that they have the resources needed to attain the desired results and goals that they have (manageability) and they need a goal with their studies so that they feel it is worth investing in the studies (relevance). The most important revelation that we have gleaned from our study and that we feel is of most value when working with school age youth in the here and now, is to understand how academic performance is directly related with the students  perception about their future. Even everyday life needs to be comprehensible, manageable, and have relevance, in order for youth to thrive and function.