<p>I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.</p><p>Några frågor som kommer att behandlas är :</p><p>Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?</p><p>Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?</p><p>Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?</p>

<p>Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:</p><ul><li>Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?</li><li>Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?</li><li>Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?</li></ul><p>Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring. Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället. Några frågor som kommer att behandlas är : Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur? Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv? Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande: Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen? Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur? Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan? Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.

In this scientific essay I have focus on parental work in preschool and the difficulties that might arise. The empirical part is based on two meetings with parents and both of them are about how to understand each other. These meetings are linked to literature and helps me research the term reflection. What am I reflecting and how do I reflect? I also explore the practical knowledge in my work and try to understand the role of the multicultural environment in this work. I try to se possibilites in cooperation at the preschool. With the essay I want to understand why it can be challenging to build trustworthy relations with the parents, which seems important, in order to make the children at the preschool feel safe. I am also interested in researching how the multicultural environment affects the intercultural standpoint of the preschool and what this could mean for my work. The end discussion shows that I am not satisfied to which extend the preschool teachers discuss the difficulties and possibilities of parenting cooperation. / I min vetenskapliga essä lägger jag fokus på föräldraarbetet i förskolan och de eventuella svårigheter som uppstår där. Empirin bygger på två möten med föräldrar, som båda handlar om att vi inte förstår varandra. Mötena kopplas till litteratur och med dess hjälp undersöker jag begreppet reflektion. Hur reflekterar jag och vad reflekterar jag över? Jag synar den praktiska kunskapen i mitt arbete och försöker förstå hur stor roll det spelar att jag arbetar i en mångkulturell miljö. Jag försöker se möjligheter i föräldrasamarbetet på förskolan. Med essäns hjälp vill jag förstå varför det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer med föräldrar, vilka i sin tur gör att barnen på förskolan blir trygga. Jag är också intresserad av att ta reda på om förskolan, i den mångkulturella miljön, genomsyras av det interkulturella synsätt stadens förskoleplan föreskriver och vad detta i så fall kan innebära för mitt arbete. Slutdiskussionen visar att jag inte är tillfullo nöjd med i vilken utsträckning vi i förskolan diskuterar föräldrasamarbetets svårigheter och möjligheter.

Bakgrund: Globalisering och folkvandringar ställer nu helt andra krav på hälso- och sjukvård i hela Europa. Bara i Sverige är 1/5 av Sveriges befolkning är födda i andra länder är Sverige. Vi är med andra ord ett mångkulturellt samhälle. Detta ställer den svenska sjukvården inför stora utmaningar och på hur sjuksköterskorna förmår att möta denna utmaning i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie utfördes med hjälp av tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet i detta arbete beskriver omvårdnadsarbetet med transkulturella patienter i tre dimensioner enligt följande: kommunikationsproblem, kulturellt könsrollsrelaterade diskrepanser samt avslutningsvis, att sjuksköterskorna påvisar stereotypisering vid arbete med transkulturella patienter. Slutsats: Det har framkommit i detta arbete att sjuksköterskor i sitt dagliga arbete med transkulturella patienter upplever olika språk, kommunikations och kulturrelaterade problem i den praktiska omvårdnadssituationen. Den transkulturella omvårdandsteorin har gjort anspråk på att kunna förklara och lösa denna typ av friktion mellan sjuksköterskan och de transkulturella patienterna, men har inte lyckats göra detta. Det har föreslagits att den transkulturella omvårdandsteorin är inaktuell för dagens snabba föränderliga mångkulturella migration. Det behövs ny forskning som kan stödja sjuksköterskeprofessionen in i framtiden / Background: Globalization and immigration now make completely different demands on healthcare service throughout Europe. In Sweden one fifth of the population are born in another country. In other words, Sweden is a multicultural society. The healthcare service of Sweden faces a great challenge and in how nurses are capable to meet this challenge. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with different cultural backgrounds. Method: A descriptive literature study was performed analyzing ten qualitative studies. Result: It has been found in this thesis that when working with transcultural patient’s nurse’s experiences problems in three dimensions surrounding the nursing situation. The problems were the following: Language and communications problems, culture-gender role discrepancies and finally stereotyping by nurses. Conclusion: It has been found that nurses in their daily work with transcultural patients experience different cultural problems in their nursing situation. The transcultural care theory has claimed to be able to explain and solve this kind of friction between the nurse and the transcultural patient, but not managed to do so. It has been argued that the transcultural care theory has proven to be out-of-date for today’s fast multicultural migration. New research is needed to support the nursing profession into the future.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so. This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration. The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population. It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part. The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.