Bakgrunden till denna studie är det idag växande mångkulturella samhälle vi har i Sverige. För att arbetet inom skolan ska kunna ge nästa generation kunskaper om människors likheter och olikheter, behöver verksamma inom skolan arbeta med litteratur som visar upp en mångfald på ett inkluderande sätt. I arbetet för ett mer inkluderande samhälle är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att analysera och undersöka vilken didaktisk potential det finns i tre för studien utvalda böcker. Teorier som studien utgår ifrån är intersektionalitet som handlar om att studera hur flera olika skikt bidrar till mellanmänskliga maktstrukturer. Studien utgår även ifrån Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi och världsmedborgare. Det sistnämnda definieras som en människa som tar hänsyn till att det finns andra kulturer än ens egna och att det finns många olika normer och seder som anses vara det normala. De böcker som i studien analyseras är utgivna av förlaget Olika och skrivna av Ebba Berg. Resultatet visade på att de tre böckerna har olika teman och en bred didaktisk potential. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren i att välja böcker med en didaktisk potential i ett arbete för barns utveckling till framtida världsmedborgare.

The ambition with this research overview has been to gather what is observed regarding diversity in history classes. During recent years societies have changed on a global scale towards being more culturally diverse. There is a belief that individuals with different backgrounds are in need of special treatment. This, visionary multiculturalism or föreställda mångkulturen (as it is called in Swedish), can have both positive and negative effects on teachers and students. Teachers still seem to battle with how they should teach in diverse and heterogeneous classrooms, making the area relevant for research and investigation. Therefore, we pose the question: What does research claim regarding cultural diversity in history education? Collection of research was carried out using both Swedish (Libsearch and Swepub) and international (ERC) databases. Relevant research dissertations and articles were selected from Sweden, Finland, and Australia. This paper dives into two different areas of research: the praxis of teaching and identity. We found the history subject tends to be eurocentric, and teachers tend to turn to traditional teaching and use coursebooks for guidelines. Open attitudes towards diversity were visible in theory but absent in practice; moreover, intercultural objectives are implied in the syllabus for history. Students’ linguistic deficiencies are considered a challenge that gives rise to primitive knowledge teaching. Furthermore, links seem to be implied between low socioeconomic standing and diverse cultural backgrounds. Lastly, students state they feel they have a bisected identity which further problematizes teaching in a diverse classroom.

This study investigates teachers’ attitudes toward value systems in the context of multicultural education. It highlights the importance of a functioning multi-cultural school as well as that of ongoing work with value systems. The aim of the study is to build on the existing body of research that addresses multicul-tural education in relation to schools’ value systems.Two theories have been used for this study; primarily critical multiculturalism and also the frame factor theory (ramfaktorteorin). A survey of 14 questions was conducted and the data collected was analysed quantitatively. The survey was separated into three sections: substantive questions, questions related to didactics in religious education, and questions about teachers’ attitudes toward value systems. Multicultural education was a theme throughout the survey.The study found that most in-service teachers believe that it is important to actively implement multicultural education and that the basis of a successful multicultural school is the incorporation of a working value system.The study concludes that it is crucial that teachers and students are provided with an understanding of what a functioning multicultural school and a multi-cultural society look like. Without this understanding there will continue to be a gap in society that has the potential to manifest itself as an “us and them” mentality. More work around value systems as well as more professional de-velopment for in-service teachers around multicultural education is essential, as the study revealed a lack of understanding and/or disinterest from some in-service teachers. / Denna studie undersöker lärares attityd till värdegrunden i samband med en mångkulturell undervisning. Den belyser även vikten av en fungerande mång-kulturell skola och vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Syftet med studien är att bygga vidare på tidigare forskning som berör mångkulturell utbildning i förhållande till skolans värdegrund.Jag har använt mig av två olika teorier genom undersökning. Den första och huvudsakliga teorin var kritisk mångkultur och den andra var ramfaktorteorin.Som metod har jag använt mig av kvalitativ enkätundersökning i form av 14 frågor. Enkäten var indelad i tre delar, sakfrågor, frågor gällande religionsdi-daktik samt en sista del som innefattade frågor om lärares attityd till värde-grunden. Mångkulturell utbildning var ett genomgående tema genom alla frå-geställningar.Resultatet visar att verksamma lärare till största del tycker det är viktigt att aktivt jobba för en mångkulturell undervisning och att grunden till en lyckad skolform av detta slag tar sitt avstamp i ett väl fungerande värdegrundsarbete.Slutsatsen av undersökningen visar på vikten av att lärare och elever blir till-godosedda kunskap kring hur en fungerande mångkulturell skola och samhälle ser ut. Utan den kunskapen kommer det skapas klyftor mellan samhällets in-vånare i form av vi och dem istället för att bara benämna alla samhällsmedbor-gare som ett inkluderande vi.Vidare implikationer till skolan som verksamhet. Lärare såväl som elever be-höver kunskap kring vad mångkultur innebär och hur ett fungerande mångkul-turellt samhälle ser ut. Detta börjar med ett gediget arbete kring värdegrunden och fortbildning för verksamma lärare inom mångkulturell undervisning. Detta är av stor vikt då det framkom på en del ställen i undersökningen att det före-kommer en del kunskapsbrist och ointresse från verksamma lärare idag.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

The purpose of this study is to examine how teachers' conditions for and experiences of teaching in a multicultural classroom and how teachers relate to the intercultural mission. To examine this purpose the study takes part in a qualitative study based on semi-structured interviews with teachers from a county in Stockholm, Sweden. The study’s theoretical framework underlines the sociocultural perspective and the intercultural perspective along with the term multicultural. The results show that several of the interviewees expressed that time had an impact on teaching in the classroom. It takes time and energy to adapt the lessons to each student and their needs. It also takes time to plan the lessons which affects the recovery time which is very needed for the teaching quality of the lesson. The results show that the teacher's knowledge of how they are supposed to teach in a multicultural classroom and how to adapt to an intercultural approach comes from their own experiences and not from any kind of education or course. The teachers have then learned how to handle different difficulties and challenges together with their colleagues. The teachers express that they use the students' cultures, backgrounds, experiences and compare different countries in the lesson to get the students to relate to the teaching material. From their own experiences the teachers have developed qualities that they consider important to have in a multicultural classroom. These qualities create a positive and safe environment where students can feel comfortable and open up for discussions. The results show that some of the teachers expressed that smaller groups contribute to better quality and make it easier to teach. This makes it easier for students to focus and interact with each other. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares förutsättningar för och upplevelser av att undervisa i ett mångkulturellt klassrum och hur lärare förhåller sig till det interkulturella uppdraget. För att undersöka detta syfte använder studien en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare från en ort i Stockholms län. Studiens teoretiska ramverk understryker det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet tillsammans med begreppet mångkulturell. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna uttryckte att tiden hade en påverkan i undervisningen. Det tar tid och energi att anpassa lektionerna efter varje elev och dess behov. Det tar även tid att planera lektionerna vilket påverkar återhämtningstiden som behövs för att undervisningen ska ha en kvalité. Resultatet i studien visar att lärares kunskaper om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum och inta ett interkulturellt förhållningssätt kommer från deras egna erfarenheter och inte från någon utbildning eller kurs. Lärarna har även lärt sig att hantera svårigheter och utmaningar tillsammans med sina kollegor. Intervjupersonerna uttrycker att de använder elevernas kulturer, bakgrunder, erfarenheter och jämför olika länder i lektionen för att få eleverna att relatera till undervisningen. Av egna erfarenheter har lärarna även utvecklat egenskaper som de anser vara viktiga att ha i ett mångkulturellt klassrum. Dessa egenskaper skapar en positiv och trygg miljö där eleverna kan känna sig bekväma för att öppna upp diskussioner. Resultatet visade att några av lärarna uttryckte att mindre grupper bidrar till en bättre kvalitet och gör det lättare att undervisa. Detta leder till att eleverna lättare kan fokusera och interagera med varandra.

In this survey- and interview study based on 15 teachers in Sweden and their thoughts about their own experience of their teaching to students with migration backgrounds has the following information emerged. Some of the teachers who have participated admit that they find it difficult to base their work to the laws and guidelines. Many of the teachers testify that some principals do not place trust in their teachers’ abilities and do not give them the right conditions they need to be able to do their job. The teachers who enjoyed the work the most and who felt that they could manage their job were the once who experienced that they had committed and supportive principals behind them. But also, when they felt that they experienced a team spirit with their coworkers and that they worked together as like the whole school were united. It affected both students and teachers in a positive way being able to give the students the best conditions to achieve goal fulfillment. According to the teachers the teaching will work best when they are able to give the students the attention that they deserve and need and even when they can listen to the student’s thoughts and opinions as well, because those are important. The teachers pointed out that it is important for the teachers and students to get to know each other to build up trust between them, because it will be easier to get the students to be more involved in the classroom when they feel that connection. The teachers described that the most of their lessons often stop with briefings and that the teachers often did not have time to let the students work alone to prove what they are able to manage because of the classes different skills among the students. The teachers also described that they had a lot of work beside the teaching, like having phone calls and meetings with for example the children’s psychologists, the social service, the police, and the Migrations office, and that it took a lot of their time from them to do planning for the teaching. They also pointed out that they did not feel that they had the education for that part of the job. It also appeared that the language difference between the teachers and the students was a problematic cause of their job. The teachers said that the language must come before the learning part. It also came up that the schools gave the students a lot of different prerequisites when it came to get help with the schoolwork from interpreters. A suggestion from the teachers was to make new ways to build up the classes through the student’s skills instead of the way they make it now, through the student´s ages. Even more ways to show the students’ knowledge in different ways of grades was asked for by the teachers.

En inventering och analys av de speciella vägval som multietniska församlingar i Equmeniakyrkan ställs inför när det gäller organisering och gudstjänstverksamhet utifrån sin mångfaldskaraktär och mångkulturella kontext. Studien genomfördes med intervjuer av medarbetare i fyra multietniska församlingar inom Equmeniakyrkan Region Stockholm och med två medarbetare från dess regionala kansli.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om undervisning i kontroversiella frågor på skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund. Mer precist syftar arbetet till att synliggöra hur och varför lärarna låter kontroversiella frågor utgöra en del av undervisningen samt hur lärarna beskriver sin roll i undervisningssituationen och varför de väljer att göra på så sätt. För att svara på detta görs intervjuer med sex högstadielärare i de samhällsorienterade ämnena. Två utgångspunkter för undersökningen är att olika frågor upplevs som kontroversiella baserat på individens kultur, tro och identitet samt att lärarnas didaktiska överväganden påverkas av elevgruppens bakgrund och situation. Två analysverktyg nyttjas i syfte att sortera in lärarnas svar i olika kategorier där deras didaktiska överväganden behandlas. Resultatet pekar resultatet på att det inte finns någon generell preferens bland lärarna på dessa skolor att anta ett särskilt förhållningssätt till undervisning i kontroversiella frågor men att samtliga lärare delvis utgår från elevernas bakgrund i deras didaktiska överväganden kring undervisning i kontroversiella frågor. / This paper aims to contribute with knowledge about teaching controversial issues in schools with students of foreign background. Concretely the aim is to showcase how and why teachers teach controversial issues aswell as how and why teachers teach in a specific way when they teach controversial issues in the classroom. To answer this six interviews with secondary school teachers in the subjects of social studies, religion, history and geography is carried out. The premiss in this paper is that different issues are considerd controversial by individuals of different age, culture, faith, and identity, and also that teachers make different considerations in their teaching based on the students background and situation. Two analytical tools are used to sort different answers in to categories where the teachers considerations are brought up. The result of the study shows that there are no clear preferences among the teachers as to how controversial issues should be handled. However, the reslut also shows that all teachers base many of their considerations on the students background and situation and there are some preferences as to why controversial issues should be handled.

<p>Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.</p><p>Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna. Problematiska aspekter med att tala flera olika språk i verksamheten, som lyftes fram var dels organisatoriska - att erhålla pedagoger med en viss flerspråkig kompetens - och dels att hålla en sund balans där också det svenska språket ska betonas. På två av förskolorna talar pedagogerna andra språk än svenska i den dagliga verksamheten. De gör detta med hänvisning till de positiva kognitiva effekter barnet får. Tvärtemot detta har en förskollärare på en annan förskola valt att inte tala flera olika språk i verksamheten. Hon menar att detta sänder ut negativa signaler till de barn vars modersmål inte talas av någon av pedagogerna. Generellt sett framkom en ståndpunkt hos pedagogerna om att problem och svårigheter ingår i yrket, det ingår att anstränga sig, varför exempelvis språkförbistringar egentligen inte anses vara jobbigt.</p> / <p>The aim of this study was to shed light on how some teachers with different backgrounds, in a homogenous Swedish-speaking and a more multicultural area, think about and work with multilingual children in preschool. My research questions concerned the teachers’ vision of how a language stimulating environment should be designed. If multilingual children need a particular design - plus positive and negative aspects of the work with multilingual preschool children, as well as if there’s differences between the statements of the various professional roles. I also wanted to find out whether children's mother tongue was spoken in the everyday praxis or not - or if the child’s origins were highlighted in other ways. Interviews were used as my reasearch metod.</p><p>My results showed that all teachers stress the use of a nuanced, rich and naming language in everyday praxis. For children with a mother tongue other than Swedish, it becomes more important with language aid, like pictures and concrete materials, according to teachers. Problematic aspects of speaking several languages in preschool were partly organizational - to obtain staff with multilingual skills - and partly to keep a balance in also emphasizing Swedish. In two of the preschools’ everyday activity, teachers speak languages other than Swedish. They do this referring to the positive cognitive effects on the child. Contrary to this, a preschool teacher at another preschool chose not to speak other languages in everyday activity. She feels that this sends out negative signals to the children whose first language is not spoken by any of the teachers. In general, there was a position with the teachers that problems and difficulties are in the profession, making an effort forms a part of the occupation.</p>

<p><strong><p>Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen.</p><p>Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information. Vissa av soprummen upplevs som skräpiga och ofräscha. Hushållen sorterar mestadels av pliktkänsla samt av ekonomiska och miljömässiga orsaker.</p></strong></p>