Syftet med denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur den ökande mångfalden i samhället och skolan påverkar ämnet religionskunskap. Studien utgår från tre frågeställningar som handlar om lärarnas uppfattningar om hur mångfalden påverkar undervisningen, de utmaningar som lärarna anser finns med mångfalden i klassrummet samt huruvida interkulturell pedagogik är det bästa sättet att ta itu med mångfalden i klassrummet. I denna beskrivande studie intervjuades fem legitimerade lärare som undervisar på högstadiet och gymnasiet på olika skolor i Sverige och lärarnas utsagor analyserades i relation till interkulturell pedagogik och diskurspsykologi. Resultateten visar att lärarnas uppfattningar av mångfalden och dess utmaningar i klassrummet är subjektiva och relateras till lärarnas etnicitet och kultur; mångfalden anses vara främst en fråga om svenskhet eller icke-svenskhet. Detta kan vidare förklaras med uppfattningen om gruppidentitet och hur människor kategoriserar sig själva som gruppmedlemmar i relation till andra grupper i samhället. Mot denna bakgrund kan även konstateras att ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen kan vara det bästa sättet att ta itu med mångfalden men detta gäller för vissa lärare och vissa klassrumssituationer och inte för alla. Vidare visar studien att segregering och ojämlika maktförhållanden i samhället påverkar även lärarnas arbete med ämnet Religionskunskap i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det interkulturella förhållningssättet har någon betydelse för religionsundervisningen och för elevernas syn på religioner och religionsundervisningen. Studien omfattar grundskolans tidigare år och har genomförts med hjälp av innehållsanalys, där insamlingsmetoden bestod av både databassökningar och manuella sökningar. Resultatet visar att det interkulturella förhållningssättet har en stor betydelse i klassrummet, och kan bidra till ett mer accepterande klimat och färre fördomar. Läraren bör vara självmedveten och uppmärksam på att vederbörandes egen - religiösa eller icke-religiösa - övertygelse kan påverka elevernas inställning till varierande religiösa identiteter. När läraren är självkritisk minskar risken för att hen medverkar till religionsbaserat förtryck utan att vara medveten om det. Resultatet visar också att eleverna ser religionsämnet som ett ämne i mängden, och har svårt att göra en koppling mellan religionen och sina egna liv. Eleverna upplever själva att de har goda kunskaper om religion, men forskningsresultaten visar något annat. De har svårt att greppa religionen som företeelse, och saknar ofta kännedom om andra religioner än sina egna. Begränsad kunskap kan i sin tur leda till bristande acceptans för andra elevers religiösa eller icke-religiösa övertygelser.

Skolverksamheterna i Sverige är en spegling av samhället där sociala och kulturella möten frodas och ska hjälpa elever att utveckla förståelsen för en kulturell mångfald i en globaliserad värld. Historieundervisningen ska bidra till att elever får förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadsätt. De ska även få olika perspektiv på hur historien har och kommer att påverka människans identitet, föreställningar och värderingar. Den här studien har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur historieundervisningen bedrivs i en mångkulturell skola med ett interkulturellt perspektiv med inriktning till årskurs 4–6. Identitetsfrågan har även lyfts då den har en viktig roll i elevers egna identitetsbildningar genom historieundervisningen i och utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om den interkulturella undervisningen inom historieämnet i en mångkulturell skola och hur elevers identitet påverkas. Studiens arbete baseras på en litteraturöversikt som visar vetenskaplig forskning kring det området som belyst genom olika databassökningar och kedjesökningar. Den interkulturella undervisningen inom historieämnet är något som alltid behöver utvecklas och arbetas flitigt med i skolan. Mångfalden som ökar i samhället påverkar skolan idag där vi kan se att det mångkulturella klassrummet är omöjligt att undgå. Med tanke på det påverkas det interkulturella lärandet där ömsesidig respekt, jämlikhet, öppenhet och respekt är etiska värden som uppmärksammas för interkulturalitet. Det har framkommit att historieundervisningen kan påverka elevers identitet. De mångkulturella klassrummen gör att identitetsfrågan blir ständigt mer betydande där skolan, lärare och samhälle spelar en viktig roll för elevers identitetsskapande.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur lärare arbetar för att inkludera elever som har olika religiösa bakgrunder och kunskaper om religion. Vidare är syftet att lyfta fram vilka utmaningar lärarna möter i undervisningen och elevernas olikheter utnyttjas i religionsundervisning. Genom intervjuer med lärare som undervisar i religion i årskurs 1–6, förväntar vi oss att få djupare insikt i detta ämne. Undersökningen är baserad på följande frågeställningar: -  Hur arbetar lärarna i årskurs 1–3 respektive 4–6 med inkludering inom religionskunskap? -  Vilka utmaningar möter lärarna i religionsundervisningen? Det teoretiska ramverket som används för att få bättre förståelse för arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner arbetar på ett inkluderande arbetssätt och använder olika undervisningsmetoder. Intervjupersonerna uppger att tematisk undervisning bidrar till mer inkludering och förståelse för ämnet. Däremot framkom det inte att lärarna hade ett specifikt arbetssätt som de ansåg ledda till inkludering i religionsundervisningen. De två största utmaningarna var elevernas olika värderingar som de tog med hemifrån och ämnets känslighet.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

Det mångkulturella samhället som speglar skolan upplever läraren religionsundervisningen på olika sätt, beroende på om de möter hinder och vilka hinder. Syftet med detta arbete är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur SO-läraren i lågstadiet upplever religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Hur lärarna hanterar olika utmaningar de möter i klassrummet undersöks. I mitt arbete vill jag ta reda på lärarens upplevelser av utmaningar vad gäller bland annat att väcka intresse och skapa förståelse för de tre abrahamitiska religionerna som diskuteras i ett mångkulturellt klassrum. Målet med studien är att utifrån lärarens upplevelser lyfta fram lärarens upplevelser och erfarenheter vad gäller utmaningar, hinder och fördomar i ett mångkulturellt klassrum. I studien kommer det fram från intervjuerna med lärarna även positiva upplevelser och fördelar med ett mångkulturellt klassrum. Vilka arbetsmetoderna som lärarna kan tillämpa för att minska utmaningar och för en mer ökad måluppfyllnad undervisning för eleverna. Religionsundervisningen upplyser om livsfrågor som berör individen, gruppen och samhället vilket gör att eleverna kan tolka sig själva och sin omgivning de lever i. Det sociokulturella perspektivet är teorin som används i studien. Det kooperativa lärandet används i studien som en arbetsmetod. Empirin i studiens har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer för att ta reda på lärarens upplevelser och metoder för en ökad måluppfyllelse. Utöver det har kopplingar till i tidigare forskning gjorts. Att tala om livsfrågor i ett mångkulturellt klassrum är utmanande för läraren. Jannert och Persson i deras forskning beskriver att utmaningen ligger på att få eleverna att bli engagerade i diskussionerna med klasskamraterna samt att tillsammans kunna samla in fakta och lära sig nya kunskaper. Kittelmann Flansér samtycker í sin forskning och menar att det kan beror på hur läraren planerar sin undervisning, kunde det trigga till olika diskussioner som kan leda till att vissa elever känner sig hotfulla. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det kooperativa lärandet genom samspel med varandra för att bygga respekt mellan eleverna och för att förebygga fördomar eleverna har med sig. Detta genom att lyfta upp det gemensamma i de abrahamitiska religionerna samt att låta eleverna dela med sig av sina religioner och kunskaper. Lärarna upplever att det är viktigt att arbeta med kommunikation inom religionskunskap för en ökad måluppfyllelse. Dock upplevs det som utmanande för samtliga lärare men samtidigt som något spännande och lärorikt.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten. / Background: Immigration has dramatically increased the last 20 years, which has made multiculturalism in Sweden more visible. This means that it is becoming more common that nurses and patients who have different cultural backgrounds meet in healthcare meetings. Good communication is crucial to establishing a good nurse-patient care relationship. Good communication is also important to be able to provide good and safe care to patients. It is part of the nurse's responsibility to build a well-functioning communication, to provide safe care and transcultural care within her professional practice.Purpose: The purpose of this literature review was to describe the aspects that affects communication between nurse and patient from a multicultural perspective.Method: The method chosen in this study is a literature review, which included fifteen scientific studies which studies focused on the selected subject of this literature review.Result: Findings in this literature review har emerge in three main themes including: Personal aspects (cultural competence, patient's expectations, nurse's attitude, and ethical approach). Linguistic aspects (language barriers and non-verbal language barriers). Organizational aspects (improving of cultural competence, lack of time and lack of interpreting services).Conclusion: Aspects that affect the communication within the multicultural care meeting between nurse and patient consist of personal aspects, linguistic aspects and organizational. Easily accessible interpreting services, more time for each patient, cultural training, nurse's cultural competence, attitude and ethical approach are important components for the nurse to be able to overcome the communication barriers that arise in the care meeting.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer.Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar. Den kvalitativa metoden har gett flera resultat och ytterligare kunskap i ämnet. Genom intervjuer i form av samtal har elevernas egen erfarenhet och uppfattning av lärarens förhållningssätt och dess påverkan på dem tagits upp och diskuterats. Utöver intervjuerna har jag kompletterat med egna reflektioner som har antecknats efter mötena . Resultatet visar att lärarens förhållningssätt påverkar eleverna starkt om än på olika sätt.Av studien framgår att lärare i den mångkulturella skolan påverkar elevers identitetsskapande samt skolprestationer negativt genom tillsägelser och påpekningar om att eleven inte följer svenska normer och värderingar. Det visar sig att vissa lärare i den mångkulturella skolan har svårt att på ett pedagogiskt sätt hantera den mångfald av elever som finns i skolan. Genom arbetet har det framkommit att de olikheter som har påpekats från lärarnas sida har varierat mellan religion, kön, klass samt etnicitet.

Matematik har ett stort utrymme i förskolans läroplan. Samhället håller på att bli alltmer mångkulturellt, vilket även leder till mångkulturella förskolor. Vi har i vår studie valt att utgå från matematikundervisningen i förskolan eftersom vi tycker att det är en viktig del i barns utbildning. Vi vill upptäcka hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan och hur eller om beskrivningen av matematikundervisningen skiljer sig åt mellan olika förskollärare i en mångkulturell förskola. Dessutom vill vi ta reda på om Alan Bishops sex matematiska aktiviteter kan ses i deras matematikundervisning. Syftet med arbetet är att se hur några förskollärare på mångkulturella förskolor resonerar kring och beskriver matematikundervisning. Self-report är den metod som vi har använt oss av i denna studie. Self-reporten består av öppna frågor där vi har försökt att få svar på förskollärares resonemang kring matematikundervisning, deras arbetssätt, hinder och svårigheter samt deras förekommande matematikområde i deras undervisning.  Resultaten av studien visar att grunden i de responderande förskollärarnas resonemang kring matematikundervisning är liknande men att de beskriver sitt arbete på olika sätt. Likaså framgår det att alla av Alan Bishops aktiviteter kan utläsas i större delar av deras undervisning

Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap. / <p>SO</p>