I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk. Något som lärare borde tänka på när de undervisar är att idag är de flesta skolor mångkulturella och då krävs det att även lärarna bedriver en interkulturell undervisning. En interkulturell undervisning breddar perspektivet på kunskap och ger elever med olika kulturella bakgrunder möjlighet att sätta sig in det svenska samhället Lahdenperä & Lorentz (2010) samt för att kunna hjälpa de elever som inte har svensk bakgrund och försöker sätta sig in det svenska samhället. Intervjuerna med två lärare och två observationer gjordes. Studien visade att interkulturell undervisning uppfattas som viktigt i en mångkulturell skola och att ett interkulturellt perspektiv på kunskap förbättra elevers möjligheter att nå lärandemålen. Läraren har det yttersta ansvaret för en elevs lärande, men för att en elev ska kunna lära sig på bästa sätt, krävs ett samarbete mellan elevens föräldrar och läraren. Lärare måste också få nya kunskaper om hur man bedriver en interkulturell undervisning, så att elever ska kunna få chans till lika undervisning

Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ”svenska ungdomar” varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra. Förr var alla i Sverige näst intill uteslutande kristna och att läsa om kristendomen var en självklarhet samtidigt som det var identitetsstärkande. Nyfikenheten i att se om det fanns avsevärda skillnader gällande attityder till religionskunskapsämnet mellan en mångkulturell skola och en monokulturell skola växte, så vi bestämde oss för att med hjälp av en enkätstudie se hur det såg ut. Sammanlagt deltog 168 elever från olika skolor i vår enkätundersökning.Resultatet av vår undersökning varierade beroende på vad man väljer att se på, överlag är majoriteten av eleverna överens om att religionskunskap är ett viktigt ämne, men att det inte är så roligt. För att få möjlighet att forska vidare på attityden gentemot ämnet religionskunskap valde vi att även ha med frågor rörande hur deras religionsundervisning ser ut idag, hur de skulle vilja att upplägget såg ut, samt hur vi som blivande lärare kan bidra till att religionsämnet blir roligare. Resultatet vi fick som rörde attityderna var ingen större överraskning, det sammanföll ganska bra med tidigare undersökningar och den personliga uppfattning vi haft sedan förut, men det var kul att se hur elever ser på möjligheterna som finns att utveckla religionskunskapsämnet.

I den svenska skolans värdegrund nämns kulturell mångfald som något som skolorna bör eftersträva. Teorier om hur man skapar en skola där det finns mer kulturell mångfald har format det som kallas interkulturell/mångkulturell undervisning. Denna uppsats undersöker hur interkulturell undervisning genomförs i ett av Malmös utbildningsområden, där en hög andel av eleverna har mångkulturell bakgrund. Uppsatsen undersöker också om denna interkulturella undervisning är baserad på vetenskaplig grund. Enligt skollagen måste all undervisning i skolan vara baserad på vetenskaplig grund. Nio av 57 förstelärare i utbildningsområdet blev intervjuade. De förstelärare som blev intervjuade arbetar i fyra av utbildningsområdets tretton skolor.I utbildningsområdet finns en variation i hur man genomför interkulturell undervisning. Det finns också förstelärare som menar att interkulturell undervisning inte är relevant i deras undervisning. Det finns variationer i synen om det svenska språket borde ha hegemoni i skolan eller om andra språk också borde betraktas som skolspråk. På samma gång finns dessa variationer i samma skola och ibland hos samma lärare.Att variationerna är så stora kan bero på att i ingen av skolorna var interkulturell undervisning en del av skolans utvecklingsarbete. Samtidigt fanns det ingen fortbildning om interkulturell undervisning. Det var upp till den enskilde läraren att bestämma hur interkulturell undervisning skulle implementeras i klassrummet eller om det ens skulle finnas i klassrummet. Medan det fanns en medvetenhet om det interkulturella bland alla förstelärare som intervjuades så hade vissa förstelärare svårt att knyta sina praktiska och personliga reflektioner om interkulturell undervisning till de vetenskapliga teorier som finns om interkulturell undervisning. / In the Swedish curriculum's core values cultural diversity is mentioned several times, as something that schools should pursue. Theories about how to create a school where there is more cultural diversity has shaped intercultural / multicultural education. This paper examines how intercultural education in one of the educational districts in the Swedish city of Malmö, where a large percentage of the students have a multicultural background, is carried out, and if it is based on scientific grounds. According to the Swedish School Act, all education in schools should be based on scientific grounds. Nine of the 57 first teachers in the educational district were interviewed. The first teachers that were interviewed work in four of the thirteen schools in the educational district.In the educational district there is a variation in how intercultural education is carried out. There are also first teachers who consider that intercultural education is not relevant in their teaching. There are also variations in the view if the Swedish language should have hegemony in schools or other languages should be used as school languages. At the same time, these variations are in the same schools, and sometimes in one and the same teacher.That the variations are so great may be because in none of the schools intercultural education was part of the school's development process. Moreover, there were almost no further education on intercultural education. It was up to the individual teachers to decide how intercultural education should be implemented or whether it even would be elements of intercultural education in the classroom. While there was an awareness of the intercultural among all first teachers interviewed, some first teachers found it difficult to connect their practical and personal reflections of intercultural education with scientific theories on intercultural education.

SammanfattningDagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa.I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I kursplanerna finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen inom landet och inte i klassrummet och undervisningen. Den nya kursplanen är dock tydligare med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94, Lgr 11

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket. Alla pedagogerna arbetar med läsutveckling som ska vara rolig, varierande och spännande. Pedagogerna nämnde att de brukar använda bilder som hjälpmedel för språkinlärning. De anser även att med hjälp av dialog och samspel med barnen växer språket. Det är också viktigt att tala tydligt med barnen. Pedagogerna anser att läraren kan stödja elevens skrivande genom att låta barnen skriva mycket, läsa och kommentera varandras texter. Resultatet visade också att samtliga pedagoger anser att tvåspråkighet är en tillgång för barnen och samhället. Pedagogerna anser att modersmålet spelar en stor roll i barnets liv och att det är mycket viktigt för tvåspråkiga barn. Barnen bör först kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Vidare betonar pedagogerna att ett bra utvecklat modersmål leder till en bra utveckling i svenska språket samtidigt som det ger positiva chanser i den intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen dvs. i den kognitiva utvecklingen.Min första slutsats är att alla pedagogerna säger sig använda olika pedagogiska metoder som jag tagit upp i uppsatsen, nämligen att använda sig av läsning och högläsning, skrivning, kommunikation och bilder på olika sätt. Pedagogerna ger intrycket av att vara väl insatta i dessa metoder och positiv till dessa. Samtidigt kände jag mig ibland frågande till hur mycket av pedagogernas ord som verkligen omsattes i praktiken. Min andra slutsats är att pedagogerna värdesatte tvåspråkighet och dess betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan, men att det också saknas någon form av problematisering i intervjumaterialet kring vad de vanligaste kulturkrockarna kan innebära för hinder i språkutvecklingen. Jag kom även fram till att det är viktigt att som pedagog förstå elever som är tvåspråkiga och har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Slutligen är det av stor betydelse att modersmålsundervisning finns.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna. Slutsatsen för mitt examensarbete är att historieundervisningen ska utformas med hjälp av ett interkulturellt arbetssätt. Vad som då krävs av läraren är att denne utvecklar en interkulturell historisk kompetens. Undervisningen ska kännetecknas framför allt av att belysa olika perspektiv genom innehållsintegrering och att få eleverna att utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation och konfronteras med andra tankesätt. / The purpose of this study is to examine whether and if so how the intercultural perpective can be used in the teaching of history. A further aim is to deepen the research question to include how history teaching can be designed so that a historical consciousness can develop in a group of pupils with a multicultural background. The method I have used is qualitative interviews with four teachers who all teach history in grades 4-9. Pupils with different cultural background can enrich the teaching of history to the whole class by talking about their own experiences. That can make a historic event real and tangible for all pupils. The conclusion of my thesis is that history teaching should be designed with the help of an intercultural approach. What then is required of the teacher is that he develops an intercultural historic expertise. The teaching is to be characterized above all by highlighting different perspectives through content integration and to encourage the pupils to develop the ability to empathize with other people's situation and be confronted with other ways of thinking.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur några lärare arbetar med flerspråkiga elevers läsförståelse i årskurserna F-3. För att få svar på forskningsfrågan användes två kvalitativa metoder. Vi intervjuade och observerade åtta lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier som att låta eleverna tänka högt,aktivera förförståelse, skapa inre bilder, hypoteser, låta elever ifrågasätta texten, läraren ställer frågor kring texten, läraren klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vår studievisar även att lärarna använder sig av bildstöd, kroppsspråk, ord- och begreppsförklaringar som stöttning samt att lärarna upplever flera hinder i läsförståelseundervisningen. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt kring läsförståelse. Studiens slutsats är att lärarna arbetar på olika sätt och med olika strategier för att motivera och skapa förutsättningar för att utveckla lärandet, utifrån elevernas behov i ett flerspråkigt klassrum.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.