The purpose of this thesis is to make a thorough but compact description of the international laws concerning solid garbage generated by vessels and sludge treatment. It is also to construct a pamphlet that can be used as a guide by ports when constructing their own information sheets to the vessels. The questions given to us from Baltic Master II were: what does the international legislation state about waste handling from vessels and in the port facilities, both sludge and solid garbage? Describe routines for receiving sludge, with concern taken to the rules that apply today. Describe routines for receiving sorted garbage and recycling, with concern taken to the rules that apply today. Look at the present symbols and labelling and develop a standard for vessels and port facilities. To solve these questions we choose an investigative method based on a literature study. The research of earlier studies showed that the parties involved consider the waste- and sludgetreatment to be flawed. In some cases the problems are fictitious or exaggerated. The main problem originates from the fact that there are no uniform routines for the interaction between vessel and port. Although there is more then one way to deal with this problem, we have concluded that the best way to improve the present day situation is to implement uniform routines. To make the routines effective they should be developed and agreed upon by the parties involved taking into consideration present day international legislation. In this thesis we present a suggestion on such a routine.

<p>The purpose of this thesis is to make a thorough but compact description of the international laws concerning solid garbage generated by vessels and sludge treatment. It is also to construct a pamphlet that can be used as a guide by ports when constructing their own information sheets to the vessels. The questions given to us from Baltic Master II were: what does the international legislation state about waste handling from vessels and in the port facilities, both sludge and solid garbage? Describe routines for receiving sludge, with concern taken to the rules that apply today. Describe routines for receiving sorted garbage and recycling, with concern taken to the rules that apply today. Look at the present symbols and labelling and develop a standard for vessels and port facilities. To solve these questions we choose an investigative method based on a literature study. The research of earlier studies showed that the parties involved consider the waste- and sludgetreatment to be flawed. In some cases the problems are fictitious or exaggerated. The main problem originates from the fact that there are no uniform routines for the interaction between vessel and port. Although there is more then one way to deal with this problem, we have concluded that the best way to improve the present day situation is to implement uniform routines. To make the routines effective they should be developed and agreed upon by the parties involved taking into consideration present day international legislation. In this thesis we present a suggestion on such a routine.</p>

Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan. / The study deals with the waste problem in Palu and how problems were handled. Swedish actors Biogas Systems and Swedish Technical Research Institute (SP) have implemented revolutionary project in the city of Palu on Sulawesi, Indonesia. In addition to the growing waste problem in Palu, so many people live in the city dump in extremely poor conditions. Too vercome the waste problem and help these people to a better life situation, several projects have been implemented by the Swedish actors. Among other things, a biogas plant has been built on a landfill to take care of the harmful greenhouse gas, methane. The plant converts methane to biogas which generate power to the newly built rows of houses that SP with Palu municipality has erected. These newly built rows of houses has become the new home for all families in the city dump, which previously lived in shacks built of materials from the landfill. The purpose of the study is to investigate how Swedish actors work to create sustainable development through technological knowledge in Indonesia. A suitable method to analyze this are interviews with the actors involved in the projects. Interviewing the Swedish actors and Palu municipality has been important mostly to get two perspectives on the projects and strengthen the reliability. Projects in Palu has managed to provide new opportunities for the people living at the dump. Their lives and well-being has clearly improved, and that the children of the families who live at the dump have had the opportunity to go to school.

<p><strong><p>Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen.</p><p>Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information. Vissa av soprummen upplevs som skräpiga och ofräscha. Hushållen sorterar mestadels av pliktkänsla samt av ekonomiska och miljömässiga orsaker.</p></strong></p>

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar. Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta. För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna. Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter. I den enkät som skickats ut så har detta arbete erhållit några exempel från verkligheten, det visade sig att kommunerna har hänvisat hämtningsplats upp till 800 meter från bostaden. Vi anser att riktlinjerna om 400-500 meter till hämtningsplatsen är ett skäligt avstånd för fritidshus men inte för permanentbostäder. Förutsatt att man alltid passerar denna plats när man skall till och från fritidshuset. För permanentbostäder i typiska 70-tals områden anser vi att avståndet inte skall vara längre än 100-200 meter. Utformningen av hämtningsplatsen kan lösas på många sätt, med eller utan fasta installationer. I de fall hämtningsplatsen skall användas av flera fastigheter kan förvaltningen av hämtningsplatsen ske genom en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning kan förvaltas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. / It has become common that municipalities must refer a new waste disposal site due to garbage collection contractor's safety officer has established waste collection with protective stops. Hence the household waste can't be collected at the existing waste disposal site and the municipality must find a new waste disposal site for household waste. A new garbage collection site may not be issued just anyhow because it must be done in accordance with the laws and regulations. The purpose of this paper is to develop guidelines for what happens when a new garbage collection site for household waste must be issued and how municipalities across the country have solved the problems that have arisen in this context. In order to establish a waste disposal site the municipality must have control over the land or have an agreement with the owner of the land for it to be used as a garbage collection site. Municipality respondents have solved the problem in different ways, but generally it has been either the municipality or the property owner's land used for waste collection site for household waste. The distance between home and garbage collection site may vary from case to case but Waste Sweden has developed guidelines for the homes of 400-500 meters. Through the questionnaire this work has received some real-life examples, it turned out that municipalities have referred garbage collection location up to 800 meters from the residence. We believe that the guidelines about 400-500 meters to the garbage collection site is a reasonable distance for holiday cottages but not for permanent housing. Provided that you always pass this location to and from the holiday cottage. For permanent housing in typical '70s areas, we believe that the distance should not be more than 100-200 meters. The design of the garbage disposal site can be solved in many ways, with or without fixed installations. In cases where the garbage disposal site will be used by multiple properties the management of the garbage disposal site can be through a joint facility. A joint facility can be managed through Partnership maintenance or association management.

Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen. Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information. Vissa av soprummen upplevs som skräpiga och ofräscha. Hushållen sorterar mestadels av pliktkänsla samt av ekonomiska och miljömässiga orsaker.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.