Une T-variété est une variété algébrique munie d'une action effective d'un tore algébrique T. Cette thèse est consacrée à l'étude de deux aspects des T-variétés normales affines : les actions du groupe additif et la caractérisation des singularités. Soit X = Spec A une T-variété affine normale et soit D une dérivation homogène localement nilpotente de l'algèbre affine intègre Z^n-graduée A, alors D engendre une action du groupe additif dans X. On donne une classification complète des couples (X, D) dans trois cas : pour les variétés toriques, dans le cas de complexité un, et dans le cas où D est de type fibre. Comme application, on calcule l'invariant de Makar-Limanov (ML) homogène de ces variétés. On en déduit que toute variété d'invariant de ML trivial est birationnelle à Y × P^2 , pour une certaine variété Y . Inversement, pour toute variété Y , il existe une T-variété affine X d'invariant de ML trivial birationnelle a Y × P2. Dans la seconde partie concernant les singularités d'une T-variété X, on calcule les images directes supérieures du faisceau structural d'une désingularisation de X. Comme conséquence, on donne un critère pour qu'une T-variété ait des singularités rationnelles. On présente aussi une condition pour qu'une T-variété soit de Cohen-Macaulay. Comme application, on caractérise les singularités elliptiques des surfaces quasi-homogènes.

Bakgrund: Varje år behöver 70 000–75 000 människor palliativ vård, varav de flesta har en cancersjukdom. Närstående har en viktig och central del i palliativ vård och kan påverka den drabbades mående innebär att lindra symtom och lidande där fokus inte ligger på att bota sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta och involvera närstående i kommunikationen.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med cancer i livets slutskede i hemmet.   Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultatartiklarna hade kvalitativ design och hämtades från CINAHL Complete och MEDLINE.   Resultat: Litteraturöversikten presenterades i tre teman och fem underteman. Det första temat innefattar att bli en vårdare, med undertemat ansvar att ständigt vara på vakt. Det andra temat innefattar känslor av vårdandet, med underteman stress och tiden nära döden. Det sista temat innefattar behov av stöd, med underteman stöd från familj och vänner, stöd från hälso-sjukvården.   Slutsats: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar av att vårda sin anhörig, detta ansvar medförde bland annat att tunga beslut låg i deras händer angående anhörigas autonomi. Ansvaret bidrog även med negativa effekter både psykiskt och fysiskt i form av utmattning. Förberedelser inför döden visade sig vara en viktig del för närståendes mentala hälsa samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal framkom som betydelsefullt. / Background: Every year, 70 000–75 000 people need palliative care, most of them have cancer. Relatives have an important and central part in palliative care and can affect the victim's mood. Palliative care involves relieving symptoms and suffering where the focus is not on curing the disease. The nurse has an important role to support and involve relatives in the communication. Autonomy is seen as a difficult ethical dilemma in palliative care as the sufferer may have difficulty being self-determined in the final stages of life.   Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for a relative with cancer in the final stages of life at home.  Method: The chosen method was a literature review linked to Friberg. Ten scientific articles were included in the results. The articles were analyzed according to Friberg's method. The result articles had a qualitative design and were taken from CINAHL Complete and MEDLINE.   Results: The literature review was presented in three themes and five sub-themes. The first theme includes becoming a caregiver, with the sub-theme responsibility to be constantly on guard. The second theme includes emotions of care, with the sub-theme of stress, the time close to death. The last theme includes need for support, with the sub-theme support from family and friends, support from health care.   Conclusion: The results showed that close relatives felt a responsibility to care for their relatives, this responsibility meant, among other things, that heavy decisions were in their hands regarding the relatives' autonomy. The responsibility also contributed with negative effects both mentally and physically in the form of exhaustion. Preparations for death proved to be an important part of the mental health of close relatives and that support from family, friends and care staff emerged as meaningful.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.