Early medieval burials in ditches surrounding grave mounds from the Vendel Period and Viking Age are analyzed through three case studies from Dalarna in Sweden. The historical context during the late Iron Age and early Medieval Period is discussed to create an understanding of these graves. By making use of the theories constructed by Catherine Bell about ritualization as a strategic mode of practice to produce relationships of power, the early medieval graves are interpreted as an archaistic social strategy to justify the farm as the superior social unit during a time of change in Dalarna.

This study aims to highlight the power dynamics in the interaction between social workers specialized in working with people with disabilities and clients with disabilities, as well as how these social workers use themselves to manage these power differences. The study was conducted using a qualitative method where six social workers from three different municipalities were interviewed through semi-structured interviews. The empirical material was then analyzed using thematic analysis. The results are presented and analyzed with the support of selected theoretical frameworks, and the findings are further discussed in relation to previous studies. The results of this study show that the informants are aware of the power perspective in their interactions with clients, as well as the challenges and beneficial factors identified to attempt to create a more equal relationship in meetings with clients. The study demonstrates how the informants use their room for manoeuvre to improve a safe atmosphere, implement individual adjustments, and apply helping aids in their meetings. The results also show that informants experience challenges in influencing power differences towards a more equal relationship—where complexities in role distribution, difficulties in building relationships with clients, and varying degrees of participation affect the interactions. The challenges also include individual difficulties in using and managing the room for manouevre that the social workers possess. / Denna studie belyser maktrelationen i mötet mellan LSS-handläggare och klienter med funktionsnedsättning, samt hur LSS-handläggare använder sig själva för att hantera dessa maktskillnader. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där sex LSS-handläggare från tre olika kommuner intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet redovisas och analyseras med stöd av valda teoretiska utgångspunkter, vidare diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av denna studie visar att deltagande LSS-handläggare är medvetna om maktperspektivet i mötet med klienter, samt vilka utmaningar och främjande faktorer som identifierats för att försöka skapa en mer jämlik relation i mötet. Studien visar på hur informanterna använder sitt handlingsutrymme för att främja en trygg atmosfär, genomföra individuella anpassningar samt tillämpningar av hjälpmedel i mötet. Resultatet visar även att informanter upplever utmaningar för möjligheterna att påverka maktskillnader i mötet till en mer jämlik relation - där en komplexitet i rollfördelningen, svårigheter att bygga relation med klienten och varierande grad av delaktighet påverkar mötet. Utmaningarna utgör även individuella svårigheter med att använda och förvalta det handlingsutrymme som handläggare besitter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik.