Studiens syfte är, att utifrån ett maktperspektiv, undersöka förskollärarnas resonemang kring samling på förskolan. Det är förskollärarnas beskrivningar av samling som vi ska studera. I vår studie har vi utgått från tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna sitt förhållningssätt under samlingen? Hur talar förskollärarna om barnens agerande under samlingen? Hur talar förskollärarna om samlingens form?Metoden som vi har valt att använda oss av i vårt examensarbete är kvalitativ. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter grundar sig på Foucaults maktteori. I vår studie har vi valt att använda oss av de teoretiska begreppen disciplinering, övervakning, normalisering, straff, motstånd, tidsschema och farlig kommunikation. Dessa teoretiska begrepp används för att analysera det empiriska materialet.Resultatet av studien visar att förskollärarna och pedagoger har makten under samlingen. I första steget av analysen identifierar vi några av samlingens aspekter: Samling som rutin, förskollärarnas strategiska placering, barnens bestämda platser, talordning och talutrymme bestäms av pedagoger, regler under samlingen och alla gör ”samma”. Och sedan analyserar vi dessa aspekter med hjälp av Foucaults begrepp. I analysen synliggör vi samlingens rutin som ett sätt att disciplinera barngruppen. Att barnen har bestämda platser är också exempel på disciplinering. Det visar också att sitta i samlingen och praktisera regler, är exempel på normalisering. Av resultatet framgår också att pedagogernas placering är ett sätt att övervaka barngruppen. Begreppet straff synliggörs när barnen inte vill vara med i samlingen, och då får barnen vara i ett annat rum.

Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv. Där enskilda personers motiv till att vilja implementera en ny metod grundar sig i mer inre motivation än kommunen som organisations motiv, där deras vilja grundar sig i yttre motiv. Detta är något som vi kan utläsa har ett samband med makt då andra aktörers maktutövning påverkar kommunerna i deras val att implementera Kids club. / Several studies show that there are deficiencies in the efforts municipalities offer children who experience violence, despite the fact that the government clarified legislation for this target group. Some municipalities in Sweden have started using a new method specifically designed for the group of children who have experienced violence, Kids club. Our purpose in this study is that by examining the motives for municipalities to implement a new method for children who have experienced violence, Kids club, understand what form of motivation that underlies this desire. This thesis has a qualitative approach, and by conducting interviews with representatives from various municipalities we create an understanding of the motives behind the implementation of the Kids club. The conclusions we found in this study was that there are two themes behind the motives, individual’s motives and municipal organizational motives. Where the individual’s motives for wanting to implement a new method is based on the more intrinsic motivation than the motives that the municipality as an organization have, where their motivation is based on an extrinsic subject. Here we can discern a connection with the power perspective, where the extrinsic motives are associated with power when the external motives are influences of other actor’s domination.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers document children and what is documented.The questions that we want answered are: What affect do the power of preschool teachers have in the relationship between the preschool teachers and the children during the documentation process? In what way are children involved in the documentation process in preschool? How do the preschool teachers protect the children's integrity when they work with educational documentation? In our theory we have chosen to use Michel Foucault's theory on the concept of power, but we will also use the theories of Åberg & Lenz Taguchi, Lindgren & Sparrman and Juul & Jens who all explain the meaning of integrity and participation while working with the educational documentation in preschool. As method we chose to interview and observe six preschool teachers that work in two different preschools. The preschools are located in two different municipalities in Stockholm.The result of our study showed that educational documentation is a useful tool in preschool, because it provides the opportunity to improve and develop preschool activities. It also provides the opportunity to follow up children’s learning and development. The children should be involved in the educational documentation in preschool and the preschool teachers should always consider the children’s integrity while working with educational documentation. Preschool teachers may however find it difficult to protect the integrity of the children while working with educational documentation.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar och uppdrag hanteras inom förskolans arbetslag genom att utifrån ett maktperspektiv analysera en kommuns interna rapport kring ansvarsfördelning i förskolans arbetslag. Examensarbetet behandlar de mekanismer som påverkar ansvarsfördelning och professionssträvanden inom förskolans arbetslag. Samt vilka komplexiteter avseende ansvarsfördelning och professionssträvanden som framträder och hur dessa kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Examensarbetet behandlar även den problematik som berör den kommunala rapportens datainsamlingsmetod, och hur problematiken kan synliggöras utifrån ett maktperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter härrör från Foucaults tankar om disciplinär makt samt Skeggs forskning gällande subjektskapande och respektabilitet. Resultatet och diskussionen visar på att fördelning av ansvar är ett känsligt ämne inom arbetslaget, där starka vänskapsband och principer gällande rättvis fördelning gör processen att gå från en platt till en stratifierad organisation komplex. Utifrån detta kan även förskollärarens professionalisering belysas då denna är nära kopplad till förskollärarens förtydligade ansvar. Resultatet och diskussionen visar även på att den kommunala rapportens datainsamlingsmetod riskerar att placera individen i en ofördelaktig situation. Då de frågor den kommunala rapporten ställer är känsliga att besvara i den kontext som individen befinner sig i. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att 40 år av arbetslag i förskolan konstruerar starka normer. Normer som kan vara svåra att förena med förskollärarens professionalisering och förtydligade ansvar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan utifrån ett maktperspektiv. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken pedagoger som är verksamma på två olika förskolor. Som ett komplement till intervjuerna har jag även utfört två stycken observationer under samlingen på två olika förskolor. Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som en central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen och dess utformning och genomförande innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring diskussionen om barns delaktighet i samlingen. Pedagoger visar en avsikt att ha med läroplanen vid planering av samling och att det är rektorer som bestämmer avdelningarnas tematiska arbete, vilket resulterar i att barns delaktighet kommer i skymundan.

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar barnens möjlighet att få inflytande över denna tid. För att kunna undersöka detta genomförde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade sex pedagoger på en förskola.Resultatet av vår studie visade att begreppen delaktighet och inflytande vanligtvis inte diskuterades i förhållande till mellanrumstiden. Eftersom denna tid ofta benämns som ”fri lek” så föranleds pedagogerna att tro att det är just under denna tid barnen har störst möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visade också att pedagogerna ansåg att det finns yttre omständigheter som leder till att de inte kan ge barnen det inflytande som de önskar. Dessa omständigheter visade sig i vår studie kunna utgöra en grund för att pedagogerna omedvetet eller medvetet styrde barnen i önskvärd riktning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att pedagogers förhållningssätt gentemot barnen och deras medvetenhet kring olika maktförhållanden i förskolan är en förutsättning för att kunna ge barnen inflytande under mellanrumstiden.

Utifrån våra arbetslivserfarenheter inom skola samt den verksamhetsförlagda utbildningen vi har haft på fritids, har vi sett att samverkan ser väldigt olika ut och kan skilja sig beroende på vilken skola man jobbar på. Vi anser också att riktlinjerna för hur samverkan bör fungera är varierande, mot bakgrund av detta är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur klasslärare och fritidslärare ser på samverkan. Vi har formulerat två frågeställningar som studien utgår ifrån, dessa är: Vilka aspekter anser fritids- och klasslärare är viktiga för samverkan? samt hur ser klasslärare och fritidslärare på samverkan? Vår studies teoretiska utgångspunkt är maktperspektivet och vi har valt att analysera vår empiri utifrån Foucaults maktperspektiv, disciplinär samt pastoral makt. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer från tre klasslärare samt tre fritidslärare. Studiens resultat visar på att det ser väldigt olika ut eftersom vi har använt oss av kvalitativ metod som resulterade i att vi inte kunde dra en generell slutsats. Vi har därmed fått erfara kunskap om informanternas syn och tolkning av samverkan och hur det fungerarar på deras arbetsplatser. Något som är gemensamt för alla informanter är att de påtalar hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegorna, detta bidrar till att eleverna kan gynnas på ett positivt sätt.

Gustaf Cederschiöld var en språkforskare under andra delen av 1800-talet. Han skrev uppsatsen Kvinnospråk och var den första som publicerade en studie om kvinnors språk. Studien granskar hur Cederschiöld beskrev kvinnor och män genom en närläsning av uppsatsen och använder utdrag som empiriskt material. Det utförs en jämförelse mellan hur kvinnor och män beskrivs i analysen. Studien använder sig av två teoretiska utgångspunkter som är genusperspektiv och maktförhållande i språket. Metoden är kvalitativ. Studien redovisar att det fanns markanta skillnader mellan hur kvinnor och män beskrivs av Gustaf Cederschiöld. / Gustaf Cederschiöld was a linguist during the latter part of the 19th century. He wrote the essay “Kvinnospråk” and was the first to publish a study on women’s languages. The study examine how Cederschiöld described women and men through a close reading of the essay and using excerpts at empirical material. A comparison between how women and men are described in the analysis. The study employs two theoretical perspectives: gender perspective and power relations in language. The method is qualitative. The study reveals significant differences in how women and men are described by Gustaf Cederschiöld.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera Rohingya konflikten utifrån maktrelationer, genom att tillämpa Diskursanalysen och Foucaults makt begrepp. Vidare har syftet varit att undersöka på vilket sätt maktrelationer bidragit till konflikten, genom att tillämpa följande frågeställningar Vilka strukturella maktstrukturer blir synliga i diskursen? Vilka normer och värden som styr kunskapssynen samt bidrar till upprätthållande av maktrelationerna? Slutsatsen av analysen är att Myanmars juridiska instanser inte kan förse människor med det skydd som är önskvärt av en stat. Även om militären anses överlämnat makten till politiska företrädare, så innehar de fortfarande den egentliga makten över rättsväsendet, vilket därmed resulterar i att de kontrollerar informationsflöde och har rättigheten att utföra säkerhetsoperationer. Fortsättningsvis har år av diskriminering resulterat i ett apartheid liknande utanförskap där Rohingya således nekats tillträde till publika sfärer, som skola och utbildning samt sjukvård. Ett resultat av det är stigmatisering och utanförskap. Gruppen saknar därmed medborgerliga rättigheter. Ett resultat av det är således att gruppen kan betraktas utifrån att vara i ett konstant underläge och maktrelationen mellan å ena sidan staten och andra etniska grupper bidrar till att upprätthållas. Normer och värden inom landet har även bidragit till synen på gruppen och därmed även maktrelationer upprätthållits och även maktstrukturer som bidragit till att den etniska gruppen Rohingya inte kan påverka sin situation.