I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ”Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna?”. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med. Uppsatsen kommer ha sin teoretiska grund i Foucaults maktperspektiv och ett antalidrottspsykologiska perspektiv kring motivation och gruppdynamik. Det har gjorts en deldjupdykningar i ämnet bland tidigare C-uppsatser (Hanna Forsmark 2010, Anna Mårtenssonoch Maarit Nilsson 2005) men vi saknade fokus på de äldre eleverna i grundskolan och valdedärför att lägga vårt fokus på dem. Dessutom ville vi veta hur lärare som undervisar i idrottoch hälsa ser på elever som inte byter om till lektionerna. Resultatet av vår undersökning visar på att omklädningsrummet har en stor betydelse för attinte byta om, snuskiga duschrum, små omklädningsrum med mera är några exempel urempirin. Förutom omklädningsrummet fanns det en generell positiv bild till ämnet, meninnehållet delade informanterna i två läger. Även om eleverna var positiva till ämnet verkadede inte riktigt veta vad de lärde sig och till vilken nytta de var fysisk aktiva, det som framgickvar främst betyget och efter ledsagning kom de fram till mer hälsoinriktade aspekter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar delaktighet och dess betydelse för elevernas vistelsetid på fritidshemmet i årskurserna 3-6. Ett begrepp som är centralt i studien är delaktighet. Grunden för studien är syftet och dessa frågeställningar: “Hur beskriver fritidslärare sitt sätt att utforma verksamheten för att skapa utrymme för elevers delaktighet?” samt “Hur beskriver fritidslärarna sitt egna förhållningssätt till delaktigheten i fritidshemmet?”. Vi har använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod där empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och indelade i olika delar i relation till vårt syfte och frågeställning, där begreppet delaktighet och nyckelorden förhållningssätt och utformning är utgångspunkterna. Detta redogörs i resultat och analys där vi har tagit stöd av en Foucaultinspirerad maktanalys, med fokus på pastoral makt. Intervjuerna genomfördes på två olika fritidshem med fyra olika informanter. Studien resulterar i att båda fritidshemmen värderar elevers delaktighet högt men att förståelsen för utformningen och förhållningssättet skiljer sig åt. Det ena fritidshemmet har lyckats bättre med elevernas delaktighet då de inkluderar mer än ett medbestämmande i begreppet delaktighet. Medandet andra har uppfyllt målkriterierna mer tillfredsställande och i enlighet med styrdokument och läroplan.

Since January 2020, The Convention of the Rights of the Child (CRC) has been implemented in Swedish legislation. This has raised an awareness of children’s rights at public libraries. This thesis is a case study focused on the dilemma between children’s rights to privacy and parent’s authority of minor. The case study involves two libraries in a suburban area of the City of Gothenburg. It also involves several perspectives: interviews were carried out with librarians, the head of the library and teenagers. This study fills the gap in previous research of how libraries respect teenagers rights to freedom of information and secrecy regarding book loans, and if the library routines are in line with their rights, and this time from the teenager’s perspective. The study further explores the power perspective regarding library routines of teenager’s book loan, and the development psychology perspective of the consequences if mentioned rights are overruled. The study showed that the library chief and the librarians are aware of the discrepancy between the children’s rights, parents’ authority, and library routines. There is an absence of distinct guidelines for the librarians on how to cope with the caregiver’s demands to get insight in minor’s library records to not overrule CRC and other applicable legislations, such as libraries obligation to protect library users’ informational privacy. The teenagers argued for the importance of privacy during their adolescence but said that previous library routines for book loans do not affect their literature choice. Still, some of them seems affected by their parent’s insight in their records, even if they do not notice the power impact themselves.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Det finns många studier som utgår från barnperspektiv och makt, men färre som berör pedagogernas agerande utifrån ett maktperspektiv. Därför har jag valt att inrikta mig på material, plats och rum på förskolan, sett ur ett maktperspektiv med det psykosociala som bakgrund. Syftet med studien har varit att klarlägga vad som (hos pedagogen) ligger bakom val av placering av material. Studiens syfte besvaras genom tre ställda frågor; Vilket material blir viktigast att synliggöra för barnen, utifrån pedagogernas synvinkel? Hur kan pedagogernas relationer till materialet förklaras utifrån vald placering på förskolan? Samt hur kan pedagogernas attityd kring materialets placering förklaras utifrån ett maktperspektiv?  Studien innefattar både ett kvalitativt och ett kvantitativt metodval då enkäter som strukturerade intervjupersoner, det vill säga pedagoger från två avdelningar på en förskola har svarat på, men för att få bättre validitet till arbetet har jag valt att presentera viss data i form av cirkeldiagram som ska förtydliga resultatet från enkäten.  I arbetet har jag använt mig av teorier som utgår från ett maktperspektiv och appliceras på pedagogens roll i huruvida material väljs att placeras, samt hur ett lärande i rummet bir beroende av pedagogens syn på pedagogik. Vidare appliceras dessa teorier på utfallet för pedagogernas syn på material och deras inställning till densamme för att synliggöra hur makt ter sig i sammanhanget. Resultatet från enkäterna påvisar en komplexitet, vilka blir beroende utav olika faktorer så som; pedagogens egna syn på lärande, pedagogens egna specialområden, rutinmässiga faktorer (de som förekommer varje dag och upprepas i förskolan), säkerhet, lärmiljö, pedagogens syn på maktperspektiv, otillgänglighet och ointresse. De pedagogiska inriktningarna och pedagogens syn på sin professionalitet kommer att bli ledande för ett gemensamt konstruerat rum, där ett intressant och givande lärande ska ske. Säkerhetsaspekten visade sig bli en viktig faktor hos samtliga tillfrågade pedagoger. För val av placering av material blir således pedagogernas syn på lärande och pedagogik, med en säkerhetsaspekt, som bakomliggande faktor till hur lärmiljön utformas, och tillgänglighet av material framkommer.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the “mara” or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault’s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the “mara”. I also take a closer look on the people who has written down what the people thought and their believes about the “mara” during the nineteenth century. I also take a closer look on the books that has been followed by the recorders.

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

No description available.

Early medieval burials in ditches surrounding grave mounds from the Vendel Period and Viking Age are analyzed through three case studies from Dalarna in Sweden. The historical context during the late Iron Age and early Medieval Period is discussed to create an understanding of these graves. By making use of the theories constructed by Catherine Bell about ritualization as a strategic mode of practice to produce relationships of power, the early medieval graves are interpreted as an archaistic social strategy to justify the farm as the superior social unit during a time of change in Dalarna.