Uppsatsen undersöker hur marxistiska och maskulinitetsteoretiska maktstrukturer påverkar relationerna mellan de fyra huvudkaraktärerna i Stig Dagermans dramatext Streber. Karaktärerna analyseras utifrån texten i Judasdramer från 1949. Analysen utgår ifrån repliker, karaktärsbeskrivningar och scenanvisningar. I uppsatsen analyseras hierarkiska positioner utifrån den marxistiska teorin med fokus på klasstillhörighet och socioekonomiska förutsättningar, följt av maskulinitetsteorin med fokus på maskulinitetstyper samt maskulinitetsnormer. De bägge analysperspektivens resultat sammanförs i ett intersektionellt perspektiv och används för att placera in karaktärerna i schematiska modeller. Dramat har inför analysen delats in i tre delar vilket innebär att man genom analysen följer karaktärernas utveckling genom tre olika schematiska modeller. De schematiska modellerna och analyserade exemplen visar slutligen hur olika ekonomiska, sociala och könsrelaterade maktfaktorer påverkar relationerna mellan dramats huvudkaraktärer samt deras relationer till övriga av dramats karaktärer.

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde.  I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle. / The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students. A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area. In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently. However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

Uppsatsen utforskar gränser mellan konstnärlig gestaltning utifrån radikal intervention och samverkan i det offentliga rummet. Uppsatsen är indelad i fyra delar med bland annat en del som analyserar det egna Konstprojektet – Bodies of Excess [Överflödiga kroppar]. Konstprojektet utprövar radikal konst som metod för demokratisk intervention i det offentliga rummet. Uppsatsens analys består av dels konstprojektets materialitet, dels av en undersökning om konst, politik och vetenskap – konst i det offentliga rummet, aktivism och radikal demokrati. I uppsatsen utreds platsernas ideologiska symbolik och dess socioekonomiska villkor, vilket illustreras genom att markera de rum i Stockholm som konstprojektet Bodies of Excess undersöker. Med utgångspunkt ur konstprojektet undersöks platsens betydelse och det platsspecifika samt konstnärlig forskning, konstens plats i samhället och gestaltning – offentlig konst.  Genom att dra paralleller och se samband mellan rum och kropp, konst och vetenskap, institution och aktivism undersöks idén om konst som radikal konst och som nyttoaspekt i samhället samt hur konsekvenser skulle resultera för de båda formerna, aktivistisk konst och konstnärlig forskning. / Konstnärligt gestaltningsarbete vid Linköpings universitet 30hp (Utställningen som medium, kultur och mediegestaltning [KUM], avancerad nivå). Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) Avdelningen för kultur, samhälle, form och medier (KSFM). Handledare: Anna Berglind