Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

The purpose of this study is to contribute with a sociological understanding of how Swedish news media contribute to “doing” and maintaining gender in society as a result of their choices in the media around high profile people (“celebrities”). Previous research has studied gender and the media from other angles, but mostly focused on the fact that women are subordinate to men, rather than questioning how that is maintained by the media. These inturn strengthen the argument about existing differences between women and men in the Swedish media supply. However, unlike previous studies, this study will focus on how the media’s choice of news and ways to contribute to “doing” gender can be affected by celebrity. This type of issue can generate knowledge about the mutual relationship that exists between society’s view on gender and the reproduction of gender roles as a result of media representations.To answer this, the study will analyze two Swedish cases, around two famous people, CissiWallin and Paolo Roberto. The study was conducted through a qualitative content analysisbased on material from the databases Mediearkivet and Pressreader. In total, the materialconsists of eight articles on each case, spread over the past five years. The analysis showed that news media play a central role in society's views on gender as a result of mediareporting. The journalists behind the media often took a male perspective where Paolo Roberto and other men in the articles appeared positive, while Cissi Wallin and other female actors who appeared were attributed a disparaged role. Judging from the analysis, there are differences in the journalists' presentation between women and men in the Swedish newsmedia that contribute to strengthening gender normative roles and maintaining gender insociety. This study argues that this can be explained by theories about power and gender. One of the most central results is that the journalists behind the media add to the normalization of female subordination by their choices of media reports. For example by exploiting the readers' interest in celebrities, which thus results in the media reaching a larger audience that absorbs the content and reproduces the current gender power structure. / Syftet med denna studie är att förmedla en fördjupad sociologisk förståelse rörande hur nyhetsmedia bidrar till “att göra” kön och upprätthålla genus i samhället till följd av sina val i media rörande högprofilerade personer (“kändisar”). Tidigare forskning har studerat genus och media från andra infallsvinklar, men har mestadels fokuserat på det faktum att kvinnor är underordnade männen, snarare än hur media är en bidragande faktor till att upprätthålla denna typ av könsmaktsordning. Dessa stärker i sin tur argumentet om existerande skillnader mellan kvinnor respektive män inom det svenska medieutbudet. Men, till skillnad från tidigare studier kommer denna undersökning att fokusera på hur medias val av nyheter och sätt att bidra till att ”göra kön” kan påverkas av att det handlar om ’högprofilerade personer’ (såkallade ”kändisar”). Denna typ av frågeställning kan generera kunskap om den ömsesidiga relation som existerar mellan samhällets synsätt på genus och reproducerandet av könsroller till följd av medierepresentationerna.För att besvara detta kommer den föreliggande undersökningen att analysera medialaställningstaganden vid rapporteringen om Cissi Wallin och Paolo Roberto. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på material från databaserna Mediearkivet och Pressreader. Sammantaget består materialet av åtta artiklar som behandlar vardera fall, fördelade över de senaste fem åren. I analysen framkom att nyhetsmedia spelar en central roll vad gäller samhällets synsätt på genus till följd av medierapporteringen. Journalisterna bakom medierapporteringen intog ofta ett manligt perspektiv där Paolo Roberto och andra män i artiklarna framstod positivt, medan Cissi Wallin och andra kvinnliga aktörer som förekom tillskrevs en nedvärderande roll. Från analysen att döma förekommer skillnader i hur journalisternas väljer att framställa högprofilerade kvinnor respektive mäninom svensk nyhetsmedia, vilket bidrar till att stärka könsnormativa föreställningar och upprätthålla genus i samhället. Denna studie argumenterar för att detta kan förklaras genom teorier om makt och kön. Ett av de mest centrala resultaten är att journalisterna genom sina val av nyheter i media spär på normaliseringen av kvinnlig underordning. Exempelvis genom att utnyttja läsarnas intresse för kändisar, vilket således resulterar i att medierna når ut till en större publik som tar till sig innehållet och reproducerar den rådande könsmaktsordningen.

<p> It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school.</p> / <p>Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.</p>

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school. / Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.

This study will try an hypothesis built on Machiavellis principles of power and examine the position of Machiavellis importance in the world of today. The hypothesis contains principles of Machiavellis thoughts on power and is ment to be used as an analytical tool to understand the downfall of totalitarian leaders. The hypothesis gains strength from this study due to the fact that it could explain the fall of Colonel Gaddafi and may even have predicted the downfall of Muammar Gaddafi based on the violation of several of the principles that built up the hypothesis. The hypothesis however, needs more testing to be able to be accepted as a generalization. The importance of Machiavelli and his school of thought is strengthened by the fact that the principles shown in the hypothesis are viable and the fact that Machiavelli still contributes to discussion on modern principles of power. Through the glasses that are the hypothesis we get a clear picture that tells us why Colonel Gaddafi got overthrown; He simply pushed the people to far.

Hederskultur är ett komplext och djupt rotat fenomen som påverkar individer på många olika sätt. Denna socialpsykologiska studie använde sig av teorier om Ackulturation, Social påverkan, Sociala normer, Maktstrukturer och Social inlärning för att förstå hurhederskultur påverkar identitetsskapande hos kvinnor. Syftet med studien var att utforska kvinnors identitetsskapande i samband med hederskultur och förtryck mellan två sociokulturella världar. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet användes en socialpsykologisk ansats. Genom användning av kvalitativ metod och tematisk analys kunde denna studie fånga de komplexa och djupt rotade upplevelserna av hederskultur och dess påverkan på individens identitet. Urvalet var sex kvinnor som intervjuades och gav upphov till en empiri som sedan jämfördes med en självbiografi av en kvinna med hederskultur i bagaget. De upplevde en stark press från den kulturella krocken, vilket skapade rädsla och begränsningar. Resultaten ger viktig information som kan användas för att skapa en bättre förståelse för hederskultur och dess effekter på individerna, samt för att utveckla effektiva åtgärder och stödstrukturer för personer som befinner sig i liknande situationer. / Honor culture is a complex and deeply-rooted phenomenon that affects individuals in various ways. This social psychological study utilized theories of acculturation, social influence, social norms, power structures, and social learning to understand how honor culture affects identity formation in women. The aim of the study was to explore women's identity formation in the context of honor culture and oppression between two sociocultural worlds. A social psychological approach was used to gain a deeper understanding of the phenomenon. Through the use of qualitative methods and thematic analysis, this study captured the complex and deeply-rooted experiences of honorculture and its impact on individual identity. The sample consisted of six women who were interviewed, and their experiences were compared with a self-biography of a woman with a background in honor culture. The results showed that all six respondents in the study shared similar feelings and experiences related to honor culture and Swedish culture. The results provide important information that can be used to create a better understanding of honor culture and its effects on individuals, as well as to develop effective interventions and support structures for individuals in similar situations.

I denna idé- och ideologianalys har vi studerat hur Aftonbladet och Expressen framställer fall där kvinnor dödats av en man de var eller har varit i en partnerrelation med. Detta med syfte att analysera hur denna typ av brottslighet porträtteras i dessa svenska nyhetsmedier och se kopplingar mellan gestaltningen och rådande maktstrukturer och attityder. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt perspektiv där vi undersökt hur dessa artiklar porträtterar aktörerna och gärningen, samt hur detta kan kopplas till samhällets maktstrukturer och attityder. Vi har funnit att denna typ av nyhetsrapportering har starka drag av det patriarkala samhället där kvinnor underordnas män och framställs som de som bör ta ansvar för relationen. Vi ser även att män i flera fall inte fördöms för sina handlingar utan att skulden indirekt förskjuts till kvinnan. Vi menar att ett skifte av attityden i framställningen hos Aftonbladet och Expressen krävs för att en förändring i maktstrukturen och de rådande normerna ska kunna börja ske.

Denna studie berör intersektionalitet, genus och litteraturreception. Jag ville ta reda på om 2010-talets elever urskiljer och reflekterar kring de köns- och maktstereotyper som finns i svensk 1880-talslitteratur. Undersökning ägde rum i en i åk 9 under tre lektioner. Den var konstruerad som en uppgift i det nationella provet i svenskämnets läsförståelsedel. Texterna som användes var utdrag ur August Strindbergs Fröken Julie och Victoria Benedictssons Fru Marianne. Eleverna som deltog i undersökningen urskiljer de traditionella köns- och maktstrukturerna. Undersökningen visar att flickor och pojkar uttrycker sig olika om de strukturer de urskiljer. Flickorna uttrycker sig mer kritiskt, medan pojkarna är mer accepterande i sitt resonemang. / This study involves intersectionality, gender and literary reception. I wanted to find out if secondary school pupils of the 2010s can descry th gender and power structures in Swedish literature of the 1880s and se how the reason about it. The investigation took place in a ninth grade during three lessons. It was designed to resemble the reading literacy part of the national tests in Swedish. The texts used were excerpts from August Strindberg's Miss Julie and Victoria Benedictsson's Fru Marianne. The pupils who participated in the investigation uncovered the traditional gender and power structures. The investigation shows though that girls and boys express themselves differently about the structures the find. The girls express themselves more critically while the boys are more accepting in their reasoning.

The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group. / Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen.

Hösten 2017 uppstod kampanjen #metoo och kvällstidningen Expressen rapporterade om programledaren Martin Timell som anklagades för att ha sexuellt trakasserat en kvinnlig assistent under en sommarfest. Med Expressens rapportering som utgångspunkt fokuserar studien på hur män och kvinnor tolkar och identifierar sig med rapporteringen kring händelsen. Det empiriska materialet består av tre fokusgrupper med sammanlagt åtta kvinnor och åtta män som fick ta del av två artiklar som föranalyserats retoriskt genom metaforer. Fokusgruppernas svar transkriberades och citat valdes ut för att sedan tolkas utifrån teorier om receptionsanalys, genus och kändisskap. Resultatet visade att männen höll sig mer distanserade till rapporteringen och identifierade sig inte med ämnet i samma utsträckning som kvinnorna. Både männen och kvinnorna såg feminism som en kvinnokamp och sexuella trakasserier som något som rör kvinnor i större utsträckning än män. Resultatet visar att de manliga och kvinnliga deltagarna hade ett accepterande förhållningssätt till rapporteringen. Männen och kvinnorna identifierade sig också olika ämnet i rapporteringen eftersom de har olika erfarenheter av sexuella trakasserier. / In the fall of 2017, the campaign #metoo erupted and the evening newspaper Expressen reported on the accusations made at the television host, Martin Timell, of having sexually harassed a female assistant at a summer party. The study focuses on how men and women interpret and identify with the reporting of the accusations. The empirical material consisted of three focus groups with a total of eight women and eight men who received two articles which was analyzed rhetorical in advance using metaphors. The focus groups' replies were transcribed and quotes were selected and then interpreted based on a reception analysis theory, genus theory and celebrity theory. The result showed that the men kept themselves distant and did not identify themselves with the topic. The women on the other hand could relate more easily to the reporting. Both men and women saw feminism as something that women have to fight for and sexual harassment as something that concerns women to a greater extent than men. The result shows that the male and female participants had an accepting interpretation regarding the articles. They identified themselves differently with the topic of the articles because male and females have different experiences when it comes to sexual harassment.