Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

The purpose of this paper is to study the labour union Försvarsverkens Civila Personals Förbund section 36 in Karlskrona between 1939- 1949, which consisted of men and women who were employees of the naval shipyard. The labour union is studied by investigating their economy, membership number and amount of written rapports to and from the section and which labour questions they worked for. Besides this, the essay seeks to study if there was any development in the working process, for example if there occurred any modernization in the shipyard and if this is visible in the questions driven by the union. Another purpose of this paper is to compare section 36 in Karlskrona with section 41 in Malmö, by comparing which questions they worked for and the working process in the shipyards. The theory used in this paper is the so called conflict- theory, which states that conflict is either moving society forward, or creating chaos in the natural order, by the struggle for material resources. Conflict theory is a multi- faceted theory and therefore one interpretation, made by Bo Stråth, is used for this paper. When it comes to the method used in this paper, the one that is used is a comparative method with both quantitative and qualitative elements. The other aspect of the method comes from the conflict theory, as described by Stråth. The result showed that section 36 had a relatively good development between 1939- 1949: their economy increased and their membership increased overall, even though most factors changed for better or worse between each year. Another result was that section 36 and section 41 were quite alike when it came to the two aspects that were investigated. In both sections the question of wages was the most important and in both shipyards the working process changed to some extent for the employees, which can be seen in the questions driven by both sections. Key words: Shipyard, labor, politics, Karlskrona, Malmö Nyckelord: Varvsindustri, fackförening, Karlskrona, Malmö

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

No description available.

This study does research on the Swedish media's portraying of an extraordinary crime event in Sweden - the grenades in Malmö 2015. The study focuses on how the media portrays three major participants in the media image: the public, the politicians and the police. The question examined was: How does the media portray the public and the authorities during the grenades in Malmö 2015? I made a framing analysis of 30 news articles from the summer of 2015. The result showed that the public received the role as the victim, where the media image emphasizes on fear from the public. The police received two different images - the safe image where the media emphasizes on the work the police does on preventing crime. The other image was the critical image, where the media emphasized on how the public criticized the police success rate during these incidents. The politicians received a neutral image, where a small amount of critic was portrayed. The results of the analysis diverged from previous studies and theories in the field when it came to the police and the politicians.

I denna kandidatuppsats utreds kollektivtrafik med fokus på dess utformning. Mer specifikt kommer hållplatsutformning undersökas, förklaras och diskuteras. Undersökningens syfte är att undersöka hur hållplatsers utformning kan bidra till att fler åker med buss när de reser inom staden. Ska kollektivtrafik bli en välanvänd transportform behöver den vara attraktiv för flera olika resenärsgrupper som efterfrågar många olika attribut. Restid, god tillgång på information, tillgänglighet, flexibilitet, tryggt och trafiksäkert samt komfort spelar samtliga in för att resenären ska uppleva att bussresan är attraktiv. Majoriteten av det som efterfrågas går att lösa med hjälp av hållplatsutformningen medan andra önskade attribut uppnås genom åtgärder på de delar som är mellan hållplatserna eller åtgärder som försämrar framkomligheten för andra transportformer. Den första delen av arbetet beskriver vad forskningen pekar på är av essens för att trafikhuvudmännen ska erbjuda resenärer god kollektivtrafik. Genom att studera Malmö stad och totalt fyra hållplatser längs två linjer har goda exempel och brister pekats ut. Detta för att förstå hur väl forskningen följs i en av våra större städer. Slutsatser som dragits i detta arbete är att kollektivtrafiken ska planeras för sällanresenärer och vad bra kollektivtrafik är, därigenom hur en bra hållplats ska utformas, beror till viss del på vem som ska resa. En busslinje som är snabb, men medför länge gångavstånd, är enligt yngre resenärer attraktivare än en som går långsammare, men har kortare gångavstånd. De linjer dit gångavstånden är korta ser äldre istället som attraktiva. Funktionsvarierade ställer högre krav på utformningen av hållplatser än andra resenärsgrupper. Det som kan sägas om alla resenärsgrupper är att de efterfrågar lättillgängliga och informativa hållplatser som det går att nå från startpunkten på ett enkelt vis. Till en bra busshållplats är det enkelt att ta sig. Det behöver finnas möjligheter för cyklister att parkera sina cyklar vilket medför att det måste finnas cykelställ. Busshållplatsen är tillgängliggjord genom att utformningen tillåter resenären enkelt att stiga på och av bussen. Detta görs genom att kantstödet är utformad för att bussen ska komma nära. Höjden är också av essens då bussens golv och perrongens höjd bör vara i samma nivå för att det ska vara enkelt att stiga in. På hållplatsen ska det finnas väderskydd och sittplatser. Information om vilka bussar som avgår från hållplatsen, samt vilka det går att byta till, bör ses som ett minimikrav för en bra hållplats. Realtidsinformation är också något som höjer informationsgivningen vilket bidrar till att resenären upplever kollektivtrafiken som attraktiv.

Nobelvägen, en stadshuvudgata i området Norra Sorgenfri, Malmö, samt ett biltrafikanternas Mecka. En fyrfilig asfaltshinna breder ut sig i ett område som kan liknas vid den, en gång, utopiska tanken om människan i en stadsmiljö porträtterad som ännu en mekanisk varelse. Utan känslor och fattig på upplevelser transporteras människor fram och tillbaka längs denna ödsliga väg på ett sätt som påminner om Henry Fords principer beträffande det löpande bandet. Alltför ofta i stadslandskapet kan man urskönja en planering där aspekter gällande transport och trafik separeras från den övergripande samhällsplaneringen. Ett perspektiv och en policy skräddarsydd för att överbrygga klyftan mellan de nu åtskilda planeringsgrenarna är livability. Begreppet utgör grunden och utgångspunkten för denna studie, där vi författare syftar till att undersöka hur en hårt trafikerad gata som Nobelvägen kan omvandlas från en genomfartssträcka till ett stadsrum som främjar det mänskliga livet. En avgränsad del av Nobelvägen har identifierats som central och agerar underlag för fallstudie och vidare även de gestaltningsförslag som presenteras i arbetet. Fallstudien såväl som gestaltningsarbetet vilar på teorier i form av urban kvalitet & design samt livability. Resultaten från våra observationer har analyserats och fem övergripande strategier för förändring har arbetats fram. Alla vilka stödjer en idé och ett perspektiv där det mänskliga, i form av gång & cykel, tar större plats och utmanar bilister och övrig motoriserad trafik på Nobelvägen. / Nobelvägen, a main city street in the area Norra Sorgenfri, Malmö, as well as a Mecca for motorists. A four-lane asphalt coating widens out in an area that can be likened to the, once utopian thought, of the human in an urban environment portrayed as yet another mechanical being. Without emotion and poor in experiences the street carries people back and forth along this desolate path in a way that is reminiscent of Henry Ford's principles regarding the famous assembly line. Too often in the urban landscape, one can discern a planning which aspects regarding transportation and traffic, is separated from the overall community planning. A perspective and a policy tailored to bridge the gap between the now separate planning segments are livability. This concept is the basis and starting point for this study, where the writers aims to investigate how a heavily occupied street, Nobelvägen, can be transformed from a transit route to an urban space that promotes human life. A delimited part of Nobelvägen has been identified as central and acting basis for the case study and further including the design proposal presented in this work. The case study as well as the design work is based on theories in the form of urban quality & design, and livability. The results of the observations were analysed and five overall strategies for change have been singled out. All of which support an idea and a perspective in which the human, in the form of walking & bicycling, assemble more space and challenge cars and other motorized traffic on Nobelvägen.

I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. / In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

This study was conducted in order to interpret claims of antisemitism in Malmö, Sweden, depicted as an effect of political events in Palestine/Israel. It is argued that contemporary antisemitism is a new phenomenon, where hostility towards Jewish people is argued to be motivated by hostility towards Israel by perpetrators identified as ”Muslims” and/or people with roots in the Middle East and North Africa. Using previous literature, this view is contrasted with arguments that antisemitism as a phenomenon should not be delimited to such group formations and rather that different arguments are often projected on Palestine/Israel, in relation to antisemitism for political agendas. This paper investigates the meaning making processes of two news reports depicting claims of antisemitism in Malmö, Sweden as an effect of events in Palestine/Israel in May 2021 by using the Discourse Theory of Ernesto Laclau & Chantal Mouffe. The analysis investigates the ideas and underlying assumptions found in the material and posits the depictions made, with alternative possible ascriptions of meaning, excluded from the discursive formations made in the material. The conclusion reached is that reproducing many arguments of “new antisemitism” and of Malmö as “antisemitic” may misdirect the “combat” of antisemitism at the disadvantage for pro-Palestinian movements and further strengthen arguments many of which are taken for granted within the empiric material, for the salience of the existence of Israel and Zionism, due to the prevalence of antisemitism. Due to the limited nature of this paper, the author hopes that it can inspire future research within the field, as more extensive research, according to the author, is highly needed.