Error correction for English language learner's (ELL) writing has long been debated in the field of teaching English to learners of other languages (TESOL). Some researchers say that written corrective feedback (WCF) is beneficial, while others contest. This study takes a look at the manageability of the innovative strategy Dynamic Written Corrective Feedback (DWCF) and asks what factors influence the manageability of the strategy (including how long marking sessions take on average) and what suggestions experienced teachers of DWCF have. The strategy has shown to be highly effective in previous studies, but its manageability has recently been in question. A qualitative analysis of the manageability of DWCF was done via interviews of experienced teachers that have used DWCF and the author's experience and reflections using the strategy. The results indicate that this strategy can be manageable with some possible adaptions and while avoiding some common pitfalls.

This thesis provides reflections on a practice of corrective feedback known as dynamic Written Corrective Feedback (dynamic WCF). First addressing 20 years of concerns regarding the highly-debated topic of feedback in second language (L2) writing and then outlining dynamic WCF as a pedagogical practice founded on four principles, the thesis finally introduces a recently developed handbook for instructors. This handbook presents the four foundational principles of dynamic WCF (timeliness, manageability, meaningfulness, and constancy) to first-time instructors and supports the implementation of dynamic WCF to optimize benefit and enhance manageability in written corrective feedback.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 innebär att alltid behöva planera sin vardag. Sjuksköterskans roll handlar om att ge personcentrerad omvårdnad och uppmärksamma personen som lever med diabetes typ 1. Empowerment är ett centralt begrepp i diabetesvården som handlar om att personen ska uppleva egenmakt i sin livssituation. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad egenkontroll. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningarna resulterade i sju artiklar som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att leva med diabetes typ 1 innebar noggrann planering och rutiner i vardagen. Genom att acceptera sjukdomen och uppleva kontroll i sin situation ökade hanterbarheten. Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära en ständig oro och rädsla för hypoglykemins följder samt långsiktiga komplikationer orsakade av hyperglykemi. Närstående hade en betydelsefull roll i att motivera och hjälpa personen med diabetes. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 upplever sin vardag på olika sätt, det framkommer både upplevelser av hanterbarhet och upplevelser av begränsningar. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera och bekräfta dessa upplevelser hos personen som lever med diabetes typ 1. / Background: Diabetes type 1 is a common and chronic disease. Living with type 1 diabetes can be a big adjustment in a person's everyday life. The nurse’s responsibilty lies within a personcentred care and it is important to see the person behind the disease. The person living with diabetes need to experience empowerment in their lives and therefore empowerment is a key concept in diabetes care. Aim: To describe a person’s experience of living with diabetes type 1 by enhanced empowerment. Method: A literature review with qualitative articles. 7 articles  from the search was found, which was analyzed inductively by the five step model of Fribergs. Results: Living with type 1 diabetes meant careful planning and routines of the everyday life. By accepting the disease, it would also be manageable and it indicated the feeling of superiority in life. Living with the disease could cause a constant anxiety and fear of the complications of hypoglycaemia and the long-term complications of hyperglycaemia. Relatives had an important role and contributed with a feeling of safety in those who had diabetes type 1. Conclusion: The daily life of people with type 1 diabetes is experienced in many different ways. The nurse has an important role to identify and acknowledge the feelings that the person with diabetes type 1 is experiencing.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter. Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar. Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012). Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd. Det framkom att sjuksköterskorna var i stort behov av att reflektera kring det många gånger krävande arbetet inom abortvården för att bevara sin egen hälsa samt i strävan efter att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Diskussion: Diskussionen utifrån de teman som framkom i resultatet fördes utifrån omvårdnadsteoretikern Peplaus (1991) teori om den interpersonliga processen mellan sjuksköterska och patient med stöd från Sherwins (1998) feministiska etik. Diskussionen fördes med fokus på hur ett feministiskt förhållningssätt och en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan komma att förbättra vårdrelationen samt behandlar vikten av reflektion i samband med sjuksköterskors hantering av svåra upplevelser inom abortvården. / Background: Nurses are expected to provide care while neither preconceptions, own values, nor emotions effects caring relation. The general nurse´s role in abortion care has been increasing with the increased number of medical abortions, which puts a greater responsibility on nurses. The nurse´s dilemma is to provide high quality care to the women being at the same time responsible to take care of the fetus after the abortion. Ethical, moral and religious aspects of abortion care has always existed being a challenge to navigate between the exert of profession, current abortion law and ethical and moral positions.  Aim: To describe the ethical problems that nurses encounter in the care of women undergoing abortion, and how they deal with and reflect on their responsibility in nursing.  Method: Literature review of ten qualitative articles according to Friberg (2012) was performed.  Results: The literature study results in issues; what moral/ethical problems nurse experiences in abortion care, the nurses´ experiences in dealing with this problems and what support and what strategies are needed in order to process difficult situations within the abortion care. The study resulted in four main themes; Ethical aspects regarding termination of pregnancy, Factors that influence how the nurses deal with their responsibilities in nursing, Strategies for dealing with the responsibilities in nursing and The nurse's need for support.The nurses were in great need to reflect on their demanding work in abortion care in order to preserve their own health and to pursuit a good person-centered care.   Discussions: The discussion based on the themes that emerged from the results was performed using Peplaus (1991) theory of the interpersonal process between nurse and patient and Sherwins (1998) feminist ethics. The discussion focuses on how the interpersonal relationship, the opportunity for reflection and the importance of a feminist approach may improve the care relationship and nurses´ management of difficult experiences in abortion care.

Due to the Ukrainian refugee crisis, millions of people had to leave their home country. As a neighbor of Ukraine, Hungary is highly affected by this crisis and thousands of volunteers help refugees in this difficult situation. As their role is central in emergency response, the health and wellbeing of volunteers are of high importance. The aim of this study was to examine the sense of coherence among Hungarian volunteers working with Ukrainian refugees. Sense of coherence is a core concept in Aaron Antonovsky’s salutogenic model (1979), and reflects on the psychological, social and cultural resources which help people to cope with everyday stressors. In order to explore how this theory can be applied in the context of volunteering, 6 semi-structured interviews were conducted and a deductive qualitative analysis was made with the sense of coherence theory as a framework. It resulted in three predetermined categories based on the three dimensions of sense of coherence: (1) Comprehensibility, (2) Manageability and (3) Meaningfulness. The analysis of qualitative data resulted in a total of twelve themes within the three categories (e.g. Effective communication and information flow are important to me.; Supportive team spirit and collaboration are important to me.; A strong sense of service gives me strength.; I believe helping others is its own reward.). The findings suggest that the concept of sense of coherence can be applied in the context of volunteering, revealing key aspects of comprehending, managing and making sense of volunteer work. Therefore, interventions based on this salutogenic approach would improve the mental health and well-being of volunteers through enabling them to cope with the challenges of volunteer work.

No description available.

Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.

Bakgrund : Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Syfte : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod : Litteraturöversikt Resulta t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan. Slutsats: Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. / Background : Chronic back pain is one of the most common health problems and one of the most common causes of contact with primary care. Chronic back pain causes great socio-economic costs, but also costs in terms of human suffering. Chronic back pain cannot always be explained by pathophysiology and clinical findings, which often leads to missing diagnoses, impaired conditions for treatment and management strategies. The nurse in her health promotion has the task of relieving suffering, to enable this, suffering needs to be met, affirmed and understood as a whole. This literature review aimd to creating a deeper understanding of the whole by capturing individual experiences of living with chronic back pain. Aim: To compile knowledge about patient’s experiences of living with chronic back pain. Method: A literature review. Results: Five main categories emerged from the result; physical influence, psychological influence, social aspects, religious and cultural aspects, as well as experiences regarding the treatment of health care. Physical influences constituted barriers to everyday activities and life was forced to be shaped and adapted to the pain. The adaptation could lead to changed self-image and the opportunities for social interaction were limited. Mental illness was the experience that was found to the greatest extent in the result, and mainly in the form of depression and anxiety. Family, workplace and religious conviction turned out to have a great influence on how the chances of managing the pain were affected. The feeling of not being trusted strengthened the mental illness and contributed to worsening opportunities to deal with the pain. Conclusion: Suffering should be met, confirmed and understood on the basis of its entirety. The result of this study could contribute to an increased understanding and provide a deeper insight into how affected patients experience their pain, situation and environment. The knowledge could benefit the nurse in the health-promoting work.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område. Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra. Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen. / The main purpose of this paper is to describe how individuals, who has grown up with parents who abused drugs or been mentally ill, describes themselves in the past as well as in the present, concerning their upbringing, home life, and their strategies of survival. The paper is qualitative in nature and consists of a content analysis of three biographies concerning this area. By reading these biographies that illustrates this problem and the concepts of KASAM; comprehensibility, manageability, meaningfulness and the dramaturgical theory, the paper has been able to explain how the individuals look back at their childhood, how they've been able to cope with it, and if they can see their childhood as a positive experience. The conclusions drawn from the paper are how important adult figures are in the life of these children and the importance of leisure activities.

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer. / Background: Each year about 23,000 people in Sweden are burned so badly that they require care. The pain resulting from treatment of the burns is usually very intense and stressful for the patient. Aim: To investigate how different coping strategies can have an analgesic effect during dressing changes of patients suffering from burns. Method: A literature review with a systematic approach. The result is based on 17 scientific articles and one licentiate dissertation. Result: Distraction, relaxation and manageability emerged as the central findings at the various coping strategies. Depending on what strategy the patient uses vary the emphasis between the findings. Conclusion: Pain intensity, activation and manageability were key factors that can affect copingabilities and thus pain relief. In order to help patients cope with their situation in an adequate manner, it is important for nurses to become aware of the importance of these factors.