No description available.

<p>Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.</p>

Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor. Vem som får röra vem, var på kroppen beröringen får ske kan därför vara både reglerat och tabubelagt. Denna C- uppsats är en litteraturstudie med syftet att belysa manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar som belyser manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I analysarbetet användes VIPS- modellens fyra nyckelbegrepp; Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet för att representera de analyserade artiklarnas innehåll. I studiens resultat framkommer att både män och kvinnor ansåg att beröring kan vara ett uttryck för vårdandet och välbefinnandet. Ingen större skillnad framkom mellan män och kvinnor i deras upplevelser av vikten av integritet i samband med beröring. Män utvecklade strategier i ett preventivt syfte för att skydda sig mot falskaanklagelser i samband med beröring. Kvinnor ansåg att kunskapen om beröring grundläggs i familjen. Manliga sjuksköterskor kände sig osäkra jämfört med kvinnliga sjuksköterskor som kände sig säkra när de berörde patienter. Av resultatet i denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelse i samband med beröring av patienter. / Lack of touch can lead to illness. Physical touch between staff and patient may be a prerequisite for a professional and optimal care. An in- depth in the subject from a nursing- and gender perspective can help to improve the care of the patient. Touch can often be culturally determined by the rules. These rules may differ considerably in different groups of people. Who is allowed to touch whom, where on the body touch may occur can be both regulated and taboo. This C- essay is a literature study designed to shed light on male and female nurses experiences when they psychical touch patients in health care. The study was conducted with a qualitative approach. Eight scientific articles that illustrate male and female nurses experiences when they touch patients in care were analyzed using content analysis. In the analysis of the study was the VIPS- model four key concepts used: Well-being, Integrity, Prevention and Security to represent the analyzed articles content. In the result of this study it appears that both men and women felt that touch can be an expression of caring and well-being. No significant difference was found between men and women in their perceptions of the importance of integrity in relation to touch. Men developed strategies as a preventive measure to protect themselves against false accusations in relation to touch. Women felt that the knowledge of touch are formed in the family. Male nurses felt unsafe compared with female nurses who felt confident when they touched patients. From the result of this study can conclusion be drawn that there is a difference between male and female nurses experience when they touch patients.

Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnliga våldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt och visar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder och stödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet och heterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inom olika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyseras utifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet. Resultatet visar att de flesta tycks utgå från psykoterapi med inslag av olika kognitiva och psykodynamiska inriktningar. Analysresultatet visar att de normer som finns om manlighet och heterosexualitet i samhället har stor inverkan på manliga våldtäktsoffer. Vidare visar resultatet att våldtagna män behöver mer uppmärksamhet i samhället för att få bort den tabu som finns idag. Detta för att på ett bättre sätt kunna bidra till att utsatta män får den hjälp de behöver.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.</p>

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.

Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades. Den slutsats som tas utifrån den genomförda studien är att beskrivningen av yrket som typiskt kvinnligt och bäst lämpat för kvinnor identifieras som en orsak till att få män väljer att utbilda sig och arbeta som förskollärare. Åtgärder som uppmärksamhet av medier som på sikt leder till positiv attitydförändring till yrket, skapandet av nätverk där män kan komma i kontakt med andra män studerandes inom kvinnodominerade yrken och höjning av förskollärarlönen sågs som framgångsrika åtgärder för värvning av män till yrket. Avslutningsvis kunde män som arbetade inom förskoleverksamheten framförallt förväntas anamma jämställdhetsprojektets mål och agera som jämställhetmodeller för att på så sätt bidra till att förskoleverksamheten blir en mer jämställd arbetsplats.

Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.

This study intends to gain understanding of male assistant nurses’ experiences of working in a female-dominated industry. The empirical material is based on eight interviews with male assistant nurses working in elderly care. To understand the experiences that have been illustrated we have used Connells (2009) and Hirdmans (2003) gender theories and Alvesson &amp; Billings (2011) theory about the labour markets segregation.   The majority of the male assistant nurses described the career choice as a coincidence, although a number of underlying factors emerged. Such as the social factor and good job opportunities in elderly care. The characteristics that the male assistant nurses believed where required for the job where the ability to empathize and to be calm. They also highlighted the differences they experienced in terms of the characteristics between men and women. The male nurses claimed to possess physical strength and efficiency, while women possess the opposite characteristics. The experiences also illustrated the division of labour that appears in the elderly care, where men are expected to do tasks that are technically, mentally and physically demanding more frequently than female colleagues. The male assistant nurses’ experiences also portrayed prejudices and resistors from female patients when it comes to tasks that include personal hygiene. Some female patients do not want the help from men. The men also pointed out the advantages they experience when it comes to tasks such as cleaning and laundry, privileges they possess due to gender.   The result shows that it appears gender stereotypes regarding the division of labour as portrayed by the male nurse’s experiences. Tasks are often distributed by gender, which leads to a gendered division in the elderly care. This means that the male nurse’s masculinity is maintained even if the elderly care is associated with women. When men enter elderly care a gendered division of labour emerges. There also emerges some sort of balance between acting and behaving masculine due to gender, whilst maintaining female characteristics that the job requires.