Bakgrund Studien tog sin utgångspunkt i sociologiska begrepp som hegemonisk maskulinitet och rollkonflikt samt etnologiska studier om könsbaserad särbehandling för att vidare definiera begrepp som idealmaskulinitet, idealfemininitet, maskulin kodning, feminin kodning, diskriminering och aktiv diskriminering. Syfte Syftet med studien var att undersöka manlig förskolepersonals personliga erfarenheter av diskriminering och rollkonflikt samt att bidra till mer kunskap om ett ämne där mängden kvantitativa studier är liten. Metod Undersökningen använde sig av en kvantitativ enkätundersökning med ordinalskala. Därefter sammanställdes resultatet i statistiska diagram och en korrelationskoefficient beräknades mellan utvalda frågor genom bivariat korrelationsanalys. Det totala antalet informanter var 852. Resultat Resultaten visade att informanterna inte upplevt rollkonflikt, men att cirka 80% någon gång upplevt diskriminering. Ungefär en tredjedel av alla informanter hade någon gång blivit nekade av en vårdnadshavare att byta blöjor och ungefär en tiondel hade blivit nekade av sina kollegor att utföra blöjbyte. Att som informant bli nekad att leda 'vilo-stunder' var ovanligt, men de gånger denna typ av diskriminering inträffade så stod kollegorna för den i dubbelt så hög utsträckning som vårdnadshavarna.

Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2]  riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.   Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet.  Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt.  Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.   [KL1]  [LL2]fixar

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

No description available.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön. Slutsatsen vi kunnat dra av vår studie är att det överlag finns det en positiv inställning till män i förskolan. Trots den positiva inställningen upplevde männen i studien ett behov av att anpassa sig till verksamheten och motbevisa negativa föreställningar. Männen upplever att de har något att bevisa som förskollärare, det räcker inte att ”bara” tycka om barn som förklaring till sitt yrkesval.

Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals syn på vad män kan bidra för och med jämställdheten i förskolan. Den metod som användes för att besvara detta syftet var en kvalitativ intervjstudie. Det användes en intervjuguide med öppna frågor för att intervjua fem anställda på en förskola i Malmö. Resultatet ifrån intervjuerna analyserades med hjälpa av en omarbetad innehållsanalys. Slutsatsen som studien drar är att förskolepersonalen anser att män kan tillföra både för att höja yrkets status och att detta i sin tur kan locka fler män till yrket. Det fanns även en god erfarenhet av män i förskola och dem intervjuade såg professionella män i yrket mer än kapabla att jobba där. / The purpose of the study is to investigate the preschool staff's view of what men may contribute to the gender equality in preschool. The method used to answer this purpose was a qualitative interview study. An interview guide with open questions was used for interviewing five employees of a nursery school in Malmo. The results from the interviews were analyzed with the help of a revised content analysis. The conclusion of the study draws is that the preschool staff believe that men can bring both to raise the status of the profession and that this in turn could attract more men to the profession. There was also a good experience of men in preschool and those interviewed saw the professional men in the profession more than capable to work there.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige. Däremot har det gjorts diskursanalytisk forskning på den offentliga debatten om män i barnomsorgen i Danmark. Undersökningens källmaterialet består av ett antal tidningsartiklar ur de fyra största rikstäckande svenska dagspresstidningarna, mellan år 2005 och år 2010. Analysen visar att det cirkulerar sex olika diskurser i pressen. Fyra diskurser har ett gemensamt mål att skapa en bild av män i förskolan som oumbärliga och behövda, en diskurs påpekar att närvaron utgör en risk för könsrollscementering och en annan uppvisar manliga förskolepedagoger som potentiella pedofiler. I denna diskursiva kamp framträder främst två motstridiga betydelsebildningar, ”problemlösaren” och ”förövaren”. Diskursernas gemensamma drag är dock att en manlig förskole¬pedagog förstås som en representant för sitt kön och subjektpositioneras därmed på annat sätt än kvinnliga förskole¬pedagoger. Utifrån teorier om utsagors retorik kan undersökningen konstatera att fenomenet ”manlig förskole¬pedagog” inte har uppnått kulturell legitimitet. / The lack of men in child nursery is a phenomenon which is an explicit problem from several perspectives. Using discourse analysis, the purpose of this study is to understand how media mediate the significance of male preschool teachers. In this research, media is consider as an essential operator distributing public attitudes. Previous research, concerning men’s positions in child nursery has been made, and representation of gender in media has been focus for some discourse analysis, as well. But there is no previous study of the representations of male preschool teachers in the daily press in Sweden. In Denmark, though, the public debate about men in child nursery has been in focus for this kind of research. The source material of this study consists of a number of newspaper articles, published between the years of 2005 and 2010, from the four largest Swedish daily presses, which have nationwide coverage. This analysis shows six different discourses circulating within the daily press. Four discourses are united about creating an image of the male preschool teacher as needed and indispensable. One discourse indicates that the presence of men in preschool involves a considerable risk of maintaining traditional sex roles. Another discourse points out male preschool teachers as potential child molesters. The two conflicting forefront images of men in child nursery are: the troubleshooting man and the perpetrator. The implicit comprehension of male preschool teachers being representatives of their male sex is common to all six discourses. Men’s subjects positions therefore differ from female preschool teachers. With rhetorical theories, this study can confirm that the phenomenon of male preschool teachers has not achieved cultural legitimacy.

A literature review about attitudes and expectations on the male nurse. / En litteraturstudie om attityder och förväntningar på den manliga sjuksköterskan.

Syftet med denna narrativa studie var att undersöka maskulinitetens roll för att unga pojkar och män riskerar att hamna i manliga grupperingar, våld och kriminalitet. Urvalet av informanter har genomförts via snöbollsurval där en informant lett mig vidare till nästa och så vidare. Jag har valt att använda informanter som under en längre tid tillämpat total avhållsamhet från droger, våldsbejakande grupperingar och kriminalitet. Totalt har fyra unga män deltagit i studien. Min ansats var att genom informanternas berättelser, så kallade life stories, förstå hur de själva upplevt och berättar om maskulinitetens roll för deras medverkan i manliga grupperingar, våld och kriminalitet, samt omständigheterna kring deras väg bort från den destruktiva livsföringen. Genom hela studien går våldet, maskulinitetsstrukturer och behovet av tillhörighet och gemenskap som en röd tråd. Sammantaget har studien bidragit till att öka förståelsen av maskulinitetens roll för manliga grupper, våld och kriminalitet. / <p>2023-06-01</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om avsaknaden av fiktiva manliga sexualbrottsoffer i ett lärosätes litteraturlistor påverkar samhällets och mäns syn på sexuellt våld och våldtäkt. Enligt svensk forskning finns ett stort mörkertal gällande män som har utsatts för sexualbrott, eftersom att män har svårt för att identifiera sina upplevelser av sexuellt våld och att se sig själva som våldsutsatta. Vilket är en av anledningarna till att de inte anmäler sexualbrott i samma utsträckning som kvinnor. Ytterligare ett syfte är att ta reda på om skönlitteratur kan bidra till att bilda opinion och belysa ämnen som är relativt tabubelagda. Förutom det manliga våldtäktsoffret, vill jag uppmärksamma manlig depression och självmord. Forskning visar på att det finns en koppling mellan att ha blivit utsatt för sexualbrott och suicidförsök. Utsatta personer ligger även i riskzonen för att utveckla PTSD, depression, självskadebeteenden och riskbruk av alkohol. Kan skönlitterartur hjälpa manliga sexualbrottsoffer att identifiera vad de varit med om söka adekvat hjälp för att undvika psykisk ohälsa och förhindra självmord?