Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.

No description available.

Abstract Background: In the mid-1800s Florence Nightingale ruled that the nursing profession was for women, and men were excluded from the profession. Sweden's first male nurse graduated in 1953. According to the National Board of Health: 13% of Sweden's nurses are male nurses. In modern day culture male nurses are often portrayed negatively, and according to some studies the number of female nurses who have a high acceptance of male nurses are as large as the number of female nurses who have a low acceptance. Purpose: The purpose of this study was to describe; the male nurses' experiences of working with female colleagues, their interaction with patients within the nursing profession, and to describe selected study samples. Method: The design was a descriptive literature review, which included 13 scientific articles in the result. The 13 scientific articles were searched in PubMed and Cinahl with relevant MeSH terms and Cinahl-headings where they were available. Results: The results showed that the male nurses felt that there was a notion that the nursing profession in the eye of the public was a feminine profession, something that affected their experience of working as nurses. The male nurses felt that there were perceptions about their sexuality and their sexual intentions, both from patients and colleagues. There were also difficulties in the interaction between both female and male patients, male nurses felt that they had to ensure they were more careful to avoid any unnecessary touching. Male nurses also found that they were assigned more "typically male" tasks on the basis that they were seen as being physically stronger than their female colleagues. Conclusion: This study has revealed that male nurses' experiences of working in the profession were impacted by the fact that they were men. Preconceived notions and prevailing gender norms influenced the male nurses’ interactions with their colleagues and patients. Male nurses found that they are portrayed in a negative light by today’s modern society for choosing a career pathe in the nursing profession. The male nurses' experiences were also influenced by established social gender norms that were found in the community. Keywords: male nurses, qualitative research, experience, gender

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning. Även bristande äganderätt och att tvingas prostituera sig hade negativ inverkan på möjligheten att undvika att smittas. En konklusion av studien var att kvinnans sexuella beteende och risker för att smittas med HIV/AIDS formas i ett samhälle där normer och värderingar styr den ojämlika makten mellan könen. Dessa normer och värderingar tvingar kvinnan till underkastelse och försvårar möjligheten att bestämma över sin egen sexualitet. Framtida preventioner ska därför inte bara rikta sig till kvinnan då kvinnans sårbarhet att smittas med HIV/AIDS i stor utsträckning styrs av manligt beteende. Av intresse hade därför varit att studera mannens attityder till kvinnan, sitt eget riskbeteende och sårbarheten att smittas med HIV/AIDS.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket. Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll. Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren. Två olika mallar har tillämpats för att hitta gemensamma fynd. Resultatet: Män söker sig till yrket för att de vill hjälpa andra och inneha ett stabilt yrke. Artiklarnas deltagare rapporterar att vården av andra är en del av att vara en god medmänniska. Det framkom att manliga sjuksköterskor har en rädsla för att anklagas för felaktig beröring från både manliga och kvinnliga patienter och därför var restriktiva i sin beröring jämfört med kvinnliga kollegor. Artikeldeltagarna rapporterade att de ibland kände sig oönskade p.g.a. sitt fysiska kön och fick utföra mer fysiskt tungt arbete än kollegor. Slutsats och klinisk betydelse: Manliga sjuksköterskor identifierar sig själva som just sjuksköterskor, men patienter och kollegor delar inte alltid denna uppfattning. Uppsatsen belyser brister i sjuksköterskeutbildningar men uppmanar också att stereotypiseringen av sjuksköterskeyrket ska förändras. / Background: After Florence Nightingale established the modern nursing profession as a female occupation, men disappeared from nursing until the middle 20th century. The foundation for caring science is the Caritas motive, intra-human love, which can be displayed through grooming, playing and teaching. There are deeply rooted norms in society controlling what is masculine and what is feminine. These norms complicate the roles for men in female dominated professions, e.g. males within nursing. Aim: To enlighten how male nurses identify themselves within their professional roles through a gender perspective. Method: The method used is a literature overview on 11 qualitative and peer reviewed articles, published within the last 13 years. Two frames were applied to identify common findings. Results: Men choose nursing because they wanted to help others and obtain a stable career. The participants reported that caring for others was a part of being a decent human being. It was also reported that male nurses have a fear of being accused of inappropriate touching from both male and female patients. Study participants were more restrictive in their touch than their female colleagues. They reported feeling unwanted because of their physical gender and that they did more physically demanding labor than their colleagues. Conclusion and clinical impact: Male nurses do identify themselves as nurses, but patients and colleagues do not always agree. This study illuminates some flaws during nursing education and encourages change in stereotyping men within the nursing profession.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.   Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet. Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon. / This study is a qualitative film analysis focusing on the main character Saga Norén in the popular tv series Bron, based on the male and female gaze. The essay highlights the topic of how a woman is expected to behave based on the prevailing gender roles, but also how she is perceived by others. The construction of gender and gender roles is a constantly relevant research topic, where the media's power to influence the audience plays an important role.   The study is based on gender theories that relate to stereotypes, as well as the male gaze. For the analysis part of the study, an analysis tool was created based on Selby and Cowdery's three-stage model and mise-en-scène, using these theories as a foundation. The scenes selected for the analysis were sorted into four various categories based on recurring patterns. Each category was summarized in a short section, to be discussed in the final section.   The result of the study shows that Saga Norén departs from how the stereotype female character is expected to behave. Her way of appearing, and the deviant behavior pattern also contributes to her not being perceived to exist in a position to please.

No description available.

I den här undersökningen syftade vi till att fånga en grupp mäns upplevelser av det digitala fenomenet #metoo. Vad har dessa män upplevt för svårigheter i samband med #metoo samt hur de har upplevt att #metoo har påverkat dem. Informanterna i studien valdes via ett strategiskt urval. Alla informanter är manliga studenter som läser eller har läst på universitetsnivå och kan komma att arbeta med sociala insatser i framtiden. Insamlingen av material inhämtades via en fokusgrupp om fyra personer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i denna studie visade att de manliga informanterna upplevde att det finns strukturer i samhället som gör att män beter sig på ett sådant sätt som föreligger #metoo. Informanterna upplevde att #metoo har gjort så att de har rannsakat sig själva och sitt eget beteende. De upplevde även att de behövde förändra sig själva samt hade tankar om hur de skulle gå tillväga, dock så upplevde de svårigheter med att göra detta själv. I vår analys undersökte vi närmare varför de upplevde sådana svårigheter till förändring och kopplar in tre olika teorier för att få möjligheten att analysera på olika nivåer. Våra slutsatser i denna studie är att det kan vara komplext att vara man och ta ställning för kvinnorättsfrågor i ett samhälle som är under strukturell förändring samt att informanterna påverkades av #metoo i sociala medier mer än vad de själva trott. Vidare är vår slutsats att informanterna hade svårt att se sin egen delaktighet i upprätthållandet av maktstrukturer. Informanterna var inte beredda på att riskera sina sociala eller samhälleliga fördelar för att visa medhåll för #metoo. Även om de såg hur deras beteende kunde vara en del av problematiken #metoo belyser så lade de större vikt på att det är andra män som borde nås av #metoo´s budskap.