Hur representeras kvinnor i spelet ”The Witcher 3: Wild Hunt” – ett spel i en medeltida miljö som spelas utifrån ett mansperspektiv? Med hjälp av representationsteori och teorin om ’den manliga blicken’ har detta studerats för att se hur kvinnor representeras och behandlas inom spelet. Genom textanalys har jag granskat vad som sägs och hur det sägs, för att ta reda på hur framställningen av kvinnor ser ut. Resultatet visar på att det finns en tydlig tendens att framställa kvinnor genom såväl stereotyper som den manliga blicken samt att det finns en tydlig symbolik.

Syftet med denna studie var att utifrån behandlares erfarenheter undersöka motivationsfaktorer för män som utövat partnervåld till att förändra sitt beteende. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex behandlare från fristående mottagningar i fyra olika svenska kommuner, vilka erbjuder behandlingsinsatser riktade till män som utövat våld i syfte att förändra deras beteende. För att sortera insamlade data användes tematisk analysmetod. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån Self- Determination Theory och inlärningsteori. Resultatet har visat på att känslan av att man genomgår behandling för sin egen skull, relationer, gruppbehandling, självmedvetenhet och nya strategier att hantera känslor på kan verka motiverande för män som utövat partnervåld till att söka och ta emot hjälp. I stort visar resultatet på att behandlares uppfattning om vad som motiverar männen till beteendeförändring överensstämmer med vad tidigare forskning beskriver utifrån männens egna perspektiv.

Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar. Efter analys redovisades resultatet i tre teman: Uppfattning om omvårdnad, Processen att växa in i rollen och slutligen, Könsrollen. Omvårdnadsrollen uppfattades som ett samlingsbegrepp för allt man gör som sjuksköterska. De hade alla observerat utveckling hos sig själva i omvårdnadsrollen. De manliga sjuksköterskorna i studien hade inte observerat någon skillnad mellan mäns och kvinnors omvårdnadsegenskaper. De menade att det är individuellt men att det kanske finns någon skillnad mellan könen. / Nursing and role as a nurse are two conceptions hard to define. There is a need for increased knowledge in this area because men are getting more common in nursing. The purpose of this study was to increase the knowledge in how male nurses experience their role as nurses. To obtain answers, questions about nursing as meaning and how they experienced the process of growing in their role, were asked. The study has a qualitative research approach and was carried out through interviews with four male, professional nurses on fulltime-care-wards. After analysing the material the results were presented in three themes: The essence of nursing, The process of growing in the role as a nurse and finally, Gender. Nursing was seen upon, as a collection of all tasks that nurses have. They had all noticed that they had grown in their role. They had not experienced any differences in male versus female nurses in the essence of nursing. They thought it was individual, but that there could be a difference.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne. Bortfall och litet underlag till trots har vissa nyanser och spektra kring manliga patienters upplevelse av vård, gått att skönja. Resultatet svarar däremot tveksamt på om genusrelaterade relationer mellan kvinnlig sjuksköterska och manlig patient föreligger. Flera uppslag har däremot framkommit i denna studie som lockar till mer ingående forskning. / Interaction between nurse and patient influence the experience of care. The experience of care is there for an important component for the patient and his/her health condition. The aim of this study is to examine whether there are gender related circumstances that effects male patients experience of care. Theoretical framework for the study is Madeleine Leiningers Transcultural nursing and foremost her sunrise model that inspired the authors both regarding the manufacturing of the questionnaire, analyses and interpretation of the material. The method is an empirical study that handles sixteen questioner answers from an oncholgical clinic in Skåne. Despite reduction and a small population some nuances and spectra about male patients experience of care, have been able to descry. The result answers however doubtfully if gender related relations between female nurse and male patient exists. Several ideas have on the other hand emerged in this study that entice to further research.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården. / The purpose of this study was to examine male nurses experiences and thoughts of patient relations. Interviews were conducted with five male nurses at wards at UMAS. The material was analyzed from a phenomenological perspective and the results are presented in the following themes: Nursing care: a holistic point of view, Characteristics and power and Male nurse: a conscient choice. The patients were found positive in their relations towards male nurses but as a male nurse you still find yourself a rare creature in health care.

Sweden is considered one of the countries that has come the furthest in terms of gender equality. Even so, gender stereotypes persist in the Swedish labor market and work against gender equality. According to previous research, it is among others the media that is considered a cause of perpetuating gender stereotypes. In Sweden, limited research has been conducted to investigate how Swedish newspapers portray male and female CEOs. Based on the theoretical framework of West and Zimmerman’s “Doing Gender”, the role of media in society, and persistent gender stereotypes in the labor market, this study aims to investigate whether there are differences in how Swedish newspapers portray male and female CEOs. To conduct this study 36 interviews with male and female CEOs in the Swedish newspapers DN-Ekonomi, SvD Näringsliv and Dagens Industri were selected and analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study show a slight increase of interviews with female CEOs in Swedish newspapers in 2020 compared to 2010. Results also show that there is a difference in the way newspapers portray male and female CEOs, where men are portrayed more favorably. Regarding the latter point, there are no indications of changes in the year 2020 compared to 2010.

Studien undersöker unga idrottsintresserade mäns medieanvändning med fokus på maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning, och även upplevelser kring hur unga män ser på maskulinitet, hur detta speglas på Instagram och påverkar dem.    Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse och kunskap kring hur unga män beskriver sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen. Studien syftar även till att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet och hur unga män upplever att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram samt hur de upplever att detta innehåll påverkar dem. Metoden som används är fem semistrukturerade individuella intervjuer. Analysmetoden i denna studie vilar på tematisk analys tillsammans med teorierna uses and gratifications och social jämförelseteori. Forskningsfrågor:    ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen?   ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män maskulinitet?   ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram?     ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att de påverkas av det innehåll de tar del av gällande maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning på Instagram?     Resultaten visar att de unga män som studerats beskriver sitt användande av Instagram med att det främst är för att upprätthålla sociala kontakter, men även för uppsökande av information och motivation. Vad det gäller de unga männens upplevelser kring maskulinitet visar svaren på att maskulinitet för dem innebär en vältränad kropp, inte visa sig svag och vara stark såväl fysiskt som mentalt. Samtliga av de unga män som studerats visar även att de bilder som speglas maskulinitet och den manliga kroppen på Instagram oftast är vältränade och har en kaxig attityd. Slutligen visar svaren på att en del av de unga männen påverkas negativt av innehållet de exponeras för, och de som förklarar att de inte känner sig direkt påverkade förklarar att de är medvetna om att andra unga män påverkas negativt.   Nyckelord: maskulinitet, manliga kroppen och Instagram.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta. / The purpose of the study was to identify what factors, if any, attracted male nurses to the following specialist areas: paramedics, anaesthesiology and the emergency ward. Six interviews were carried out, two in each of the above mentioned specialities. The findings indicated specific factors of choice. There is a discussion on what social structures may have influenced the respondents.

This study examined whether gender stereotypes and tropes are still used in movies, through analyzing two popular film trilogies with an age difference of 20 years. Each trilogy’s protagonist and love interest were analyzed with the goal of determining how each character were potrayed. This study was seen through a gender perspective, and based on a structuralism approach. To answer the study’s research questions, Mulvey’s (1975) male gaze theory and Hall’s representation theory were used. The study had a qualitative approach and a discourse analysis was used as an method, and the analysis model Mise-en-scène (Selby & Cowdery, 1995) was used. Upon completion of the study, the following could be ascertained: first, gender stereotypes and tropes are still used in films. But has become better at be hidden into the plot. Second, each character was portrayed according to gender stereotypes as well as tropes. Finally, both similarities and differences could be established in the representation of each character. Where it was clear that even though Elle were the protagonist of one trilogy, it was still the man who controlled the relationship. The same thing was stated in the Spiderman trilogy.