Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare,samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ”den irrationella kvinnan” och den rationella mannen”. Detta kanbland annat förklaras med att överskridelser av könsgränser försöker rationaliseras bort för att föreställningen om kvinnor som icke-våldsliga och män som våldsliga, ska kunna upprätthållas. Dessa föreställningar riskerar att leda till att fler kvinnor börjar utföra självmordsbombningar ochatt organisationer med kvinnliga självmordsbombare åtnjuter större sympatier än organisationer utan sådana. / Suicide bombings as a strategical weapon has become ever more common, which has increased the importance of media coverage of those events. Hence, the aim of this essay is to investigate and problematize the gender stereotypes surrounding female and male suicide bombers respectively, and to understand the origins of these and what they might lead to. In order to do this, four Swedish newspapers' reporting on three different cases of suicide bombings, are put through a narrative analysis: those committed by the Liberation Tigers of Tamil Eelam, in Sri Lanka, and the suicide bombings of the Moscow and London subway systems. The main observations made, are thatfemale suicide bombers, more often than their male counterparts, are defined along the lines of gender. Simultaneously, the newspapers are moving away from gender stereotypical descriptions, such as the one about ”the irrational woman” and the ”rational man”. This move can, in part beexplained by the deployment of an attempt to rationalize away and to escape concepts of gender transgressions in order to uphold conceptions of women as non-violent and men as violent. These conceptions runs the risk of making more women turn to suicide bombings, and to boost sympathies for organizations with female suicide bombers, in the public eye, in favor of those with males alone.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

This paper addresses the representation of the male equivalent of the mermaid - the merman - in illustrations. The paper relies on a theoretical framework of gender studies, queer theory, masculinity studies and previous studies of the mermaid including psychoanalysis and folkloric studies. The paper focuses on four different representations of the merman: The Pin-up, The Romantic Couple, The Fish Boy and The Elderly Merman. Each type is examined by their portrayal of gender, sexuality, masculinity, the gendered gazes in the picture and the intertextual relation to mermaid mythology, folklore and research. The paper concludes that the illustrations of the merman are shaped by a polarized gender norm. The different representations show a wide range of implicit looks, sexualities and various ways in how they relate to the mermaid myth. Some strategies implemented in the pictures imply that the male body still resists an objectified position. The sexualized merman follows the beauty ideals for the western man in mainstream media since the 1980’s where whiteness, muscles, youth and sensitivity are prioritized. The mermen that do not follow this ideal is pictured as frightening and/or asexual. All mermen have in common that they are feminized and exoticized due to their close connection to nature.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

This study investigates whether male workers at the preschool feel treated differently from their female colleagues. My theoretical perspectives are gender and social constructivist theories are used in this study. When analyzing the results of the interview, variation is used as it highlights the understandings, attitudes and discourse of how people view each other in terms of their gender. During this study, I interviewed six male preschool workers and categorized their response in different themes. I formulated open ended interview questions in order to answer my research questions. The descriptions of the interviewees’ response were analyzed and the findings were written down.   My findings from the interviewees shows that gender perception influence and affect how women and men are treated at the preschool. The results also shows that male workers at the preschool interact differently with children compared with the female ones.

Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier män med hög arbetsbelastning använder sig av för att hantera stress. Kvalitativ metod användes för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer med fem informanter vilka arbetar som enhetschefer i en kommun i mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån huvudtemat “Kunskap om mig själv stödjer mig i arbetslivets med- och motgångar” och fyra subteman: (1) Glädje är drivkraften, (2) Att se ett större sammanhang, (3) Styrkan kommer inifrån samt (4) Jag har en plan. Resultatet visade att informanterna använde sig av aktiva copingstrategier och hade en hög medvetenhet om sig själv och egenmakt, vilket gjorde att de hade kännedom om vilka copingstrategier som passade dem. Informanterna hade flertalet individuella strategier som de tog sig an för att hantera stress, varav vissa skedde på arbetsplatsen medan andra handlade om grundinställningen beträffande stress och sin egen person.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrkets beskrivs historiskt nästan enkom som ett yrke för kvinnor. Män är än idag endast en liten skara inom sjuksköterskekåren och studier av manliga sjuksköterskors erfarenheter i det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket är ett försvinnande litet ämne. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa föreställningar om män som är sjuksköterskor. Metod: Detta är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har granskats. Under sökningsprocessen valdes slutligen elva stycken artiklar ut som har relevans för studiens syfte och frågeställning. I granskningen av artiklarna framkom två huvudsakliga teman och uppslag till ett flertal underrubriker. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor får uppleva en stor mängd förutfattade meningar från omgivningen. Föreställningar om den manliga sjuksköterskans egentliga yrkesroll varvas med föreställningar om dennes sexuella läggning. Inom vården råder en strikt stereotypisering av könen, något som också gör att den manliga sjuksköterskan beläggs med klassiskt maskulina förväntningar om sin person. Den manliga sjuksköterskan skall inte visa känslor och han förväntas vara fysiskt starkare än sina kvinnliga kollegor. Kvinnliga patienter medverkar också till att selektera bort den manliga sjuksköterskan från att kunna utföra sitt yrke till fullo, speciellt under intima omvårdnadsmoment. Diskussion: Män som är sjuksköterskor stöter på olika föreställningar om sin egen identitet både ifrån omgivningen och patienter. Samhällets värdering av vad som är manligt respektive kvinnligt betingat påverkar också de manliga sjuksköterskorna i sin yrkesutövning. Detta verkar också till att perpetuera de traditionella könsrollerna. För att bryta det könsstereotypa mönstret behöver fler män uppmanas att utmana traditionella könsroller.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.