Att som man ha svårt att prata om känslor kan vara en konsekvens av en rådande manskultur som bland annat innebär att en man inte ska gråta eller vara för mjuk. Dock vågar allt fler män idag vara öppna om känslor och vågar stå emot den kulturen. Kända män har den fördelen att de når ut till vanliga människor och på så sätt kan influera samhällets syn på manskulturen. Denna studie handlar om nya typer av manligheten vilket studeras utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv. Inom socialkonstruktionismen betraktas kön som sociala konstruktioner. Genom diskurspsykologiska analysbegrepp såsom tolkningsrepertoar och subjektsposition samt Judith Butlers begrepp subversivitet undersöks hur tre kända män framställer en ny typ av manlighet i sina tv-program. Resultatet visar hur männen använder repertoarer som den emotionella, visuella och den altruistiska och kan tillskrivas och inta subjektspositioner såsom spexaren, den empatiska och den kramgoa. Männen visar således upp en alternativ ”mjuk” man för tv-tittaren och gestaltar en ny form av manlighet, där feminina egenskaper hos männen kommer till uttryck, både språkligt och visuellt. Genusbegreppet subversivitet synliggör hur männen gör vissa motstånd mot traditionella könsnormer. Resultatet kan därför ses som ett alternativ till machokulturen då den synliggör för den nya manligheten.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om kön hos de som arbetar på fritidshemmet hade en betydelse. Utifrån våra manliga informanter, tog vi reda på deras perspektiv genom observation och intervjufrågor.Empirin baserar sig på kvalitativa intervjuer med 5 män som arbetar i fritidshem i norra och södra Sverige. Intervjuerna kompletterades med observationer som genomfördes i samband med intervjuerna.Studien visar att män påverkas av normer och förutfattade meningar som har en koppling till genus. I resultatet framgick det hur våra informanter bemöttes annorlunda från elever och vårdnadshavare just för att de var män. Här kunde det handla om hur män i fritidshem förväntas inneha manliga egenskaper som förknippas med hur män förväntas vara i dagens samhälle. Det kunde i dessa fall handla om att män förväntas befinna sig på fotbollsplan, ha en mer bestämd auktoritär roll eller att de ofta förväntas vara mindre benägna att utföra omsorgsrelaterade sysslor.Resultaten reser frågor om hur man som blivande manliga fritidslärare kan behöva vara mer vaksamma i jämförelse ned våra kvinnliga kollegor, när det kommer till hur de kan utsättas för misstolkningar och förutfattade meningar.

<p>Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken.</p><p>Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning. Även bristande äganderätt och att tvingas prostituera sig hade negativ inverkan på möjligheten att undvika att smittas. En konklusion av studien var att kvinnans sexuella beteende och risker för att smittas med HIV/AIDS formas i ett samhälle där normer och värderingar styr den ojämlika makten mellan könen. Dessa normer och värderingar tvingar kvinnan till underkastelse och försvårar möjligheten att bestämma över sin egen sexualitet. Framtida preventioner ska därför inte bara rikta sig till kvinnan då kvinnans sårbarhet att smittas med HIV/AIDS i stor utsträckning styrs av manligt beteende. Av intresse hade därför varit att studera mannens attityder till kvinnan, sitt eget riskbeteende och sårbarheten att smittas med HIV/AIDS.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor. Detta medför att manliga sjuksköterskor har färre förebilder inom yrket och därmed andra förutsättningar att forma en yrkesidentitet. Informanterna upplevde skillnader i förväntningar på kvinnliga respektive manliga sjuksköterskor samt olika föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara beroende på kön. I fråga om status och lön delade informanterna åsikten om att fler män inom yrket skulle vara gynnande.</p> / <p>The aim of this study was to explore nurse’s experiences on what significance gender has in creating a professional identity. Snowball sampling was used to find appropriate informants. Interviews were executed on four male and four female nurses. From the analysis six categories emerged, Choice of profession, Lack of male role models, Working title, Heteronormativity as an ideal, the View on male nurse’s entry into the profession and the Meaning of nursing care. The result demonstrated that the ideal of a nurse is still perceived as a caring, maternal and tending woman. This was seen as the common explanation to why there are more women then men who choose to study to become a nurse. This results in male nurses having fewer role models within the profession thus different conditions when it comes to forming a professional identity. The informants experienced differences in expectations on female and male nurses and also different ides on what a nurse should be like depending on gender. In the matter of status and reward there was an agreement among the informants that more men within the profession would be beneficial.</p>

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor. Detta medför att manliga sjuksköterskor har färre förebilder inom yrket och därmed andra förutsättningar att forma en yrkesidentitet. Informanterna upplevde skillnader i förväntningar på kvinnliga respektive manliga sjuksköterskor samt olika föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara beroende på kön. I fråga om status och lön delade informanterna åsikten om att fler män inom yrket skulle vara gynnande. / The aim of this study was to explore nurse’s experiences on what significance gender has in creating a professional identity. Snowball sampling was used to find appropriate informants. Interviews were executed on four male and four female nurses. From the analysis six categories emerged, Choice of profession, Lack of male role models, Working title, Heteronormativity as an ideal, the View on male nurse’s entry into the profession and the Meaning of nursing care. The result demonstrated that the ideal of a nurse is still perceived as a caring, maternal and tending woman. This was seen as the common explanation to why there are more women then men who choose to study to become a nurse. This results in male nurses having fewer role models within the profession thus different conditions when it comes to forming a professional identity. The informants experienced differences in expectations on female and male nurses and also different ides on what a nurse should be like depending on gender. In the matter of status and reward there was an agreement among the informants that more men within the profession would be beneficial.

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken. Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv. Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande. Manliga sjuksköterskor behövde ofta utveckla speciella strategier för exempelvis etablerande av en vårdande relation. Den vårdande relationen och vårdandet upplevdes besvärligt för manliga sjuksköterskor och därför betonades vikten av att vara anpassningsbar. Beröring beskrevs som känsligt och många beskrev vikten av försiktighet för att undvika missförstånd. Slutsats: Manliga sjuksköterskor behöver vara försiktiga och anpassa sig både vid vårdande av manliga och kvinnliga patienter. Manliga sjuksköterskor behöver i större utsträckning än kvinnliga sjuksköterskor tänka efter före handlande. / Background: Nightingale’s idea of caring as a call for women is a milestone in the nursing profession. Men had before Nightingale had a significant role in caring but today male nurses only represent approximately 10 percent of registered nurses in Sweden. Eriksson describes in her theory that fundamentally man is a caregiver and the importance of a caring relationship. However there are experiences among patients that male nurses are not suitable for caring and that they prefer care from a female nurse. Connells theory about masculinity as connected to the male body generates an image of the man as strong, insensitive and aggressive. Aim: To describe male nurses’ experiences of caring. Method: A descriptive literature review drawn from 10 qualitative research articles. Results: Three themes emerged through the analysis; Attitude of caring, touching and intimate care and masculinity and caring. Male nurses often had to develop special strategies for example in establishing a caring relationship. The caring relationship and caring could be difficult for male nurses and the importance of being adaptable was therefore emphasized. Touching was described as delicate and many described the importance of being careful to avoid misunderstandings. Conclusion: Male nurses need to be careful and able to adapt both in caring for male and female patients. Male nurses have to think before they take action to a greater extent than female nurses.