No description available.

This study's aim and purpose was to investigate how the Swedish tabloid Sportbladet presentation of female and male athletes could differ on their Instagram page. A quantitative content analysis was used as the method to analyze the 343 posts during a four month period starting in January 1st 2022 to April 30th 2022.  The study could conclude that female athletes are shown in ⅓ of the posts made during the period, making male athletes more commonly shown. Another interesting conclusion that the study could make was that depending on the format of a sport, male or female athletes were represented more. In the individual sports related to skiing, female athletes tend to be represented and shown more. Compared to team sports in which male athletes tend to be shown more. Ishockey and football or soccer being the most common. The study can also conclude that the framing of the genders also differs.

Sports in public art is an inventory and analysis of public art in Sweden representing sports. Sports is a phenomenon that to a very large extent shaped Swedish society during the 20th century and beyond. In what way has it left marks on public art?  The overall aim of my thesis is to inventory and define a field that is largely unexplored: Swedish public art that represents sports. Further is my aim to try to draw a representative picture of art within this field. The essay touches on two social practices, the world of sports and the arts, where socio-cultural hierarchies of power are created and maintained and where male dominance has been strong. In the essay I analyse and discuss meaning formation of this art based on gender studies. The inventory consists of 358 art works from 148 municipalities. 37 per cent of these works of art represent male athletes and 13 per cent female athletes. There are works of art were both sexes are represented and also several works of art where it’s impossible to determine the sex. Also, there are several works of art that do not represent people. Most works of art are to be find outdoors and 53 per cent has a connection/relation to a sports facility.  In the inventory the work of art is classified in three categories: Sports motive, Monuments of athletes and Sports associative work of art. Analyses are made within and between these categories and the collected material is also analysed in a time perspective. The oldest work of art in my inventory dates back to 1910 and the analyse continues up to present days.

This essay explores male intimacy in popular culture, specifically focusing on how the visual representation of male intimacy in The Blaze's music video Virile can be interpreted in relation to male friendship within patriarchal norms of masculinity in music videos through a western perspective. The method used was semiotic film analysis and theories of body language and representation to analyze the material, which was divided into stages based on dramaturgy. The analysis showed that while the music video challenges patriarchal norms of masculinity by portraying men expressing love and intimacy towards each other, it also satisfies the male gaze through stereotypical masculine body language. The conclusion of the analysis was that due to the constant presence of the male gaze within a patriarchal structure, male representation can never be free from its own oppression.

Böckerna som har valts att analyseras är Falafelflickorna (Christina, Wahldén, 2018) och Hata Gustavsberg (Agnes Lindström, 2017) utifrån genusperspektivet. Uppsatsens syfte är att undersöka om det sker normbrott i de valda barnböckerna. Teorin tar upp allmän fakta om genusperspektiv samt presenterar Nikolajevas (2017, s. 193) tabell. Metoden utgår från en kvalitativ och kvantitativ metod under uppsatsens gång. Resultatet visar på att barnlitteraturen i båda böckerna är normbrytande. En tabell med ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper används vid studien, där resultatet visar på att det finns fler ”manliga” än ”kvinnliga” egenskaper i böckerna (Nikolajeva, 2017, s. 193).

Uppsatsen undersöker hur sexualisering av kvinnliga karaktärer tydliggörs i tonårsfilmer, mer specifikt filmerna Mean Girls och Clueless. Studien analyserar filmernas kvinnliga karaktärer utifrån fyra huvudkategorier av sexualisering; kläder, utseende, beteende och omgivning. I uppsatsen undersöks även hur sexualiseringen förändras i takt med att de kvinnliga karaktärerna genomgår en karaktärsutveckling. Studien utgår från teoretisk kunskap om bland annat femme fatale, den manliga blicken och stereotyper för att uppnå slutresultatet. Resultatet visar att sexualiseringen dels ligger i hur karaktären klär sig, med exponerande plagg där hud och former betonas. Dels även i hur den kvinnliga karaktären beter sig, hur hon är självkritisk och anpassar sig efter mäns önskan. Utseendet sexualiseras genom tydliga krav på bland annat en smal kroppstyp och omgivningen kommer undan med att behandla de kvinnliga karaktärerna som lustobjekt. Karaktärerna blir mer sexualiserade efter att de genomgått en utveckling och blivit populära, detta eftersom karaktärerna tillåter sig själva att bli sexualiserade för mäns uppmärksamhet och för att upprätthålla populariteten.

Denna uppsats undersöker hur huvudkaraktären Bella Cherry framställs i fem porrinspelningsscener i filmen Pleasure (Thyberg, 2021). Utgångspunkten är att se om regissören Ninja Thyberg avsexualiserar sin huvudkaraktär. För att lyfta fram om Bella sexualiseras eller inte, mer specifikt av kameran, bikaraktärer eller publiken, anläggs teorierna om den manliga blicken och kvinnliga blicken. Bella sexualiseras genomgående av manliga bikaraktärer, kameran filmar för det mesta inte Bellas kropp och publiken identifierar sig mestadels med Bella, men får även delvis tillgång till henne. I filmens inspelningsscener representeras Bella inte på ett enhetligt sätt. Hon visas som både naked och nude, som passiv och aktiv, som utsatt och den utsättande och utifrån den manliga samt kvinnliga blicken. Teorierna om den manliga och kvinnliga blicken har även visat sig inte kunna täcka relationen mellan en aktiv och en passiv kvinna. Slutligen sexualiserar Thyberg delvis sin huvudkaraktär.

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens roman Vi på Saltkråkan (1964), det enda av Lindgrens alla verk som till en början skrevs som manus till TV-serien innan den publicerades som bok. Syftet med denna uppsats är att analysera Lindgrens verk utifrån ett genusperspektiv. Boken kommer att granskas utifrån hur flickor och pojkar framställs samt ifall dessa framställs i motsatsförhållande till varandra. I slutet av uppsatsen diskuteras även hur lärare på mellanstadiet kan använda sig av Vi på Saltkråkan i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas metodansatsen kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. En karaktärsanalys av de fem huvudkaraktärerna: Malin, Pelle, Tjorven, Melker och Stina, genomförs utifrån hur de framställs genom handlingar och hur de är beskrivna. För att genomföra analysen av karaktärerna används två analysverktyg: Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema för manliga och kvinnliga egenskaper samt Maria Österlunds (2005) indelning av det stereotypa manliga och kvinnliga. Resultatet visar att Lindgren tillskriver alla fem karaktärer såväl normbrytande som stereotypa, utifrån dess egenskaper. Varje huvudkaraktär framställs med både manliga och kvinnliga egenskaper, oavsett det biologiska könet.

Jämställdhet handlar om att män och kvinnor skall ha lika möjligheter att kontrollera och forma sina egna liv men också samma möjligheter att påverka samhället i frågor som makt, inflytande, ekonomi och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka vad byggbranschen kan göra för att locka fler kvinnor till branschen och på så sätt skapa en jämnare könsfördelning. Detta är av vikt för att ojämställdhet kan hota den sociala och ekonomiska utvecklingen på lång sikt. Forskningsstudien är kvalitativt genomförd med en induktiv ansats. Genom insamlad empirisk data har en modell för att främja jämställdhet framställts. Studiens slutsatser resulterade i att det krävs fler kvinnor till byggbranschen och för att uppnå detta krävs organisatoriska förändringar. Det är dessutom av vikt att öka de kvinnliga motivationsfaktorerna på arbetsplatsen för att skapa en trivsam arbetsmiljö.

Den manliga blicken är ett koncept/fenomen som skapades av film-teoretikern Laura Mulvey,och som nu finns inom en stor del av median, från reklam och film till serietidningar och spel.För att begränsa vårt arbete fokuserar vi på spel, specifikt genren: MMORPG, Fantasy ochAction. Genom vår undersökning kommer vi använda oss av fyra befintliga karaktärer frånolika spel, analysera deras design, varför den tillgodoser den manliga blicken och vad detbetyder. Efter det skapar vi en alternativ design, med vår metod reverse male gaze. En metodvi skapat utifrån arbetet och forskning utförd av Genusfotografen (2021) och Ehrnberger(2017). Vi dokumenterar vår process hur vi skapade vår gestaltning och hur den motsätter sigden manliga blicken med nya perspektiv. Slutligen så diskuterar vi vår process, våra val,vidare forskningsmöjligheter och hur väl vi svarade på forskningsfrågan vi ställde oss själva itexten / The male gaze phenomena, a theory coined by feminist film theorist Laura Mulvey, iscommon in todays media, it ranges from advertisements and films to comics and games. Thisstudy focuses on games and their character design. In this study, we analyzed and redesignedfour characters from four different games all from the same genres; Fantasy, Action, andMMORPG. After that, we create an alternative design, with our method reverse male gaze. Amethod we created based on the work and research carried out by Genusfotografen (2021) andEhrnberger (2017). We document our process, how we created our design and how it opposesthe male gaze with new perspectives. Finally, we discuss our process, our choices, furtherresearch opportunities and how well we answered the research question we asked ourselves inthe beginning