Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet. Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet. Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed. Artiklarna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudteman med subteman. Det första huvudtemat, I Att vara man i vården, beskriver vad manliga sjuksköterskor har upplevt i sin profession som sjuksköterska. Det andra temat, II Sexualisering, beskriver manliga sjuksköterskors erfarenheter av att bli sexualiserade av patienter och samhället. Det tredje temat, III Att använda strategier i omvårdnadsarbetet, beskriver strategier manliga sjuksköterskor utvecklat för att hantera problem som uppstått i omvårdnadsarbetet. Resultatet diskuteras utifrån Connells teori om maskuliniteter. Diskussion förs om genusordning och hegemoniskt maskulinitetsideal inom sjuksköterskeprofessionen samt om hur könsstereotypa föreställningar och förväntningar påverkar manliga sjuksköterskor i vårdandet.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.

Den manliga sjuksköterskan verkar inom ett kvinnligt kodat yrke, ett yrke som genomsyras av en genusordning vilken skapar hierarkiska skillnader och maktstrukturer. Av denna anledning var syftet med studien att undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av genusnormer omgivet sin yrkesroll och dess inverkan på yrkesutövningen. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut och kvalitetsgranskades efter sökning Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att bland annat kollegors, närståendes och patienternas föreställningar kunde inverka på den manliga sjuksköterskan såväl inför som i sin yrkesutövning. Detta kunde grunda sig på mannens position i genusordningen samt hur mannen uppfattades ur genusperspektiv, vilket även bland annat kunde inverka på mötet med såväl patienter som kollegor. Slutsats: Slutsatsen är att så länge de rådande genusnormerna, genusordningen och förhållandet till den hegemoniska maskuliniteten gör sig gällande i samhället, kommer en förändring av yrkesrollen ur ett genusperspektiv vara svår att uppnå. Betydelsen av studien är att genusproblematik lyfts upp och belyses, något som resultatet visade inte gärna öppet diskuteras, men i och med denna studie möjliggörs.

Detta arbetet undersöker hypermaskulinitet i spel. I bakgrunden fastställs att män i spel ofta gestaltas som hypermaskulina. Frågan som ställs är huruvida unga män som spelar föredrar en hypermaskulin spelkaraktär eller en ordinärt manlig karaktär och om deras relation till actionspelsgenren påverkar deras preferens, samt hur de uppfattar hypermaskulin gestaltning i ett spel. Åtta informanter har spelat igenom en “visual novel” spel-prototyp där de fick spela som två manliga karaktärer, en hypermaskulin och en ordinärt maskulin. Informanterna fick sedan svara på frågor under en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att sju av åtta informanter föredrar den ordinärt maskulina karaktären och att alla informanter identifierade sig mer med den ordinärt maskulina karaktären. Resultatet visade också att informanterna tydligt uppfattade den hypermaskulina gestaltningen som överdrivet maskulin och stereotypisk. I framtiden skulle resultatet kunna användas för att motivera spelutvecklare att använda sig av färre hypermaskulina gestaltningar och som en språngbräda för att diskutera gestaltningen av män i spel.

Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning. / Background: Since the 1950's the nursing education in Sweden has been open to both sexes, but men are still a minority among the students in the nursing schools. Men still account for less than 15 percent of the students in the nursing programs in Sweden. Although efforts have been made to increase the proportion of men, the proportion has been relatively constant since the beginning of the 2000s. Aim: To describe how male nursing students experience being a minority at their education. Method: An empirical interview study with semistructured questions was conducted with nine male nursing students. A content analysis was conducted. Result: Three categories emerged from the analysis: they are meet with unexpected surprise from the people around them, others having expectations of them making physically heavy or technical tasks, or expectations that they want to become something else and gaining advantages over their female fellow students; they get more attention. Conclusion: Male nursing students considered themselves differently treated because they were men. Men who train themselves to become nurses are breaking society's expectations of how a nurse should be. Implications: The result may form the basis for further studies on how male students at the nursing program experience their education. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2018</p>

Detta är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex manliga respondenter i åldern 23-45. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur manliga undersköterskor upplever könsskillnader och psykosociala faktorer inom äldreomsorgen. En kvalitativ design valdes framför en kvantitativ då vi även hade intresse att undersöka vad män värdesätter i sin yrkesroll, hur män upplever sin minoritet som undersköterska och hur män upplever psykosociala faktorer som samvetsstress och psykosocial stress. Vårt studieresultat visar att männen skiljer sig från den kvinnligt kodade normen vad gäller yrkesutövning och psykosociala faktorer. Resultatet visar även att det behövs fler män inom vården och att ytterligare forskning kring manliga undersköterskor anses vara optimalt för att kunna öka rekryterings möjligheterna av manliga undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom vår studie kunde vi finna stora brister i forskning kring psykosocial faktorer som behandlar män. Vi finner att ytterligare studier kring mäns psykosociala faktorer bör utövas genom observation då männen själva har svårt att identifiera sin egen psykosociala upplevelse. / This is a qualitative study conducted by semistructured interviews with six male respondents in ages of 23-45. The aim of the study is to increase the understanding of how male nurses experience gender differences and psychosocial factors in elderly care. A qualitative design was chosen instead of a quantitative because we also had an interest in investigating what men value in their professional role as a nurse in elderly care, how they experience their minority as male nurses and how men experience psychosocial factors such as stress of conscience and psychosocial stress. Our study results shows that men are different from the female coded norm in terms of professional role and psychosocial factors. The results also shows that more men in the elderly care are needed, and further research on male nurses is considered optimally in order to increase the recruitment opportunities of male nurses in the elderly care. Through our study, we found major lack in psychosocial research that is dealing with men's psychosocial factors. We find that further studies on men's psychosocial factors should be performed through observation because the male in our study find it difficult to identify their own psychosocial experiences.

Genus och jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Därför valde vi att genomföra en studie om genusarbete i förskolan. Läroplanen för förskola har reviderats flera gånger och jämställdhet har under dessa år fått en större del i läroplanen. I följande studie har vi valt att intervjua manliga pedagoger angående hinder och möjligheter i genusarbetet på förskolan. Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka möjligheter och hinder manliga pedagoger ser i sitt genusarbete för en jämställd förskola. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer där manliga pedagoger i förskolan besvarar frågor kring genus, hinder, möjligheter och prioriteringar. I studien ingår fem utbildade förskollärare från två olika kommuner. Respondenternas svar har bearbetats och materialet av intervjuerna har tolkats, kodats och kategoriserats. Efter bearbetning av materialet kunde resultatet kategoriseras under fem rubriker: Jämställdhet, Manliga pedagoger, Miljö, Hemmet och Behov och förhållningssätt. Resultatet visar att förskolorna arbetar med inkludering för att främja jämställdhet. De arbetar med könsneutrala miljöer men också ett könskompensatoriskt förhållningssätt för att utmana barnen att agera könsöverskridande. Skillnader blev synliga mellan kommunerna där pedagogerna i den ena kommunen arbetar med genus efter behov och pedagogerna i den andra kommunen med ett medvetet förhållningssätt. Respondenterna ser hemmet som ett möjligt hinder i genusarbetet då det kan motarbeta förskolans arbete, de ser även bristen på manliga pedagoger som ett hinder. Samtidigt ser de även möjligheter med kompetensutveckling och ett medvetet förhållningssätt i arbetet med genus.

Syftet med läromedelsstudien är att undersöka hur de kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i elva svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. Jag använder mig av teoretiska utgångspunkter i genusteori och genuskontrakt med avseende att undersöka vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som finns i olika läroböcker om olika drottning under olika tidsperioder. Metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys och därigenom summerande ansats genom att analysera ord begrepp och meningar i olika kontexter om kvinnliga regenter. Baserat på insamlad data från läroböcker visar resultat att de manliga manliga egenskaper som kan urskiljas hos kvinnliga regenter är: intellekt, förnuft, rationalitet och kultur genom begrepp och ord som: klok, begåvning, lärd, logiskt grund, kultur och vetenskap. De kvinnliga egenskaper som kan urskiljas är: kropp, natur, naturliga och emotionella genom begrepp och ord som, nyckfull, föga begåvad, mildhet, tillgiven, välvillig, fromhet, goda, ödmjuk, älskvärd, vänlig, snäll, lekfullhet, ung och vacker. Resultat visar även att det generellt sett går att urskilja förändringar och däri i skillnader och likheter i texter om manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid som kan till viss del anknytas till olika genuskontrakt. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

Syftet med föreliggande studie är att studera hur manliga förskollärare bidrar till barns konstruktion av genus med ett särskilt fokus på barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Materialet till studien har samlats in genom skriftliga intervjuer med fem manliga förskollärare. Resultatet visar på att de förekommer en omedvetenhet och motstridighet hos de manliga förskollärarna kring könets betydelse för barns konstruktion av genus. Resultatet visar även att det råder en stor osäkerhet kring jämställdhetens betydelse och innebörd i förskolan vilket försvårar arbetet med att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt på hur manliga förskollärare ser att dekan tillföra i jämställdhetsarbetet och för att få fler män att välja förskolläraryrket så skastudien ta reda på vad som motiverar män att välja yrket.Det genomfördes sex intervjuer baserade på manliga förskollärare. Samtliga intervjuerutfördes på tre förskolor i Malmö. I studien användes både nationella och internationellaforskningar som har liknande studier för att styrka problemställning och analys i dennastudie. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av David McClellands teori omarbetsmotivation, teori om altruism och Hirdmans teori om genus för att kunna sättaresultat i förhållande till teorierna.Studiens resultat påvisar att samtliga intervjuade manliga förskollärare hade samhörighetsom största motivationsfaktor. Förutom samhörighet hade två även makt sommotivationsfaktor och två andra hade prestation som motivationsfaktor. Samtligaintervjuade förskollärare svarade att de kan tillföra i jämställdhetsarbetet genom att varamanliga förebilder och motverka könsnormer. Resonemangen kring jämställdhetsarbetetvar varierande bland de intervjuade manliga förskollärarna.