Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har under en lång tid dominerats av det kvinnliga könet. År 1949 fick män tillgång till sjuksköterskeyrket, vilket ledde till att år 1953 examineras den första manliga sjuksköterska i Sverige. Än idag är det endast 10% av det manliga könet som arbetar som sjuksköterskor, vilket tyder på att yrket fortfarande domineras av det kvinnliga könet. Syfte: Syftet var att belysa manliga allmänsjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom vården Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer. Analysmetoden som ändvändes är innehållsanalys utifrån Lundman & Graneheim. Resultat:  I resultatet framkom det att de manliga allmänsjuksköterskor upplevde att de ställs inför hinder, möjligheter och föreställningar som både kan försvåra och underlätta deras dagliga arbete. Att de manliga sjuksköterskorna blev stämplade med olika könsroller som grundar sig i de föreställningar som patienter och kollegor har var något som påverkade deras yrkesutövning. Det framkom även möjligheter som de kunde uppleva genom att ha en blandad arbetsgrupp med män och kvinnor och fördelar av att kunna vårda patienter av samma kön. Slutsats: Att vårda unga kvinnliga patienter, kollegor och patienters föreställningar samt att bli stämplade med roller som grundades i deras kön var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som hinder i det dagliga arbetet. Möjligheter upplevde de manliga allmänsjuksköterskorna när de vårdade patienter av samma kön då det ibland framkom önskemål om samkönad vård. Att det fanns en blandning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som viktigt för utveckling och stämningen i arbetsgruppen, vilket gynnade både personal och patienter.

Det finns flera kvinnodominerade yrken och arbetsterapi är ett av dem, precis som majoriteten av yrken inom vården. Få män söker sig till yrket och viss andel som påbörjar arbetsterapeututbildningen lämnar yrket inom några år. Syftet med studien var därmed att beskriva manliga arbetsterapeuters upplevelser när de tidigt i sin yrkeskarriär arbetar inom ett kvinnodominerat yrke. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med fem informanter. Deltagarna var mellan 24–31 år gamla och arbetade på fyra olika orter utspridda i Sverige. Efter dataanalysen bildades tre huvudkategorier av materialet, att vara minoritet bland kvinnliga kollegor, att vara man i patientmötet och synen på framtiden. Upplevelsen att vara man i ett kvinnodominerat yrke var mer positiv än negativ. Informanterna kände sig uppskattade och hade inga tankar på att byta yrke. Det fanns dock upplevelser att arbetsuppgifterna och samtalsämnen kunde skiljas mellan män och kvinnor. Trots övervägande positiva upplevelser kan det vara påfrestande att vara en minoritet på en arbetsplats, bland annat i sociala sammanhang där män i kvinnodominerade yrken kan uppleva en social press på sig själva.

SAMMANFATTNINGDen svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen. Genom intervjuerna har vi undersökt killarnas sociala bakgrund, vad de anger som orsaker till gymnasievalet, reaktioner från omgivningen, hur de uppfattar det att vara i minoritet och killarnas framtid. Resultatet av intervjustudien visade på variation hos killarna men vi fann också likheter. Flera olika faktorer spelade in vid killarnas val: intresse, tankar på det framtida yrket, praktisk utbildning och en passande personlighet, var alla viktiga områden. Även om killarna har diskuterat sitt val med personer i omgivningen har de valt utifrån sina egna tankar och känslor, de har gjort sitt val utifrån sig själva. Utifrån litteraturen vi har läst och genom att tolka vårt resultat tycker vi oss se att den nutida individualiseringen har påverkat våra respondenter. Individens frihet har ökat, och killarna verkar ha tagit vara på denna frihet. Detta förefaller hänga samman med det goda självförtroende vi upplever att respondenterna har, de har vågat gå mot strömmen och valt sin egen väg.

Bakgrund: I dagen samhälle förknippas sjuksköterskeyrket med feminina egenskaper och yrket är starkt kvinnodominerat. Den ojämna könsfördelningen inom yrkeskategorin kan förstås utifrån samhällets stereotypa uppfattning av kön, som skapas utifrån idéer, handlingar och föreställningar som tilldelas kvinnor och män. Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och denna skall utföras utifrån vetenskap och beprövad metod och styras utifrån ett etiskt förhållningsätt. Den intima omvårdnaden inbegriper fysisk beröring av patientens intima kroppsdelar. Intim beröring kan vara problematisk för manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då den kan sexualiseras eller missuppfattas. Syfte: Att belysa manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att skaffa sig en övergripande bild över det valda omvårdnadsområdet. Totalt nio stycken artiklar har används från databaserna CINAHL samt Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och två underteman. I det första huvudtemat emotionella barriärer och rädslor vid intim omvårdnad framgår det att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplevde rädslor för sexuella anklagelser vid intim omvårdnad av kvinnliga patienter. I det andra huvudtemat skapandet av strategier visar resultatet att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna skapade strategier och förhållningsätt för att underlätta de intima omvårdnadssituationerna. Diskussion: I diskussionen diskuterade författarna resultatet utifrån tre delar. Dessa delar berör samhällets stereotypa bild av den manliga sjuksköterskan, de kvinnliga patienternas bild av intim omvårdnad samt bristen på utbildning.

Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ”goda manliga förebilden”. I vilken utsträckning spelar föreställningar kring kärnfamilj, kön, frånvarande fäder och behovet av manliga förebilder in i hur socialarbetare resonerar kring behov av insats för ungdomar. Vi har utfört en kvalitativ studie och funnit att alla våra informanter har en tydlig bild av vem den manliga förebilden är och vad han används till. Det är en man som står för gränssättning, aktiviteter och erfarenheter och som blir en del av pojkarnas könsidentifiering .

Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen i förskolan, samt hur de ser på kommunikationen i arbetslaget. På grund av de rådande omständigheterna med Covid-19 har intervjuerna utförts via Zoom. Förskollärarna som har deltagit kommer från olika delar av landet och de kvalitativa intervjuerna har varit halvstrukturerade. Det har visats sig att den manliga yrkesrollen inte har diskuterats i en större omfattning på förskolor och att det finns olika syn på männens yrkesroll. Utifrån resultatet framgår skillnaden på hur förskollärare ser på den manliga yrkesrollen, samt skillnad på hur förskollärare kommunicerar med varandra. Manliga förskollärare ses som en resurs för förskolan, men det finns hinder för dem, så som anklagelser om övergrepp på barn eller könsstereotypiska synsätt. Det hindrar att yrkesrollen blir jämbördig med den kvinnliga yrkesrollen. Förutfattade meningar om det som anses vara manligt och kvinnligt kunde uppfattas från förskollärarna, men även en medvetenhet om att synen och de förutfattade meningarna kan förändras.

Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av föreställningen om behovet av män i skolan och hur detta kommer till uttryck dels i dagspress och dels i offentliga dokument och utredningar under de senaste 20 åren genom frågorna: Vilka föreställningar och argument om män i skolan förekommer dels i dagspress och dels i offentliga dokument? Vilka aktörer företräder de olika perspektiven om män i skolan? Vilken grund för behovet av män i skolan förs fram i respektive källor? Anförs vetenskapliga argument, och vilka är i sådana fall dessa? Studien har genomförts genom att analysera innehållet och de argument för fler män i skolan i artiklar och statliga dokument. Även källorna till dessa argument har analyserats för att få en förståelse varifrån dessa argument kommer. Resultaten visade att det inte är någon större skillnad mellan dagspress och statliga dokument, liknande argument och föreställningar förekommer i båda materialen. Skillnader har dock observerats bland källorna, där politiker är den största källan i statliga dokument och privatpersoner är störst i dagspress. Resultaten visade även att väldigt få av dessa argument är förankrade i vetenskapen, vilket även var vår uppfattning innan vi påbörjade studien. Argumenten hänvisar således endast till den förställning källorna har.  Detta innebär att majoriteten av argumenten är baserade på personers åsikter och inte något som bevisats genom vetenskapliga argument. Resultaten var inte förvånande utan bekräftade vår uppfattning om att föreställningen om att fler män behövs i skolan inte är vetenskapligt förankrad. Däremot hade vi hoppats på att få ett annat resultat som kunnat visa på motsatsen.

Sammanfattning Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket. Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys.  Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning. Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Män och kvinnor har historiskt sett behandlats olika inom sjuksköterskeyrket och tycks skilja sig från varandra i sitt yrkesutförande. Manliga sjuksköterskor beskrivs bland annat vara mer direkta i sin kommunikation än kvinnliga sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor beskriver sitt yrke som särskilt utmanande på grund av deras kön. Dessa utmaningar är i form av bland annat pinsamhet vid intimvård av kvinnliga patienter och känslor av utanförskap hos de manliga sjuksköterskor som arbetar i ett kvinnodominerat yrke.   Syfte: Syftet av denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie användes. 11 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science som sedan lästs, granskats och bearbetats. Personcentrerad omvårdnad och Newmans omvårdnadsteori användes som teoretiska referensramar.   Resultat: Intimvård upplevdes som obekvämt om den genomfördes av manliga sjuksköterskor. Patienterna hade en generell positiv inställning till manliga sjuksköterskor. Egenskaper som var viktigast hos manliga sjuksköterskor var: kvalificerad, professionell, empatisk och stödjande. De manliga sjuksköterskorna ansågs lämpade att utföra medicintekniska moment och vara omtänksamma och respekterande patienternas integritet. Att samtala om sexuell aktivitet, personlig hygien och sjukdomsförlopp ansågs av patienterna som känsliga beroende på könet på sjuksköterskan de pratade med.   Slutsats: Studiens kvantitativa del visade att kvinnliga sjuksköterskor föredrogs framför manliga sjuksköterskor vid omvårdnad. En majoritet av patienterna hade en neutral till negativ inställning mot manliga sjuksköterskor. Den kvalitativa delen visade att det inte var en självklarhet att manliga sjuksköterskor ska vara en del av all sjukvård. Detta varierade beroende på patientens personliga preferens.

<p>En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.</p><p>Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.</p><p>Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.</p>