Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2005.

Havet - allt som lever på jorden behöver havet. Havet är källan, där liv skapades. Vi människor är inget undantag. Men vi har skapat ett ohållbart beroende till havet. Det tar upp en fjärdedel av all den koldioxid vi människor producerar, och näst intill all värme alstrad av växthuseffekten. På ytan ser kanske havet ut att må bra. Men i själen mår det dåligt. Hur kan design ändra vår attityd gentemot havet? Vad händer om vi bryter ytan mellan havet och människan? Hur skulle produkter, i en värld vår vi ger havet och dess invånare den respekt de förtjänar, se ut? Om vi skulle leva med och inte av havet? Mitt arbete utspelar sig i ett scenario där vi har förstått vårt behov av havet och där vi värnar om det. Där havet har en framstående roll och människan visar det respekt. För att beskriva det scenariot presenterar jag fiskredskap – redskap som gynnar fiskens liv och miljö. Detta genom att anspela på aktiviteten av att håva och meta och men med redskap vars grundläggande funktion är vänd från att ta en fisks liv till att istället ge den förutsättningar för ett friskare liv.

Periphylla periphylla (Scyphozoa, Coronatae) is a deep sea jellyfish first described by Péron & Lesueur in 1809. It is distributed in all of the world’s oceans except for the Arctic. P. periphylla avoids light and is well adapted to a life in the dark. It performs diel vertical migrations (DVM) in the water column.Relatively recently, since first observation in Lurefjorden near Bergen in the 1970s, it has established dense populations in several Norwegian fjords including the Trondheimsfjord, the focus of this study. The main goal of this thesis was to estimate the current biomass of the P. periphylla population in the inner Trondheimsfjord (Beitstadfjorden), which has three smaller basins with different depths. Most of the data was collected by a Lightweight Video Profiling Platform (LVPP) which provided information on the vertical distribution of jellyfish, their numbers, and the size (CD: coronal diameter) of each individual. The population in Verrabotn, the shallowest and innermost basin of Beitstadfjorden, had a higher percentage of large individuals (CD >121 mm) than the other basins. Most of the jellyfish individuals in the other two basins tended to be small, with CD ≤ 40 mm. However, the total biomass estimated at each location was mainly made up by large P. periphylla. Comparing the present biomass estimate with a previous one in 2007, it appeared that the population had decreased.However, the presence of large numbers of small individuals of different sizes suggests that a successful local recruitment is still taking place.

<p>The Barents Sea contains one of the most productive marine areas in the world. For centuries, Northeast Arctic cod and Norwegian spring spawning herring have been of vital importance for the Norwegian fish export industry and hence economic growth in Norway. It has been common knowledge that the biomass of different Barents Sea species experiences both shortand long-term fluctuations. These fluctuations have been explained by changes in herring cycles and cod cycles, or by the introduction of new fishing equipment, and more. Norwegian marine research began in earnest at the beginning of the 19th century. The main task for researchers was to discover how nature influenced cod stocks and the effects these fluctuations had on the lives of people who depended on fishing for a living. Nearly 100 years later, scientists still disagree over the causes for the biomass fluctuations in the Barents Sea. At the same time, marine research has produced long time series, which can now be analyzed using new methods. This thesis represents an investigation of a number of long time series of Arctic climate indicators and biomasses in the Barents Sea. The purpose of this analysis has been to identify a potential stationary cycle in the biomasses. A stationary cycle in the biomass allows for expanded possibilities for better long-term biomass forecasting.</p><p>The methods are based on general systems theory, analysis of systems dynamics and a wavelet analysis of time series. The wavelet analysis has identified the cycle time and the cycle phase of the dominant cycles in the time series. The phase-relation between the identified cycles contains information abort the dynamic chain of events between climate indicators and the biomasses in the Barents Sea.</p><p>The investigation has identified harmonic and sub-harmonic cycles of the 18.6-year lunar nodal cycle in all analyzed time series. The identified lunar nodal spectrum is explained by a gravity force from the 18.6-year lunar nodal cycle as the First Cause. The energy from the 18.6-year gravity force from the moon introduces a chain of oscillating events. The oscillating gravity introduces a lunar nodal spectrum in the lunar nodal tide and the polar position. A wavelet analysis of time series indicates that movement of the polar position introduces a new lunar nodal spectrum of circulating water in the Arctic Ocean. This circulation water interacts with the 18.6-year lunar nodal tide in the Atlantic Ocean and introduces an oscillation in the extent of Arctic ice, and an oscillation in the inflow of the Atlantic Ocean to the Barents Sea. The lunar nodal spectrum of Atlantic inflow introduces a lunar nodal spectrum in the Barents Sea ecology system. Analysis of the biomass in the Barents Sea shows that long-term growth, reduction and collapse are associated with the phase-relation between the biomass eigen dynamics and the lunar nodal spectrum of Atlantic inflow.</p> / Papers I - VI reprinted with kind permission of Elsevier, www.sciencedirect.com

The Barents Sea contains one of the most productive marine areas in the world. For centuries, Northeast Arctic cod and Norwegian spring spawning herring have been of vital importance for the Norwegian fish export industry and hence economic growth in Norway. It has been common knowledge that the biomass of different Barents Sea species experiences both shortand long-term fluctuations. These fluctuations have been explained by changes in herring cycles and cod cycles, or by the introduction of new fishing equipment, and more. Norwegian marine research began in earnest at the beginning of the 19th century. The main task for researchers was to discover how nature influenced cod stocks and the effects these fluctuations had on the lives of people who depended on fishing for a living. Nearly 100 years later, scientists still disagree over the causes for the biomass fluctuations in the Barents Sea. At the same time, marine research has produced long time series, which can now be analyzed using new methods. This thesis represents an investigation of a number of long time series of Arctic climate indicators and biomasses in the Barents Sea. The purpose of this analysis has been to identify a potential stationary cycle in the biomasses. A stationary cycle in the biomass allows for expanded possibilities for better long-term biomass forecasting. The methods are based on general systems theory, analysis of systems dynamics and a wavelet analysis of time series. The wavelet analysis has identified the cycle time and the cycle phase of the dominant cycles in the time series. The phase-relation between the identified cycles contains information abort the dynamic chain of events between climate indicators and the biomasses in the Barents Sea. The investigation has identified harmonic and sub-harmonic cycles of the 18.6-year lunar nodal cycle in all analyzed time series. The identified lunar nodal spectrum is explained by a gravity force from the 18.6-year lunar nodal cycle as the First Cause. The energy from the 18.6-year gravity force from the moon introduces a chain of oscillating events. The oscillating gravity introduces a lunar nodal spectrum in the lunar nodal tide and the polar position. A wavelet analysis of time series indicates that movement of the polar position introduces a new lunar nodal spectrum of circulating water in the Arctic Ocean. This circulation water interacts with the 18.6-year lunar nodal tide in the Atlantic Ocean and introduces an oscillation in the extent of Arctic ice, and an oscillation in the inflow of the Atlantic Ocean to the Barents Sea. The lunar nodal spectrum of Atlantic inflow introduces a lunar nodal spectrum in the Barents Sea ecology system. Analysis of the biomass in the Barents Sea shows that long-term growth, reduction and collapse are associated with the phase-relation between the biomass eigen dynamics and the lunar nodal spectrum of Atlantic inflow. / Papers I - VI reprinted with kind permission of Elsevier, www.sciencedirect.com

Studien syftar till att få en förståelse av hur förskolebarns uppfattningar om havet kan ligga till grund för lärande och undervisning i förskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskolebarn om växt- och djurlivet i havet? Vilka erfarenheter ligger till grund för barns uppfattningar om havet och livet i havet? Studien är kvalitativ och semistrukturerade parintervjuer har genomförts. Barnen valdes strategiskt ut efter åldern fyra till fem år, med tolv barn på två olika förskolor. De barn som deltog var slumpvist utvalda. Vi valde de barn som först kom fram till oss och uppfyllde kriterierna för åldern. Enligt databearbetning och analys genomförde vi en tematisk analys, vi hittade teman med hjälp av färgkodning.  Resultatet visar att barnen har en förståelse kring livet i havet och djuren som lever där i. Det visade sig även att barnens tidigare erfarenheter har stor betydelse för de uppfattningar de har kring havet. Att utgå ifrån barnens tidigare erfarenheter, kan vara en bra utgångspunkt i den fortsatta undervisningen, då man skapar ett sammanhang för lärandet. En annan sak som framkom är att barnen använder sig av ett antropomorfistiskt språkbruk, när de samtalar om djurlivet och att detta kan göra att naturvetenskapen och dess begrepp kommer i skymundan av omvårdnaden om djuren. I undervisningen behöver pedagogen bemöta barnen i deras frågor kring ämnet, för att skapa ett fördjupande lärande.

Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just research. The house therefore has a library, a restaurant and large areas for exhibitions. These surfaces are also used for the aquariums required to take care of the samples from the marine environment. The house is therefore filled with an aquarium that school classes / researchers can use and visitors can look at. You can also get involved in research by following out on field studies and learning more about Lake Mälaren. / Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora ytor för utställningar. Dessa ytor används dessutom till de akvarium som krävs för att ta hand om proverna från den marina miljön. Huset är därför fyllt av akvarium som skolklasser/forskare kan använda och besökare titta på. Du kan också engagera dig i forskningen genom att följa med ut på fältstudier och lära dig mer om Mälaren.