Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen med prevalens på 7,8 miljoner. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet avlägsnas. Litteraturöversikten utgick från omvårdnadsteorin KASAM som beskriver känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med att mastektomi utförs och även senare i livet till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design där resultatet grundades på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna granskades enligt kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Det identifierades två teman: Möjlighet till stöd och Förändrad kropp med tillhörande subteman; (Stöd hos närstående), (stöd från samhället), (känslor i en annan kropp), (acceptera det nya) och (att vara nära). Kvinnor upplevde en förändrad kroppsbild, intimitet och levnadssituation. För att hantera de uppkomna känslorna utvecklades copingstrategier. Hälso- och sjukvård samt närstående hade en central roll under den postoperativa återhämtningen. Slutsats: Upplevelsen av mastektomi är individuell och präglas av samhällets uppfattningar, närståendes reaktioner, kvinnors självuppfattning och mental förberedelse. Vilket i sin tur leder till olika strategier av acceptans och förnekelse för att klara av livet i den nya kroppen. / Background: Globally, breast cancer is the most common form of cancer with a prevalence of 7.8 million. Mastectomy is a surgical procedure in which the entire breast is removed. The literature review was based on the nursing theory KASAM, which describes a sense of coherence. Aim: To describe women's experiences in connection with mastectomy being performed and also later in life as a result of breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive design where the results were based on 12 scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. Data analysis was carried out according to Friberg's five steps (2022). The articles were reviewed according to a quality review protocol for studies with a qualitative method. Results: Two main themes were identified: Possibility of Support and Altered Body, with associated subthemes; (Support from loved ones), (Support from society), (Feelings in another body), (Accepting the new) and (Being close). Women experienced a changed body image, intimacy and living situation. Coping strategies were developed to deal with the emotions that arose. Healthcare and relatives had a central role during the postoperative recovery. Conclusion: The experience of a mastectomy is individual and is characterized by society's perceptions, the reactions of relatives, women's self-perception, and mental preparation. Which in turn leads to different strategies of acceptance and denial to cope with life in the new body.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. / Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

Bakgrund: Det finns en osäkerhet om framtiden relaterat till behandlingen hos kvinnor som drabbades av bröstcancer. Mastektomi är ett ingrepp som utförs när cancern har spridit sig i brösten. Ingreppet sker genom att antigen det ena eller båda brösten opereras bort. Sjuksköterskor arbetar med en personcentrerad vård där omvårdnaden och patienten ses utifrån ett holistiskt perspektiv. Kvinnorna kände trygghet i att ha en sjuksköterska som lyssnade och svarade på deras frågor under mastektomi läkningsprocess. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors välbefinnande och upplevelser av livet till följd av en bröstcancerrelaterad mastektomi. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats och elva vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed inkluderades. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskades, analyserades, kodades och tematiserades för att bedöma om de besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman skapades; Första intrycket efter mastektomi, bröstförlustens påverkan på kvinnligheten, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Det framkom även åtta subteman i resultatet. Slutsats: Att få en bröstcancerdiagnos och eventuellt behöva genomgå en masktektomi påverkade de flesta kvinnornas välbefinnande negativt. Mastektomi ingrepp resulterade i att majoriteten av kvinnorna gick igenom krisreaktionens olika faser. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om krisreaktionens faser för att kunna ge bättre personcentrerad vård till kvinnorna där vården anpassas efter kvinnornas behov. / Background: There is uncertainty about the future related to treatment in women affected by breast cancer. Mastectomy is a procedure performed when cancer has spread in the breasts. The procedure involves removing either one or both breasts. Nurses work with a person-centered care approach where care and the patient are seen from a holistic perspective. Women felt secure having a nurse who listened and answered their questions during the mastectomy healing process. Aim: The aim of the literature study was to examine women's well-being and life experiences following a breast cancer-related mastectomy. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, and eleven scientific articles from Cinahl and PubMed were included. The selected articles were quality-assessed, analyzed, coded, and thematized to assess whether they answered the purpose of the literature study. Results: Four main themes were created; First impression after mastectomy, the impact of breast loss on femininity, changed relationships, and gratitude for being alive. Eight sub-themes also emerged in the results. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis and potentially having to undergo a mastectomy negatively affected the well-being of most women. Mastectomy surgery resulted in the majority of women going through different phases of crisis reactions. It is important for the nurse to have knowledge of the phases of crisis reactions to provide better person-centered care to women where care is provided depending on their needs.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige när det gäller cancerdiagnos hos kvinnor. Det är en livshotande diagnos som ofta behandlas med kirurgi i form av mastektomi. Mastektomi medför både psykisk och fysisk påfrestning på kvinnorna som kan ge upphov till lidande. Sjuksköterskan har ansvar för kvinnan och den personcentrerade vården där både psykiska, fysiska och sociala svårigheter ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av vårdprocessen i samband med mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning valdes som metod och analyserades systematiskt. Resultat: I resultatet framställs tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Ett förändrat liv med tillhörande subteman Den initiala reaktionen och Behov av stöd. Det andra huvudtemat Information och delaktighet med tillhörande subteman Individanpassad information och Delaktighet och påtryckning samt det tredje huvudtemat En förändrad livsvärld med subteman Förlust, sorg och rädsla och Acceptera det nya. Konklusion: Kvinnor som drabbas av bröstcancer, med efterföljande mastektomi, upplever känslor som kräver ökat stöd där vården behöver arbeta personcentrerat. Kvinnorna behöver känna delaktighet och trygghet i sin vård. Individanpassad information och närvarande vårdpersonal har positiv betydelse för vården av kvinnor efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the leading cancer diagnosis amongst women in Sweden. Breast surgery referred to as mastectomy is the most common treatment for this life- threatening condition. A mastectomy is both physically and mentally challenging and as a result can lead to suffering. Nurses have a duty of care regarding individualised care and in the identification of physical, mental and social difficulties related to the diagnosis. Aim: The purpose of this study was to highlight women's experiences of the care process related to mastectomy due to breast cancer. Method: A qualitative literature review-based approach was chosen and the the literature was systematically analysed. Findings: The result identified three main themes with associated subthemes. The first main theme A changed life with associated subthemes The initial reaction and Need for support. The second main theme Information and participation with associated subthemes Individualised information and Participation and pressure, as well as the third main theme A changed lifeworld with subthemes Loss, grief and fear and Accept the new. Conclusion: Women who suffer from breast cancer, with a subsequent mastectomy, experience feelings that require increased support where care needs to be person-centred. These women need to feel participation and security in their care. Individualised information and high healthcare staff presence have a positive impact on the care of women after a mastectomy.

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom hos kvinnor. Kvinnorna genomgår olika behandlingar varav en är mastektomi. Borttagandet av hela bröstet/brösten medför flera omställningar som påverkar kvinnligheten, sexualiteten och kroppen samt hela kvinnornas livsvärld. Sjuksköterskan har en uppgift att stötta kvinnor med bröstcancer genom diagnos och behandling i samband med omvårdnaden. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser vid en mastektomi. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio stycken kvalitativa artiklar som blev analyserade. Resultat: Kvinnorna upplevde att mastektomin påverkade deras sätt att se på sig själva. Mastektomin ledde till ett undvikande beteende och de hade svårt att acceptera den nya kroppen. Den förändrade kroppen påverkar kvinnorna i de intima relationerna samt i de sociala relationerna vilket resulterade i ett lidande. Kvinnorna upplevde att kroppen hade svikit dem och de hade svårt att både se och röra vid sig själva. Kvinnligheten förändrades och kvinnorna fick läras sig att acceptera sin nya förändrade kropp. Slutsats: Mastektomin påverkade mer än bara kvinnans kropp fysiskt, det påverkade även kvinnan psykiskt. Känslan av att vara kvinna förminskades då de blev mastektomerade. Kvinnans hela livsvärld påverkades i samband med mastektomin och resulterade i ett livslidande. / Background: Breast cancer is a common cancer among women. Women undergo several different treatments and mastectomy is one of them. The removal of the entire breast/breasts causes several changes which affect womanhood, sexuality and the body as well and the women´s entire world of being. The nurse has a task too support women with breast cancer through the diagnosis and treatments in connection with nursing. Aim: The aim of this literature study was to illuminate women´s experiences around a mastectomy. Methods: Literature review based on ten qualitative articles that were analyzed. Results: Women felt that mastectomy affected their way of looking at themselves. Mastectomy led to avoided behavior and they had a hard time accepting the new body. The changed body affected women in the intimate relations and in social relations which resulted in a suffering. The women felt that the body had failed them, and they had difficulties to both see and touch themselves. Femininity was changed and women had to learn to accept their new changed body. Conclusion: Mastectomy affected more than just the woman’s body physically, it also affected the woman mentally. The feeling of being a woman was reduced when they undergo mastectomy. The woman´s entire world of being was affected in connection with the mastectomy an resulted in lifelong suffering.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste formen av kvinnlig cancer och utgör nära en tredjedel av kvinnlig cancer. I behandlingen av bröstcancer har kirurgi en betydande roll. Nära hälften av kvinnorna genomgår mastektomi, men det finns en stor variation inom landet. Att förlora ett bröst efter mastektomi har såväl en kroppslig som psykologisk innebörd. Avhandlingen omfattar fyra delstudier som beskriver detta på olika sätt. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera betydelsen av att förlora ett bröst på grund av cancersjukdom samt motiv och beslutsprocess i ställningstagande till att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst. Metod: Avhandlingen baseras på två populationer av kvinnor boende i norra Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer: de kvinnor som genomgått mastektomi under 2003 (delstudie I–III) samt de kvinnor som genomgått mastektomi mellan oktober 2006 och september 2007 (delstudie IV). Dessa kvinnor identifierades via det regionala cancerregistret, onkologiskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. Statistiska analyser genomfördes i delstudie I och IV och tematisk narrativ analys har tillämpats i delstudie II och III. Resultat: Delstudie I: År 2007 skickades ett nykonstruerat självskattningsformulär ”Life After Mastectomy” (LAM) ut till 149 kvinnor varav 85% (n=126) besvarades. Av dessa kvinnor hade 25% genomgått bröstrekonstruktion. Resultaten av en multipel regressionsanalys visade att bröstrekonstruktion var signifikant relaterat till lägre ålder, känsla av att vara attraktiv och sexuellt intresse. För att få en djupare och mer nyanserad förståelse kring innebörder av att förlora ett bröst efter mastektomi och motiv till att avstå från eller genomgå bröstrekonstruktion gjordes ett strategiskt urval av 15 kvinnor från delstudie I som deltog i en forskningsintervju(delstudie II). I den tematiska narrativa analysen identifierades tre typberättelser. I den första typberättelsen beskrevs mastektomin som ”no big deal” och att genomgå en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. I den andra typberättelsen beskrevs mastektomin som ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett sätt att återställa sig som person, kvinna och sexuell varelse. Den tredje typberättelsen intog en position mellan ”no big deal” och ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett välkommet erbjudande vilket gjorde det enklare att se och känna sig som kvinna. I delstudie III undersöktes sex kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstruktion. Samtliga kvinnor var oförberedda på den krävande procedur som de genomgick. De beskrev processen som svår och smärtsam med upprepade operationer och en oväntat lång konvalescenstid. Även om kvinnorna var oförberedda på hur tufft det skulle komma att bli både fysiskt och emotionellt beskrevs bröstrekonstruktionen  som betydelsefull för dem. Delstudie IV: I denna uppföljningsstudie inkluderades kvinnorna 10 månader efter mastektomin då självskattningsformuläret LAM skickades ut. Datainsamlingen med samma formulär upprepades två år senare (tre år efter mastektomin). Kvinnornas (n=76) känsla av attraktivitet och kvinnlighet hade inte förändrats mellan de två mättillfällena, med undantag för vissa aspekter av sexualitet som hade försämrats. Vid uppföljningen hade 21% av kvinnorna genomgått bröstrekonstruktion och dessa kvinnor var yngre. I övrigt kundeinga signifikanta skillnader ses mellan de kvinnor som genomgått respektiveej genomgått bröstrekonstruktion. Slutsats: Denna avhandling ger en inblick i betydelsen av att förlora ett bröst efter mastektomi. Att förlora ett bröst efter mastektomi kan vara av mindre eller större betydelse. För de kvinnor som upplevde bröstförlusten som en förlust av sig själva, kom en bröstrekonstruktion att betraktas som en livsnödvändighet (delstudie II). De flesta av kvinnorna 75% i delstudie I och 79% i delstudie IV genomgick inte någon bröstrekonstruktion. De kvinnor som genomgick rekonstruktiv kirurgi beskrev proceduren som svår fysiskt och emotionellt, men trots detta sågs den som viktig för dem (delstudie III). Vid uppföljningen i delstudie IV, var kvinnornas upplevelse av attraktivitet och kvinnlighet oförändrade, men upplevelsen av att känna sig bekväm vid sexuell intimitet utvecklades negativt. Detta var oberoende av om kvinnan genomgått bröstrekonstruktion eller inte, vilket kan ses som överraskande. Det är viktigt att som sjukvårdpersonal uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst för att inte låta sig styras av vaga schabloner kring relationen bröst–sexualitet–kvinnlighet. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women, representing nearly one-third of all cancer cases among women in Sweden. The mainstay in breast cancer treatment is surgery and nearly half of the women undergo a mastectomy but there is considerable variation between different counties. Understanding the impact of losing a breast and what motivates women to decide for or against breast reconstructive surgery after mastectomy is necessary in caring for women affected by breast cancer. This PhD thesis comprises four studies that examine this topic in different ways. Aim: The overall aim of the thesis is to explore meanings of losing a breast after mastectomy and what motivates women to opt for reconstruction or no reconstruction of the lost breast. Methods: The thesis is based on two populations, all women who underwent mastectomy in 2003 (Studies I–III) and all women living in northern Sweden who underwent mastectomy during November 2006 to October 2007 (Study IV). The women were identified by the Oncological Centre, at Umeå University Hospital, Umeå, Sweden. In Studies I and IV statistical analyses were performed while in Studies II and III thematic narrative analyses were applied. Results: Study I: in 2007 149 women received a newly developed selfreported questionnaire titled ‘Life After Mastectomy (LAM)’. In total 85% (n=126) of the women completed and returned the questionnaire, 25% of whom had undergone breast reconstruction. Multiple regression analysis showed that these women were younger and scored lower on feelings of attractiveness and higher on sexual activity compared with the women who had opted not to have breast reconstruction. In Study II, to gain a more nuanced understanding of the women’s lived experiences of losing a breast and what had motivated them to opt for or against breast reconstruction, a strategic sample of 15 women from Study I were selected to participate in a research interview. Using thematic narrative analysis of the interviews we identified three types of storylines. In the first storyline the mastectomy was described as ‘no big deal’ and breast reconstruction was not even worth considering. In the second storyline the mastectomy was described as a ‘loss of self’ and the breast reconstruction was perceived as a means to be restored as a person, a woman and a sexual being. The third storyline fell in between ‘no big deal’ and ‘loss of self’, with breast reconstruction described as a welcome offer that made it easier to look and feel like a woman. In Study III, a pilot study, we explored six women’s experiences of undergoing breast reconstructive surgery. All women had not been prepared for the strenuous experience: the process was described as difficult and painful, consisting of several operations and an unexpectedly long recovery period. Although the women were ill prepared for how arduous it would be, both physically and emotionally, having a breast reconstruction had been important to all of them. Study IV: in this follow-up study, women completed the self-reported LAM questionnaire 10 months after mastectomy and again 2 years later, i.e. about 3 years after mastectomy. It appeared that their feelings of attractiveness and femininity had not changed during the follow-up time, except for some aspects of sexuality which had been negatively affected. At follow-up, 21% of the women had undergone breast reconstruction. When comparing these women with those who had not undergone reconstructive surgery, we found no significant differences apart from their younger age. Conclusion: This thesis provides insight into the meanings of losing a breast due to mastectomy. Loss of a breast can be of minor or major importance. For those women who experienced the loss of a breast as a loss of the self, breast reconstruction became a necessity for restoring personhood (Study II). However, most women studied, 75% in study I and 79% in study IV, chose not to undergo breast reconstruction. Those who did, described it as a very tough procedure, both physically and emotionally. Having a breast reconstruction had been important for them (Study III). After a 2-year follow-up of the women (Study IV), their feelings of attractiveness and femininity were unchanged, but not their experiences of sexual intimacy and comfort, which had decreased regardless of whether they had undergone breast reconstruction or not. This finding was unexpected. It is important for health care professionals to be attentive to how women themselves experience the personal meaning of losing a breast. Care professionals should guard against popular preconceptions of the female breast and how it is associated with sexuality and womanliness, and hence of the patient’s needs.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. En behandling går ut på att operera bort hela eller delar av det sjuka bröstet. Behandlingen har många gånger sekundär verkan på individens sexuella hälsa.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors sexuella hälsa efter utförd mastektomi. Metod:En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Analysen skede enligt Fribergs trestegsmodell.  Resultat:Det finns variationer i den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor efter utförd mastektomi. Vissa kvinnor känner nedsatt sexuella hälsa på grund av att det är svårt att acceptera de kroppsfärändringar mastektomin inneburit. Andra upplever inte att kroppsförändringen har påverkat den sexuella hälsan. Erfarenheter av ett förändrat sexuellt självförtroende uppkommer, det är efter genomgången mastektomi mer av betydelse med närhet, kyssar och kramar som i sig ger tillfredsställelse. Andra har svårt att känna lust och är rädda för att bli avisade vid sexuell kontakt. Kvinnor som uppger att de tappat bort sin sexuella identitet i samband med mastektomin uppgav en sämre sexuell hälsa än de tidigare haft. God information från vårdpersonal och ett gott stöd från partner bidrog till god sexuell hälsa.  Slutsatser:God information och rimliga förväntningar preoperativt i kombination med delaktig partner har god effekt på sexuell hälsa efter utförd mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. One treatment method involves eliminating all or part of the diseased breast. The treatment often has secondary effects on the individual's sexual health. Aim: To describe women affected by breast cancer’s sexual health after performing mastectomy. Method: A literature review of eight qualitative studies was performed. The analysis was conducted according to Friberg ́s three-step model. Result: There are variations in the perceived sexual health of women after performed mastectomy. Some women experience impaired sexual health because of difficulty to accept the bodily changes their mastectomy has led to. Others do not experience that their bodily changes have affected their sexual health. Experiences of a changed sexual self-confidence arise; it is more important with closeness, kissing and hugging after the mastectomy, which gives satisfaction. Others have difficulty experiencing feelings of desire and are afraid of rejection at sexual contact. Women who stated that they have lost their sexual identity in connection with mastectomy reported a worse sexual health than they had previously. Good information from healthcare professionals and good support from partners contributed to good sexual health. Conclusions: Good information and reasonable expectations pre-surgery in combination with a participant partner have a good effect on sexual health after performing a mastectomy.

Bakgrund: Bröstcancer är globalt den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor. En av de kirurgiska behandlingarna är mastektomi, där kvinnans ena eller båda bröst avlägsnas. Tidigare forskning har visat att kvinnor som genomgått en mastektomi har en sämre kroppsuppfattning än vid andra kirurgiska behandlingar mot bröstcancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av mastektomi, med fokus på kroppsuppfattning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Efter databassökningar identifierades nio artiklar till resultatet. Dessa artiklar granskades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Att hantera en förändrad identitet, Bröstets betydelse för kvinnan samt Sexualitet och relationer. Även nio underkategorier identifierades som belyser hur kvinnans identitet, femininitet och sexualitet påverkas av den förändrade kroppsuppfattningen. Konklusion: En mastektomerad kvinnas förändrade kroppsuppfattning påverkar hennes identitet, sexualitet och femininitet. Dessa förändringar är komplexa och individuella och påverkas av normer samt relationer till andra. Inom sjuksköterskeprofessionen behövs en ökad medvetenhet om dessa förändringar och hur individuella de är, detta för att ge bättre stöd och bemötande till dessa kvinnor. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women. Mastectomy is surgical treatment in which one or both breasts are removed. Previous research has shown that women who have had a mastectomy have a more negative body image than women who have had other surgical treatments. Aim: The aim of this literature study was to shed light on women with breast cancer´s experiences of mastectomy, with focus on body image.  Methods: A literature study with a qualitative approach was conducted. Nine articles were identified through database searches and were analyzed and reviewed through thematic content analysis. Results: Three categories where identified: Dealing with a changed identity, The importance of the breast for women and Sexuality and relationships. Nine subcategories were identified which shed lights to how the changed body image affects the identity, femininity and sexuality.  Conclusion: The changes in women´s body image are also affected by and linked to external norms and relationships. There is a need for increased awareness among the nursing profession about these changed perceptions and their individual and complex character. This is needed to approach and support these women in the best possible way.

Bakgrund: Samhället har skapat en idealbild av hur en kvinna bör se ut. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland den kvinnliga populationen där bröstet är en kvinnlig markör och kan behövas opereras bort. Detta ingrepp benämns som mastektomi. Trots stora förbättringar av vården inom bröstcancer har sjuksköterskan ett ansvar över att främja delaktighet och upprätthålla integritet. Inte minst viktigt att sjuksköterskor inom hela sjukvården kontinuerligt utvärderar mastektomerade kvinnors hälsotillstånd och främjar hälsa utifrån helhetssyn på kvinnornas behov. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 9 kvalitativa studier och en mixad studie. Artiklarna var tagna från databaser Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg utifrån Fribergs instruktioner. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman: En förlorad självbild, Kroppsuppfattning och Sexualitet, Sorgeprocess och Acceptans: att fortsätta framåt samt Stödjande omgivning: att gå igenom en förändring tillsammans. Sammanfattning: Mastektomi påverkar kvinnorna psykosocialt och leder till en känsla av förlorad/minskad kvinnlighet och en förlorad identitet. Förlusten av bröstet och starka samhälleliga normer kring kvinnligt utseende leder till lidande, sorg samt uteblivna sociala interaktioner. Stödjande omgivning och vårdpersonal kan underlätta kvinnors adaption samt acceptans av nya verkligheten. / Background: Today's society holds an ideal image of what a woman should be and what she should look like. When a woman suffers from one of the most common cancers among the female population, her female marker which is the breast, may need to be completely surgically removed. This procedure is called a mastectomy. Despite major improvements in breast cancer care, the nurse is responsible for promoting participation and maintaining integrity. Not least, it is important that nurses in the entire healthcare system continuously evaluate the health status of mastectomized women and promote health based on a holistic view of women's needs. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy in breast cancer. Method: A literature review based on 9 qualitative studies and one mixed study. The articles ware retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The studies were quality reviewed and analyzed in four steps based on Friberg's instructions. Results: The result shows four themes: Lost self-image, Body image and Sexuality, Grieving process and Acceptance: to continue moving forward and Supportive environment: going through a change together. Summary: Mastectomy affects women psychosocially and leads to a feeling of lost / diminished femininity and a lost identity. The loss of the breast and strong societal norms around female appearance lead to suffering, grief and default social interactions. Supportive environment and care staff can facilitate women's adaptation and acceptance of the new reality