Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter. En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet. En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9. Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun. Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik. Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik –A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer. Jag utför en stor undersökning i form av prov som består av 8 uppgifter. Efter att provet genomförs och rättas så väljs några elever för en intervju. Förhoppningen var att med hjälp av intervjun komma underfund med vad i dessa uppgifter eleverna har problem med. Arbetet visar att elever oftast är osäkra när det gäller de olika matematiska begreppen. När det gäller formuleringen i textuppgifter har många elever i min undersökning svårt att hålla isär och hämta in rätt information för att kunna lösa uppgifterna rätt. Vidare visar arbetet att majoriteten av eleverna har problem med formuleringarna i uppgiften dvs. när uppgiften är lång och mycket information ges.

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse. Jag har i mina resultat funnit att specialpedagoger prövar sig fram till lämpliga metoder och strategier för elever i behov av särskilt stöd. Behoven utformas efter elevens unika förutsättningar och inom matematik används praktisk och laborativ undervisning i stor omfattning. Samarbetet mellan klasslärare och specialpedagoger bör prioriteras ännu högre i hopp om att nå fler elever med matematiksvårigheter. Hur lärandemiljön utformas råder det delade meningar om bland specialpedagogerna, inkludering kontra exkludering är en ständig diskussion och allt oftare beror detta beslut på vad som är mest fördelaktigt för eleven ifråga.

<p>Vad innebär begreppet matematiksvårigheter, hur arbetar lärare med elever som har matematiksvårigheter och finns det några områden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frågor som utgångspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som består av intervjuer med sex olika lärare. </p><p>Jag tar under litteraturstudien upp områden som elever och matematik, lärares syn på elever med matematiksvårigheter, olika sorters matematiksvårigheter och hur lärare bör undervisa elever med matematiksvårigheter. I intervjuerna försöker jag få fram lärarnas syn inom samma områden för att sedan kunna jämföra om lärarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.</p><p>Resultatet av studien visar främst att teori och praktik inte går hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska låta eleverna leka, känna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt. Respondenterna vet oftast att eleverna lär sig lättare genom att använda olika sinnen, men då de inte har någon matematikutbildning eller något matematikintresse har de svårt att engagera sig i förändra undervisningen. Frågan är då om elever, speciellt de med svårigheter inom matematik, bör få ha lärare utan en ordentlig matematikutbildning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.</p><p>En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.</p><p>En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.</p><p>Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.</p><p>Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.</p>

<p>I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik –A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer. Jag utför en stor undersökning i form av prov som består av 8 uppgifter. Efter att provet genomförs och rättas så väljs några elever för en intervju. Förhoppningen var att med hjälp av intervjun komma underfund med vad i dessa uppgifter eleverna har problem med. Arbetet visar att elever oftast är osäkra när det gäller de olika matematiska begreppen. När det gäller formuleringen i textuppgifter har många elever i min undersökning svårt att hålla isär och hämta in rätt information för att kunna lösa uppgifterna rätt. Vidare visar arbetet att majoriteten av eleverna har problem med formuleringarna i uppgiften dvs. när uppgiften är lång och mycket information ges.</p>

<p>Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.</p>