Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen. Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma.

Abstract The purpose of my study is to compare Sten Rydhs wiew of learning disabilities in mathematics and his education with current literature and research. I want to explore whether the education of “Mattesmedjan”*, influenced by the Suzuki method, can be the solution for the students with maths problems. “Mattesmedjan” is a privately-owned school of maths. Some literature studies preceded the interview with “Mattesmedjan`s” founder, Sten Rydh, and this interview is the basis for my investigation. The interview was recorded on tape, then written out and finally the interview answers have been compiled. There are various definitions and concepts of what learning disabilities in mathematics are about, for example dyscalculia and pseudo-dyscalculia. The scientists do not agree on the causes, but a vast majority of the problems seem to have psychological factors as the basis. To help students with learning disabilities in mathematics, the teacher should have profound knowledge not only in his/her subject, but also in how students learn. The teacher should adapt his/her teaching to the students needs, examine what the student already knows and then build on this. A laboratory approach to the subject with concrete examples and discussions makes mathematics easier for the student. Not only the learning methods but also the environmental impact are of great importance to the students mathematics development. *“Mattesmedjan” may be freely translated as workshop for mathematics. / Sammanfattning Syftet med min undersökning är att jämföra Sten Rydhs åsikter om matematiksvårigheter och hans pedagogik med aktuell litteratur och forskning. Jag vill på så sätt undersöka om Mattesmedjans pedagogik, som influerats av Suzuki-metoden, kan vara lösningen för elever med problem. Mattesmedjan är en matteskola som drivs privat. Litteraturstudier föregick den intervju med Mattesmedjans grundare, Sten Rydh, som ligger till grund för undersökningen. Intervjun spelades in på band, skrevs sedan ut och intervjusvaren har sedan sammanställts. Det finns olika definitioner om vad matematiksvårigheter är och det förekommer många begrepp ex dyskalkyli och pseudo- dyskalkyli. Forskarna är inte eniga om orsakerna men övervägande delen problem tenderar ha psykologiska faktorer som grund. För att hjälpa elever med matematiksvårigheter bör läraren ha goda ämneskunskaper och insikter i hur elever lär in. Pedagogen bör anpassa undervisningen efter elevens behov, undersöka vad eleven redan kan och bygga vidare på detta. Ett laborativt arbetssätt där man konkretiserar och pratar matematik underlättar för eleven. Det är inte bara inlärningsmetoden som har stor betydelse för elevens fortsatta utveckling, även miljön inverkar. Nyckelord: matematiksvårigheter, Mattesmedjan, pedagogik, Suzuki-metoden.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna reflekterar över vidden av ord och begrepp som kan ställa till problem för barn/elever. Pedagoger och barn/elever uppfattar och förstår inte alltid grundläggande matematiska begrepp på samma sätt. Didaktiska strategier framkommer i arbetet med de grundläggande matematiska begreppen för att utveckla förståelse hos alla barn/elever. Pedagogerna lyfter fram kommunikation och resonemang och vikten av att barn/elever själva använder begrepp i samtalssituationer, medan barn/elever menar att det är pedagogen som står för pratet.Medvetenhet finns hos pedagogerna när det gäller språkförståelsens betydelse i matematik, men främst när det gäller ämnesspecifika ord. Inom matematiken har även många andra ord stor betydelse för förståelsen. Studien påvisar att det finns behov av en ökad medvetenhet om att matematik är ett skolämne där språket räknas!

Denna studie är ett examensarbete inom speciallärarprogrammet riktat mot matematikutveckling. Utifrån författarnas egna erfarenheter av matematikundervisning, identifierades ett problem i att elever ofta har svårt med matematisk problemlösning i textuppgifter. Detta gäller i synnerhet elever som befinner sig i matematiksvårigheter. En metod som i tidigare forskning har visat ge positiva resultat på matematisk problemlösning i textuppgifter är arbete med Blockmodellen. Studien har en kvalitativ ansats med syfte att skapa förståelse för hur blockmodellen kan användas för att främja elevernas problemlösningsförmåga i textuppgifter, samt genom denna förståelse utveckla undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Deltagarna i studien var sex elever i årskurs fem, som samtliga befann sig i matematiksvårigheter. För att uppnå resultat som är direkt användbara i undervisningen valdes metoden designresearch där tre lektionstillfällen med Blockmodellen dokumenterades genom videoobservation, ljudupptagning och deltagande observation. Till studien valdes ett konceptuellt ramverk som bygger på flera erkända forskares teorier, bl a Vygotsky, Bruner, Skemp och Pòlya. Dessa teorier användes i analysen inför varje lektionstillfälle för att utveckla de designprinciper som är studiens resultat.

Vad finns  det  för  strategier  att  ta  till  för  att  hjälpa  elever  med  matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter finns det flera varianter av och de är vanligt förekommande hos elever. Det är därför viktigt att det finns olika strategier och verktyg för att hjälpa varje elev utifrån dess egen förmåga. Syftet med denna studie är att få en inblick i forskning om strategier för inlärning anpassade till elever med matematiksvårigheter. Denna studie avser att sammanställa och presentera vetenskapliga artiklar som är interventionsstudier och som handlar om vilka strategier som gynnar elever med matematiksvårigheter och förbättrar deras prestationer inom matematik. Vår kunskapsöversikt bygger på nio artiklar publicerade mellan 2010 och 2017 som vi funnit genom att söka i databaserna PRIMO och Eric ProQuest. Vi genomförde kunskapsöversikten utifrån följande steg: identifiera intresseområde och definiera sökord, bestämma kriterier för vilka studier som ska väljas, utföra sökning i lämpliga databaser, välja relevanta artiklar och läsa sammanfattningar och läsa artiklarna och göra en kvalitetsvärdering. Studierna i kunskapsöversikten visade att det fungerar väl när pedagogen använder sig av tydlig strategisk instruktion med faser i undervisningen. Pedagogen bör också introducera eleverna till att använda visuella och konkreta hjälpmedel, uppmärksamma sammanhang mellan det vardagliga språket och matematikens språk samt använda matematikberättelser för att skapa koppling till elevernas vardag.

No description available.

Denna studie utgår från problemområdet att en stor andel elever i grundskolans senare del inte når målen i matematik. Detta kan för eleven leda till negativa konsekvenser både vad det gäller begränsade fortsatta utbildningsvägar men även vad gäller mående. Utifrån problemområdet lyfts studiens syfte som är att erhålla fördjupad kunskap om hur några speciallärare beskriver arbetet med att identifiera och anpassa undervisningssituationen för elever i matematiksvårigheter inom årskursintervallet 6–9.  I studien har en kvalitativ metodansats använts och för att uppnå syftet har tolv semistrukturerade intervjuer med speciallärare genomförts. Resultatet visar att metoder för att identifiera elever i matematiksvårigheter i grundskolans senare del sker genom screening, överlämning från tidigare skola eller genom muntligt informationsutbyte mellan lärare-speciallärare eller förälder-speciallärare. Faktorer som speciallärare beskriver påverkar elevers matematikutveckling är dels inre faktorer såsom elevers bristande taluppfattning, koncentrationssvårigheter och mående men även yttre faktorer såsom undervisning och lärmiljö påverkar. Skolornas insatser för matematikutveckling handlar om att anpassa material och planeringar, möta upp elevers behov med stöd av fler lärare i klassrummen och erbjuda stödundervisning i mindre grupp eller en-till-en. Slutsatsen från denna studie är att det i grundskolans senare år finns många olika sätt att upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter. Däremot verkar det saknas tid för en ordentlig uppföljning där läraren ges möjlighet att undersöka vilka missuppfattningar och tankefel eleven har. Det leder till att stödinsatser inte utformas utifrån elevens behov utan utifrån vad som är genomförbart på skolorna.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på elever i lågstadiet i relation till det kooperativalärandets effekter på matematiklärande. Mer specifikt ligger fokus på att besvara vilka föroch nackdelar det kooperativa lärandet kan ha för elever lärande i matematik. Det specifikasyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka det kooperativa lärandets effekt förelevers utveckling inom matematik, med fokus på elever i matematiksvårigheter.Huvudfrågeställningen är således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever imatematiksvårigheter?¨. För att besvara frågeställningen kombinerades sökorden¨cooperative learning¨, ¨mathematical difficulties¨ och ¨mathematics¨ med booleskaoperatorer i två forskningsdatabaser, ERIC och JSTOR. Totalt har åtta vetenskapliga artiklarvalts ut som behandlar forskning inom området kooperativt lärande. Resultatet från studientyder på att kooperativt lärande har positiva effekter när eleverna får ta del av varandraskunskaper och erfarenheter. Resultatet visar även på att de matematiska förmågorna;resonemangsförmåga, problemlösningsförmåga, begreppslig förmåga,kommunikationsförmåga och argumentationsförmåga lättare kan utvecklas genomkooperativt lärande. Något som också framkom i resultatet var att det kooperativa lärandetkan ha negativa effekter för främst elever i matematiksvårigheter eftersom de kan känna sigmer utsatta i situationer där de får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Framtidaforskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden kan vara merfördelaktig än traditionell undervisning.

I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.