<p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning. Studien har vidare visat att alla inte är eniga om begreppets existens. Det finns både lärare och forskare som är osäkra på begreppets innebörd samt om det är ett begrepp som ännu är fullt bevisat.</p>

<p>Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. </p><p>Min problemformulering har varit: </p><p>• Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk?</p><p>• Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning?</p><p>• Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? </p><p>Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien. Där jag bearbetar litteraturen, som jag kallar Andraspråkselevers matematikundervisning, tar jag upp vad forskare har för olika uppfattningar om andraspråkselever och matematiksvårigheter. Jag skriver bl.a. om det bristande språket och dess betydelse för matematik och det utgör det största hindret i matematiken. Den tar också upp hur man genom att släppa in vardagen och konkretisera matematiken kan underlätta för andraspråkseleverna i skolan.</p><p>Den empiriska studien bygger på intervjuer med fem lärare inom år 1-7. Syftet med dessa intervjuer var att ta reda på hur lärare uppfattar andraspråkselevers matematiksvårigheter och hur man hanterar denna problematik i skolan. </p><p>Då andraspråkseleverna är överrepresenterade bland elever som har läs- och skriv svårigheter i skolan och detta kan kopplas ihop med matematiksvårigheter har jag lagt stor vikt på språket i mitt arbete. </p><p>Då det lurar många språkliga fällor i matematiken kan det för andraspråkselever vara tufft. Alla lärare jag intervjuat menar att språket är en stor bristande faktor när det gäller andraspråkselever inlärning i matematik. Andraspråkseleverna faller på läsförståelsen och det talade språket.</p>

<p>I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlärningssvårigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Jag undersöker också vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie där jag undersöker vad dagens lärare i matematik har för kunskaper och tankar om inlärningssvårigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlärningssvårigheter i matematik. Om ett barn lider av allmänna matematiksvårigheter är det oftast svagt i andra ämnen också. Har eleven bara svårigheter inom ämnet matematik och i övrigt är normalbegåvad är eleven dyskalkylektiker eller dysmatematiker. Barnet kan också ha specifika svårigheter inom vissa områden i matematik. Barn med allmänna matematiksvårigheter är betydligt fler än de som har dyskalkyli eller är dysmatematiker. Barn med inlärningssvårigheter i matematik har ofta en störd arbetsförmåga och visar känslomässiga och viljemässiga avvikelser i inställningen till matematik. Alla lärare jag intervjuade hade träffat på elever med matematiksvårigheter. Hälften av lärarna kände inte till begreppet dyskalkyli. Svaren på de övriga frågor jag ställde till lärarna varierade. Endast 3 av lärarna hade fått fortbildning eller utbildning i matematiksvårigheter/dyskalkyli.</p>

<p>I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.</p><p>Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.</p><p>Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi.</p>

<p>Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of my study is to compare Sten Rydhs wiew of learning disabilities in mathematics and his education with current literature and research. I want to explore whether the education of “Mattesmedjan”*, influenced by the Suzuki method, can be the solution for the students with maths problems. “Mattesmedjan” is a privately-owned school of maths. Some literature studies preceded the interview with “Mattesmedjan`s” founder, Sten Rydh, and this interview is the basis for my investigation. The interview was recorded on tape, then written out and finally the interview answers have been compiled.</p><p>There are various definitions and concepts of what learning disabilities in mathematics are about, for example dyscalculia and pseudo-dyscalculia. The scientists do not agree on the causes, but a vast majority of the problems seem to have psychological factors as the basis.</p><p>To help students with learning disabilities in mathematics, the teacher should have profound knowledge not only in his/her subject, but also in how students learn. The teacher should adapt his/her teaching to the students needs, examine what the student already knows and then build on this. A laboratory approach to the subject with concrete examples and discussions makes mathematics easier for the student. Not only the learning methods but also the environmental impact are of great importance to the students mathematics development.</p><p>*“Mattesmedjan” may be freely translated as workshop for mathematics.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min undersökning är att jämföra Sten Rydhs åsikter om matematiksvårigheter och hans pedagogik med aktuell litteratur och forskning. Jag vill på så sätt undersöka om Mattesmedjans pedagogik, som influerats av Suzuki-metoden, kan vara lösningen för elever med problem. Mattesmedjan är en matteskola som drivs privat. Litteraturstudier föregick den intervju med Mattesmedjans grundare, Sten Rydh, som ligger till grund för undersökningen. Intervjun spelades in på band, skrevs sedan ut och intervjusvaren har sedan sammanställts.</p><p>Det finns olika definitioner om vad matematiksvårigheter är och det förekommer många begrepp ex dyskalkyli och pseudo- dyskalkyli. Forskarna är inte eniga om orsakerna men övervägande delen problem tenderar ha psykologiska faktorer som grund.</p><p>För att hjälpa elever med matematiksvårigheter bör läraren ha goda ämneskunskaper och insikter i hur elever lär in. Pedagogen bör anpassa undervisningen efter elevens behov, undersöka vad eleven redan kan och bygga vidare på detta. Ett laborativt arbetssätt där man konkretiserar och pratar matematik underlättar för eleven. Det är inte bara inlärningsmetoden som har stor betydelse för elevens fortsatta utveckling, även miljön inverkar.</p><p>Nyckelord: matematiksvårigheter, Mattesmedjan, pedagogik, Suzuki-metoden.</p>

<p>Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.</p><p>För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.</p><p>Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.</p><p>Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter. Detta gör att man som matematiklärare bör vara medveten om att man kan komma att möta elever som själva inte har insikter i sina styrkor och svagheter avseende matematiksvårigheter.</p><p>Eleverna själva verkar vara relativt nöjda med den hjälp elever i svårigheter får, men högstadieelever är i större utsträckning än gymnasieelever nöjda med hjälpen i matematik.</p>

<p>The purpose of my study is to investigate teachers’ opinions about learning difficulties in mathematics.</p><p>I have read relevant literature on this subject. I have conducted interviews with seven class teachers, one special-needs teacher, a psychologist and one special-needs teachers who specifically worked with investigations concerning pupils with difficulties in mathematics.</p><p>The result of my study shows that learning difficulties in mathematics can/might be prevented if children in pre-school are introduced to mathematics as early as possible. This should be done in a delightful way in their daily activities and while there are playing. I didn’t find any complete method to help children with mathematics difficulties in compulsory school. But a good teaching method is to vary the teaching, strengthen pupil’s self-confidence and “talk mathematics”. It is important to make mathematics more understandable.</p><p>One of my conclusions is that there is a lack of research about learning difficulties in mathematics. Another conclusion from the literature is that it is hard to distinguish between different kinds of difficulties in mathematics.</p> / <p>Syftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på elevers matematiksvårigheter.</p><p>För att få svar på mina frågor har jag läst relevant litteratur i ämnet samt intervjuat sju lärare, en speciallärare samt utredningspersonal.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att man redan i förskolan genom leken och i det vardagliga arbetet med barnen bör arbeta med matematik för att förebygga matematiksvårigheter. Jag fann ingen färdig metod att använda i grundskolan för att avhjälpa matematiksvårigheter. Det man kan göra är att variera undervisningen, stärka självförtroendet och samtala om matematik för att matematiken ska bli mer begriplig för elever med svårigheter.</p><p>En av mina slutsatser är att det saknas forskning om matematiksvårigheter. En annan slutsats är att det finns litteratur i ämnet men det är ändå svårt att skilja de olika matematiksvårigheterna åt.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats. Det är viktigt att sätta problematiken i relation till lärarutbildningen för lärare i grundskolans tidigare år, eftersom barns syn på och attityder till matematik grundläggs redan vid skolstarten och eftersom det visat sig att matematikängslan uppkommer i tidiga år. Såväl forskningsläget som de personer som intervjuats antyder att det är för lite obligatorisk undervisning i matematik/matematikdidaktik i utbildningen av lärare i grundskolans tidigare år.</p>

<p>Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik. Detta används senare för att de undervisande lärarna ska kunna stötta och stärka eleven i det som är svårt för honom/henne. Jag har beskrivit hur arbetet med SYLMA går till. Jag har intervjuat elever som gjort kartläggningen samt lärare som undervisar dessa elever. Detta har jag gjort för att få veta vilka åsikter de har om materialet. Resultatet visar på att eleverna över lag är nöjda med SYLMA och de anser att de blivit duktigare och matematiken blivit roligare. Lärarna är också positiva till SYLMA och tycker att det är mycket värt att specialpedagogerna är involverade i matematikundervisningen.</p>