Mitt syfte med detta examensarbete är att se hur man bör hantera elever med behov av särskilt stöd i matematik. För att få en bättre förståelse för ämnesvalet har jag läst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvårigheterna är, vilka hinder som finns för inlärning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av särskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i år 6 på två olika skolor. Jag har intervjuat lärare och speciallärare om hur de hanterar de elever som inte nådde upp till godkänt på det nationella provet i matematik i år 5. Jag har även studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att man bör kartlägga eleverna och sedan upprätta ett åtgärdsprogram innan hjälpen sätts in. De elever som är i störst behov av hjälp får oftast en sådan hantering.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.  I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då special­pedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av special­pedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.

Matematik är ett ämne som väcker många känslor hos oss. Förhoppningsvis är dessa känslor av välbehag men för en del förknippas matematiken och matematikämnet med obehag och olust. Ofta är det så att dessa känslor, bra eller dåliga, väcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad några klasslärare i år3 och år4 anser om olustkänslor och svårigheter i samband med matematikämnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som används och samverkan med mottagande/överlämnande klasslärare har på matematikundervisningen. För att nå det ovannämnda syftet har jag intervjuat klasslärare i år3 och år4 för att få deras syn på dessa aspekter. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring det kategoriska och det relationella synsättet använde jag mig av aktuell litteratur för att skapa en teoretisk bas. Jag har analyserat de intervjuer som genomförts samt fört en diskussion kring de samband jag funnit. Resultaten visar att de intervjuade lärarna över lag ansåg att den egna bakgrunden var av vikt för den egna undervisningen, då lärarna menade att den färgade dem som pedagoger. Det fanns även liknande uppfattningar kring vad matematiksvårigheter innebär och hur dessa svårigheter upptäcks samt känslornas inverkan på elevernas lärande. Det rådde dock skilda åsikter kring hur dessa matematiksvårigheter hanterades och upptäcktes. De metodval och arbetssätt som lärarna använde sig av var även av skild karaktär. Med utgångspunkt i de funna resultaten har en diskussion kunnat föras kring lärarnas syn på olustkänslor och matematiksvårigheter och dess inverkan på elevens matematikutveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.

Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.

Abstract __________________________________________________ Sara Nilsson Annette Olofsson Matematik ses som tråkigt och svårt – hur kan elevers motivation och självkänsla hanteras? Mathematics is viewed as boring and difficult – how can pupils’ motivation and confidence be dealt with? Antal sidor: 42 __________________________________________________ This report delves into primary school pupils’ difficulties in mathematics, with emphasis on their lack of confidence and motivation. By researching literature and Internet sources associated to this issue, an in-depth view of these problems has been illuminated. Two teachers at a Swedish primary school were interviewed, in order to get their perspective of the matter. Questionnaires were sent to two teachers at an English primary school and their responses were returned. An analysis was made of the results of the responses from both schools. The study comes to the conclusion that teachers’ attitudes play a major part in encouraging pupils’ confidence and motivation in mathematics. It is essential to pay attention to every individual in the class and to have flexible approaches in terms of teaching. Emotional factors have an immense impact on pupils’ learning and understanding of mathematics. __________________________________________________

I denna undersökning studerades vad som menas med matematiksvårigheter samt metoder att upptäcka och åtgärda dessa hos dagens grundskoleelever. Frågor om lärarnas pedagogiska bakgrund och hur de använder sig av specialpedagogik ställdes också. Metoden gick ut på att djupintervjua fyra matematiklärare på grundskolan och genom att relatera pedagogisk forskning till resultaten. I rapporten framkommer att elevernas svårigheter ofta är av allmän art. De har problem med språket och det framkom en samstämmighet mellan lärarna i undersökningen och forskningen som bägge visar på symbiosen mellan matematikundervisningen och undervisningen i svenska. Ett annat problem är att såväl elever som föräldrar fokuserar mer på att få rätt svar än på att förstå processen. Eleverna får således svårigheter med att förklara räkneprocesser. Vanligt är också att de har svårt med taluppfattningen och det abstrakta tänkandet. Rapporten visar att det vanligaste sättet att hitta information om elevernas matematikkunskaper är att använda sig av läroböckernas och skolverkets tester. Diagnoser är dock färskvara då matematiksvårigheter inte behöver vara konstanta. Lärarna försöker bli mer individanpassade och flexibla. Först då lärarna ej vet hur de ska lösa problem rådfrågar de specialpedagogerna. Lärarnas egna kunskaper i matematik varierar stort beroende på när de gick lärarutbildningen och det egna intresset.

The aim with this study is to illustrate the underlying causes of students’ difficulties in Mathematics from a teacher perspective. The approach that has been used through this study is qualitative, method wise interviews were used. The selection for the study consists of five teachers with many years’ experience in the subject of Mathematics. The conclusion I could reach from the results is that the underlying causes of the students’ difficulties in Mathematics include the pupils’ approach to the subject, basic skills, motivation and attitude to the subject itself. Also to be added are factors such as parental background and their support. Teachers ought to respond to the pupil at his or her level and adapt the instructions given to the pupils’ needs as well as the requirements of a democratic approach.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt. Intervjuer och observationer har gjorts för att ta reda på lärarens och elevernas upplevelser av uppgifterna. Resultatet visade att nästan alla elever ansåg att räknesagor var roligast eftersom de fick arbeta i grupper, rita och skriva. Sifferuppgifterna var det som var enklast eftersom de visste vad som skulle göras. Däremot var textuppgifterna svårast, särskilt för elever i behov av särskilt stöd och flerspråkiga elever. Uppgifterna innehöll för mycket information och det var svårt att avgöra vilket räknesätt som skulle användas. En jämförelse har gjorts mellan det kognitiva konstruktivistiska- och det sociokulturella perspektivet för att se vilket perspektiv som speglar det resultat som jag har fått fram. Slutsatsen blev att en matematikundervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv som engagerar eleverna, där de får utmaningar och tillfälle till att kommunicera och stödja varandra underlättar lärandet och är språkutvecklande. Läraren behöver också prata matematik med eleverna och ha genomgångar där det resoneras kring matematiska problem.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område. Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter. I den empiriska studien redovisas resultaten från min undersökning. Den baserar sig på en fenomenografisk ansats och genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet i den empiriska studien visar att lärare anser att matematikundervisningen är för individualiserad med läroboksstyrda lektioner som innehåller för få praktiska moment. Dessutom behövs en utökning av undervisningstiden med gemensamma diskussioner för att befästa kunskapen. Annars riskerar eleverna att tappa lusten och motivationen vilket kan leda till en bristfällig förståelse för matematikämnet. Elever i matematiksvårigheter missgynnas då det inte finns tillräckliga resurser i skolorna för att ge dem en god kunskapsutveckling.