Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område. Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter. I den empiriska studien redovisas resultaten från min undersökning. Den baserar sig på en fenomenografisk ansats och genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet i den empiriska studien visar att lärare anser att matematikundervisningen är för individualiserad med läroboksstyrda lektioner som innehåller för få praktiska moment. Dessutom behövs en utökning av undervisningstiden med gemensamma diskussioner för att befästa kunskapen. Annars riskerar eleverna att tappa lusten och motivationen vilket kan leda till en bristfällig förståelse för matematikämnet. Elever i matematiksvårigheter missgynnas då det inte finns tillräckliga resurser i skolorna för att ge dem en god kunskapsutveckling.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.</p>

<p>Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.</p>

<p>Abstract</p><p>__________________________________________________</p><p>Sara Nilsson</p><p>Annette Olofsson</p><p>Matematik ses som tråkigt och svårt</p><p>– hur kan elevers motivation och självkänsla hanteras?</p><p>Mathematics is viewed as boring and difficult</p><p>– how can pupils’ motivation and confidence be dealt with?</p><p>Antal sidor: 42</p><p>__________________________________________________</p><p>This report delves into primary school pupils’ difficulties in mathematics, with emphasis on their lack of confidence and motivation. By researching literature and Internet sources associated to this issue, an in-depth view of these problems has been illuminated. Two teachers at a Swedish primary school were interviewed, in order to get their perspective of the matter. Questionnaires were sent to two teachers at an English primary school and their responses were returned. An analysis was made of the results of the responses from both schools. The study comes to the conclusion that teachers’ attitudes play a major part in encouraging pupils’ confidence and motivation in mathematics. It is essential to pay attention to every individual in the class and to have flexible approaches in terms of teaching. Emotional factors have an immense impact on pupils’ learning and understanding of mathematics.</p><p>__________________________________________________</p>

<p>I denna undersökning studerades vad som menas med matematiksvårigheter samt metoder att upptäcka och åtgärda dessa hos dagens grundskoleelever. Frågor om lärarnas pedagogiska bakgrund och hur de använder sig av specialpedagogik ställdes också. Metoden gick ut på att djupintervjua fyra matematiklärare på grundskolan och genom att relatera pedagogisk forskning till resultaten. I rapporten framkommer att elevernas svårigheter ofta är av allmän art. De har problem med språket och det framkom en samstämmighet mellan lärarna i undersökningen och forskningen som bägge visar på symbiosen mellan matematikundervisningen och undervisningen i svenska. Ett annat problem är att såväl elever som föräldrar fokuserar mer på att få rätt svar än på att förstå processen. Eleverna får således svårigheter med att förklara räkneprocesser. Vanligt är också att de har svårt med taluppfattningen och det abstrakta tänkandet. Rapporten visar att det vanligaste sättet att hitta information om elevernas matematikkunskaper är att använda sig av läroböckernas och skolverkets tester. Diagnoser är dock färskvara då matematiksvårigheter inte behöver vara konstanta. Lärarna försöker bli mer individanpassade och flexibla. Först då lärarna ej vet hur de ska lösa problem rådfrågar de specialpedagogerna. Lärarnas egna kunskaper i matematik varierar stort beroende på när de gick lärarutbildningen och det egna intresset.</p>

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det.  Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp.  Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna. En förutsättning som många av speciallärarna nämner som viktig i matematikutvecklingen och matematiklärandet är att eleven har förståelse för en grundläggande taluppfattning och begreppsförståelse.

Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete. I studien genomfördes intervjuer med sex informanter i olika städer i Sverige. Resultatet visade på en varierad syn och kunskap kring diagnoser men en gemensam syn kring att hemförhållanden påverkar elevers matematikinlärning. De visade även att ett varierat arbetssätt samt en god relation till skolledning kan hjälpa att främja elevers matematikundervisning.

Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter.   De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar.   Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv.   Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna kan även bero på en bristande motivation från elevernas sida.  För att hjälpa de elever som har svårt för matematik användes specialpedagog och arbete i mindre grupper.

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående.