No description available.

Syftet med den här studien är att belysa vad högstadielärare i matematik uppfattar som framgångsrika undervisningsmetoder för elever i matematiksvårigheter. Genom semi-strukturerade intervjuer har sex lärare från olika högstadieskolor i Sverige gett sin syn på olika orsaker till elevers matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder som de därmed anser fungerar bäst för dessa elever.En kvalitativ innehållsanalys har gjorts av respondenternas svar, och resultaten har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att frågan om framgångsrika metoder för elever i matematiksvårigheter inte kan reduceras till att handla om specifika undervisningsmetoder. Samtliga intervjuade lärare ser både för- och nackdelar med olika undervisningsmetoder, men menar att många olika faktorer ständigt samspelar. Framgångsrik undervisning beror på ett komplext samspel mellan undervisningsmetoder, relationer elever-lärare, elevernas sociala och kognitiva förutsättningar, elevernas och familjernas inställning samt den undervisning eleverna har fått på tidigare stadier.

Enligt läroplanen för grundskolan ska eleven utveckla kunskaper om matematik, intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik. Trots många år av olika satsningar inom skolans matematikundervisning ligger andelen elever som inte når godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 kvar kring 10%. Matematik är därmed det ämne som näst efter svenska som andra språk har högst andel elever som inte når målen. Den här studien handlar om ett av de sätt som används för att hjälpa elever i matematiksvårigheter att nå godkända betyg i matematik – åtgärdsprogram för att ge elever särskilt stöd i matematik. Syftet var att öka kunskapen om på vilka olika sätt som elevernas svårigheter och behov i matematik beskrivs och vilka olika åtgärder som sätts in för elever i matematiksvårigheter. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes fjorton åtgärdsprogram från fyra olika skolor för högstadieelever i matematiksvårigheter. Behov och svårigheter som beskrivs i åtgärdsprogrammen är främst generella svårigheter, tex koncentrationssvårigheter som hänförs till den enskilde eleven. De vanligaste åtgärderna är mindre grupper och speciallärare. Vare sig elevernas kunskapsbrister i matematik eller beslutade åtgärder kopplas till läroplanens kunskapskrav i matematik.

Detta arbete handlar om hur läraren skiljer mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Den behandlar även hur man kan utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter anpassa sin undervisning enligt deras behov. Dessutom hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Syftet med arbetet är att undersöka och titta närmare på lärarnas erfarenheter och kunskaper, samt vilka metoder och arbetssätt använder de i en flerspråkig matematikklassrum för att underlätta matematiklärande för elever med språksvårigheter, då i skolan finns många elever med svenska som andra språk. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare i lågstadiet.I min studie kom jag fram till lärarna skiljer mellan språk och matematik genom att jämföra elevens svar i direkta räkneuppgifter och problemlösnings-uppgifter samt genom samtal med elever. Lärarna använder olika strategier för att stötta eleverna som har språksvårigheter, men gemensamma genomgångar använder de flesta lärare. Alla fyra lärarna menar att elevernas modersmål kan vara tillstor hjälp i matematikundervisning. Nyttan med min studie är att bidra med kunskaper om hur lärare kan bedöma rätt elevers språkliga och matematiska svårigheter. Intresset var att komma fram till vilka metoder och arbetssätt lärarna använder för att underlätta matematiken för andraspråkselever, och samtidigt titta närmare på hur modersmålet kan påverka elevers matematikutveckling.

Ambitionen med denna kunskapsöversikt är att djupare undersöka huruvidainkluderingen kan påverka eleverna samt undervisningen. I denna skrivelse valde vidärför att undersöka resultaten i forskning på nationell och internationell nivå. Tvåfrågeställningar kunde formuleras där huvudsyftet var att synliggöra hur inkluderingpåverkar individen och undervisningen samt hur den generella inkluderingen kan varaen bidragande faktor till exkludering av vissa elever. Resultatet visar att inkludering kan ha en positiv effekt om vissa förutsättningarskapas. Att nå ett inkluderande klassrum är komplext och kräver ett flertal komponentersom samspelar med varandra. I arbetet lyfts kollegial samsyn, specialpedagogik,kooperativt arbete och representationsformer fram som exempel på detta. Dessa kansättas i relation till lärarens ämneskunnighet, relationskompetens, syn påundervisningsgruppen samt hur läraren och skolan definierar begreppet och på vilketsätt en elev inkluderas. Detta kan skilja sig åt om vi tolkar begreppet utifrån en socialsamhörighet eller ett deltagande på kunskapsnivå.

Den här studien handlar om introduktionselevers tankar kring inkludering och arbetssätt i ämnet matematik. Många elever på grundskolan tycker att matematik är ett svårt ämne. Några av dem når inte ett godkänt betyg i slutet av år 9 och väljer att gå ett introduktionsprogram på gymnasiet. En stor andel av de elever som jag har mött på introduktionsprogram genom åren är i matematiksvårigheter. Dessa elever har ofta dåligt självförtroende, upplevt en frustration över att inte förstå, har många negativa erfarenheter och liten motivation till att arbeta med ämnet. Många har matematikängslan framför allt vid provtillfällen men också i olika klassrumssituationer. För att få en djupare förståelse för elevers tankar om ämnet matematik har jag i denna studie sökt svar på vilken upplevelse av inkludering elever har av matematik samt vilka arbetssätt och metoder elever tror kan leda till högre måluppfyllelse. Det gjorde jag genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer på två gymnasieskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att det till viss del finns en inkludering för alla elever utom en men att den skiljer sig åt mellan eleverna när det gällde dynamisk-, innehålls- och deltagande inkludering. De arbetssätt och metoder som dessa elever anser kan leda till större måluppfyllelse i matematik varierar utifrån varje enskild elevs behov. Några gemensamma framgångsfaktorer som nämns är tydliga och anpassade genomgångar och att få arbeta i mindre grupp med klasskamrater som befinner sig på samma kunskapsnivå. Även lärarens förmåga att kommunicera och skapa goda relationer anser dessa elever vara viktiga faktorer för att lyckas. Genom att få tillgång till elevers tankar om ämnet matematik kan lärare skapa en mer gynnsam undervisningssituation och ett mer individuellt anpassat innehåll. Något som jag tror kan skapa en större motivation hos eleven för ämnet och därigenom en större måluppfyllelse.

Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på vilka orsaker som gör att elever får svårigheter med lärande i matematik. Vi vill ta reda på hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och då arbeta förebyggande mot svårigheterna. För att få svar på våra frågor har vi studerat relevant litteratur inom ämnet. Vi har även intervjuat fem lärare som arbetar med matematikundervisning i de lägre åldrarna för att ta reda på deras erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever får svårigheter med lärande i matematik främst beror på brister i undervisningen samt elevens självförtroende till sitt lärande. Några slutsatser vi kan dra av detta är att orsakerna i många fall är sådana som vi lärare kan göra något åt genom vår undervisning och vårt förhållningssätt till eleverna.

No description available.

Examensförordningen förtydligar att speciallärare har en viktig roll då det gäller att arbeta förebyggande och främjande med tidiga insatser på organisation-, grupp- och individnivå. Lärmiljöer innebär i praktiken den arbetsmiljö där elevers lärande sker. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare iordningställer lärmiljöer så att de blir socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgängliga för elever, särskilt för elever i matematiksvårigheter. Det teoretiska ramverket utgörs av de specialpedagogiska perspektiven samt en tillgänglighetsmodell. Ett målstyrt urval användes och 11 matematiklärare på lågstadiet och första året på mellanstadiet, samtliga med erfarenhet av att arbeta med elever i matematiksvårigheter, intervjuades. Resultatet av studien visar att lärare är medvetna om de tre områdena i tillgänglighetsmodellen som beskriver fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och flera exempel på hur den fysiska miljön kan göras tillgänglig framkommer i studien. Den visar även att relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö för elever i matematiksvårigheter samt att lärarna är medvetna om sin betydelse för att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö genom struktur och ett varierat arbetssätt. Specialläraren har genom sin position en unik möjlighet att lyfta behovet av och arbeta för tillgängliga lärmiljöer i skolan och denna studie kan bidra i detta arbete. En utökad studie med samma frågeställningar skulle kunna ge upphov till ytterligare aspekter på lärmiljöer eller eventuellt kunna bekräfta de som uppges i studien.

AbstractRapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd. I syfte att få en djupare förståelse för deras upplevelser har vi använt oss av en halvstrukturerad intervjuteknik. Vi utgick från fyra olika teman som handlade om deras inställning till matematikämnet, upplevelser av undervisning, uppfattning om egen förmåga samt erfarenheter och upplevelser av stöd. Matematik ansåg sig eleverna endast att ha nytta av i skolan eller möjligtvis i affären. Undervisningen beskrevs som traditionell med genomgångar av läraren och räknande i läroboken. Fokus låg på att hinna med sitt beting i matematikboken. Några exempel på andra aktiviteter på lektionerna framkom också ur intervjuerna. Multiplikation och division var områden som flera uppgav sig ha problem med. Det specialpedagogiska stöd som eleverna beskrev var flexibelt organiserat, såväl i tid, rum som utformning. Specialundervisningen, som vi tolkar elevernas intervjusvar, bestod ofta av ”mer av samma” som klassrums-undervisningen. Det framkom dock stora variationer i elevernas upplevelser kring specialundervisningen.