Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet. De tre huvudområdena (kriterierna) var psykosocial hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Resultatet visade att personalen som intervjuades hade goda rutiner för det hälsofrämjande arbetet. De upplevde möjligheter att stödja föräldrarna i deras föräldraskap och främja hälsosamma budskap. De upplevda begränsningarna bestod främst av avsaknad av utrymme för matlagning samt fysiska aktiviteter. Samverkan med andra aktörer som Barnavårdcentralen, Mödrahälsovården, Socialtjänsten och Tandhälsan var även de avgörande för det hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbete som bedrivs i Västerbotten har en god grund för att stärka och stödja barn och föräldrar samt främja hälsosamma budskap. Men det finns vissa brister i ämneskunskap hos personalen samt otydlighet vad vissa kriterier syftar till. / The aim of the study was to examine how open pre-school as an arena for health promotion worked. The focus was on the employees’ experiences of the opportunities and limits in their work. The study was a comission from Salutsatsningen in Västerbotten County Council in Sweden. The method was a qualitative approach and five interviews were conducted with employees in open pre-schools in Västerbotten. The interviews were based on the criteria that served as guidelines in the employees’ work. The three main elements (criteria) were psychosocial health, diet and physical activity. The results showed that the employees had adequate procedures for their health promotion work. They experienced opportunities to support parents in their parenting and to promote healthy messages to the visitors in open pre- school. The limits they experienced were primarily in the form of cooking facilities and physical activities. Collaboration with other actors as Child health center, Maternity Care, Social Services and Dental health was also crucial to health promotion work. The conclusion was that the health promotion work in Västerbotten has a solid foundation to strengthen and support children and parents and also to promote healthy messages. But there are some deficiencies in the area of knowledge among staff and lack of clarity from Salut regarding certain criteria.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna. Att öka konsumtionen av baljväxter kräver nytänkande kring skapandet av attraktiva rätter eller måltidstillbehör, och arbetet ger flera exempel på hur man kan gå tillväga i framtida försök. / Beans have been proven to habit many healthy qualities, such as a profitable distribution of macro nutrients and water, low contents of calories, low share of fat, presence of slow carbohydrates and important minerals. In addition, Livsmedelsverket (the Swedish National Food Agency) recommends a fourfold increase of the intake of legume for the Swedish population. By partly replacing animal protein with protein from legumes, Livsmedelsverket claim that the intake of saturated fatty acids and superfluous energy may decrease, and thereby reduce the risk to develop obesity or cardiac diseases.The purpose of the study was to examine what attitude a group of elementary school students have towards legumes, with a focus on beans and lentils, and to examine how much beans and lentils they eat in the current situation. The study also want to test if the student can get a more positive attitude towards beans and lentils if they are exposed to different meal accessories based on beans during this period. Envelopes were sent out before and after the experiment, measuring the differences in attitude toward legumes among the students, with questions towards their attitude to legumes and vegetarian food.The results showed an improved attitude towards legumes. The compiled result of the study showed a positive change of attitude amongst the students. Increasing the consumption of legumes requires new ideas in the creating of attractive dishes and side meals, and this study provides several examples of how to continue the work in future projects.

Background School meals have been seen to promote healthy dietary habits and social equality, in children, if parents are involved. The positive effects in the design of a sustainable school food service system come from a two-way communication between Food Service Professionals (FSP), and parents.  Objective The purpose of the study was to compare what aspects of the school meal FSP, and parents find important, and to see if there are differences, or similarities, that could have implications for how service quality is perceived (by the parents). Method Web-based questionnaire completed by 227 FSP, and 153 parents for children 6-16 years old. Individuals’ expectations were explored using a Food Service Quality Index. Groups were compared with Mann‐Whitney U‐test, and Chi2-test with a set significance level of p-value <0.05. Results High expectations were reported on the Servicescape (physical meal setting), and the Service meeting, by both the FSP, and the parents. The school canteen atmosphere, and a welcoming attitude was rated as extremely important, by both the FSP, and the parents. Expectations on school food service quality were high among parents with high education. Comments from the respondents were primary related to normative values about food quality, and culinary aspects.  Conclusion The expectations were related to hospitality and service, in the Servicescape, with an “inviting school canteen”, “to feel welcome”, and “to answer children’s questions” in the school canteen, for the majority of the FSP and the parents. The findings of this study suggest future research in how cooperation with parents could be implemented through parental representations in school food councils, and digital platforms. / Bakgrund Skolmåltider har visat sig främja hälsosamma kostvanor, och social jämlikhet hos barn, om de utformas i samverkan med föräldrar. Positiva effekter kan ses vid en tvåvägskommunikation mellan personal och föräldrar.  Syfte Syftet med studien var att jämföra vilka aspekter av skolmåltiden som föräldrar, och måltidspersonal anser som viktiga, och att se om det finns skillnader, eller likheter som kan påverka hur servicekvaliteten uppfattas (av föräldrarna). Metod Webbaserat frågeformulär ifyllt av 227 måltidspersonal, och 153 föräldrar till barn,6 – 16 år, inom måltidsservice. Deltagarnas förväntningar undersöktes med hjälp av ett Food Service Quality Index (FSQI). Grupper jämfördes med Mann-Whitney U-test, och Chi2-test med en signifikansnivå p <0.05. Resultat Höga förväntningar rapporterades gällande den fysiska måltidsmiljön (the Servicescape), och servicemötet (The Service meeting), både av måltidspersonalen och föräldrarna. Skolmatsalens atmosfär och en välkomnande attityd beskrevs som extremt viktigt, både för måltidspersonalen och föräldrarna. Förväntningarna på skolmåltidskvaliteten var hög bland föräldrar med hög utbildning. Kommentarerna från respondenterna var primärt relaterade till normativa värden om livsmedelskvalitet, och kulinariska aspekter. Slutsats Förväntningarna var relaterade till gästfrihet och service, i servicelandskapet (Servicescape), med "en inbjudande skolmatsal", "att känna sig välkommen" och "att svara på barns frågor" i skolmatsalen, för majoriteten av FSP och föräldrarna. Resultaten av denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning kring hur samarbete med föräldrar kan implementeras genom föräldrarepresentanter i skolmatråd och digitala plattformar.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna. / Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tränarnas upplevelser i idrottsföreningar gällande ätstörningar bland föreningens aktiva barn och ungdomar. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats genomfördes med hjälp av fem individuella intervjuer för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Materialet analyserades genom tematisk analys och kategoriserades i tre teman: Kunskap om kostvanor, Föreningens styrdokument och Föreningens stöd och resurser.  Resultat: Resultaten visade att majoriteten av tränarna inom idrottsföreningar har erfarenhet av deltagare med ätstörningar. Den övervägande delen av tränarna saknar kunskap om ätstörningar, och alla intervjuade tränare var omedvetna om föreningens policyer och riktlinjer.  Slutsats: Baserad på denna studies resultat bör ätstörningar bland barn och ungdomar prioriteras eftersom kunskap och riktlinjer för att motverka ätstörningar inom idrottsföreningar är i princip obefintliga.

Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.

Currently, many developing countries are experiencing rising prevalences of caries associated with changes in lifestyle and living conditions. Objectives: To describe the hygiene, eating habits, and oral health status of Nepalese children. Materials and Methods: A stratifiedsample of 231 children 5–7, 11–13, and 15–16 years of age (53% boys, 47% girls) who attended public high schools in the rural area of the Lalitpur District, Nepal was selected. The study was a field study combining a clinical examination (plaque, gingivitis, calculus, and caries) and a questionnaire. The questions concerned sanitary conditions, health support, personal hygiene, tooth cleaning, and eating habits. Results: During the school day, half of the children ate nothing at all. General personal hygiene was associated with tooth-cleaning frequency.Four out of five children in the entire sample cleaned their teeth once/day or more, using their own toothbrush. The use of fluoride toothpaste was rare.More frequent tooth cleaning and lower plaque indices were seen among girls and older children. More plaque was found on the occlusal surfaces of erupting permanent molars than on fully occluded permanent molars. Most children had a low prevalence of manifest caries in the primary and the permanent dentitions. However, every fifth 5–7-yr-old had manifest caries in three or more primary teeth. The occlusal surfaces of molars accounted for almost all registered caries in both dentitions. Conclusion: Although the prevalence of manifest caries was low, the low level of preventive activities may cause an increase in the prevalence of caries, as in other developing countries. The presumed risk scenario needs to be met by comprehensive and systematic health promotion and preventive measures. / Sammanfattning: I många utvecklingsländer sker förändringar av livsstil och levnadsförhållanden med samtidig ökad förekomst av karies. Mål: Att beskriva hygien, matvanor och munhälsa hos nepalesiska barn. Material och Metod: Ett stratifierat urval av 231 barn, som i åldrarna 5-7, 11-13 och 15-16 år (53% pojkar, 47% flickor), elever i statliga grundskolor på landsbygden, Lalitpur distriktet Nepal, användes. Studien utformades som en fältstudie med klinisk undersökning (plack, gingivit, tandsten och karies) kombinerad med en enkätstudie. Frågorna rörde sanitära förhållanden, hälsostöd från hemmet, personlig hygien, tandrengörings- och matvanor. Resultat: Under skoldagen åt hälften av barnen ingenting alls. Allmän personlig hygien var associerad med tandrengörings frekvens. Av alla barn, som användande sin egen tandborste, borstade fyra av fem, en gång om dagen eller mer. Äldre barn och flickor rengjorde tänderna oftare och hade ett lägre plackindex. Mer plack fanns på erupterande molarers occlusalytor jämfört med molarer i full ocklusion. De flesta barnen hade en låg frekvens manifest karies i primära och permanenta bettet. Dock hade en femtedel av 5-7 åringarna tre eller fler manifesta kariesangrepp i primära bettet. Ocklusal karies på molarerna utgjorde nästan all registrerad karies i båda dentitionerna. Slutsats: Låg frekvens av manifest karies, men en låg grad av förebyggande aktiviteter, kan medföra en ökad kariesfrekvens liknande den i andra utvecklingsländer. Den förmodande risken måste bemötas med behovsinriktade och systematiska hälsobefrämjande och preventiva åtgärder. / <p>ISBN 91-7997-151-2</p>

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.