The present study sought to investigate the combined influences of degree of first-list learning, stimulus order, emphasis, and meaningfulness on the selection strategies of college subjects.

This study concentrates on psychology of death and psychology of meaning of life. The primary goal is to survey personal conceptions of death as a state. Theoretical part of this study presents psychological view on topics of death and human percieving of awareness of their own mortality, outlines intercultural view on common motives across eschatologies and their relation to various psychological and philosophical approaches on death, and summarizes certain aspects of ontogenesis of death conceptions. One chapter focuses on dimensions of psychological construct of meaning in life. Other chapter resumes previous psychological research on areas of psychology of death and psychology of meaningfulness of life. Both quantitative and qualitative approaches were used to explore our topic. To get descriptions of personal conceptions of death as state in population of young adults, qualitative methodes were used. Scales were administered to access levels of death anxiety and meaning in life, strenghts of belief in an afterlife, and to monitor emotions regarding own images of death as state. Relationship between death anxiety and emotions regarding own images of death as state was proven significant based on research realized on population of 51 young adults. Collected quantitative data did not serve as a...

Student Number : 8609483Y - MA Dissertation - School of Human and Community Development - Faculty of Humanties / This study undertook to investigate the validity of the Sense of Coherence Scale (SOC Scale) for use in South Africa. The scale was developed by Antonovsky (1987) and is widely used in stress and health research. It measures three components: meaningfulness, comprehensibility, and manageability, which Antonovsky posited as being central to a person’s sense of coherence (SOC), which in turn facilitates coping and personal resilience. The current research utilised two samples, namely a group of disabled individuals and a group of undergraduate psychology students. It found that while the SOC Scale is indeed a useful psychometric instrument within a South African context, it would be advisable to develop a modified version of the scale for local use. Factor analysis suggested that a three-factor solution is more appropriate than a one-factor solution, a finding which is congruent with Antonovsky’s theory. Suggestions are made for modifications to some of the original 29 items, as well as the subscales, of the SOC Scale.

The objective of this study is to undertake research regarding Posttraumatic Growth and its relationship with Sense of Coherence, within the South African context. In addition, the associations between the three domains of SOC, in particular Meaningfulness, and the five domains of PTG, will be investigated. A further aim of this study is to explore whether the relationship between posttraumatic stress symptoms and Posttraumatic Growth is moderated by Meaningfulness. Sample: The sample consisted of tertiary education students, 18 years and older, and who have experienced a traumatic event as defined by the Traumatic Stress Schedule (N=79). Measures: In addition to a demographic questionnaire, the following measures were administered: the Sense of Coherence Scale (SOC), the Posttraumatic Growth Inventory (PTGI), the Impact of Event Scale - Revised (IES-R), and the Traumatic Stress Schedule (TSS). Results: Participants reported moderate scores on overall PTG with lower SOC scores relative to similar samples in the literature. Age was found to be associated with PTG, and PTG was associated with subjective distress as measured by the IES-R. In addition, those reporting PTG, particularly in the areas of Relating to Others, New Possibilities and Appreciation of Life, evidenced lower levels of Comprehensibility, and those low on Comprehensibility tended to report higher levels of subjective distress. High levels of subjective distress also appeared to be associated with lower levels of Manageability. Findings further suggested that participants who had been exposed to multiple traumas, as well as those who reported higher subjective distress, generally evidenced lower SOC. Multiple trauma exposures were strongly associated with increased subjective distress. Implications of the findings and recommendations for future research are discussed.

Syfte: Det är en stor omställning i livet att få en ny familjemedlem. Därför finns det ett behov av att undersöka förstagångsföräldrars erfarenhet av aktivitetsbalans samt vilka aktiviteter som anses vara meningsfulla. Men även undersöka om det finns något intresse av att få stöd i att strukturera aktiviteter under den första tiden hemma med barnet. Metod: Informationen samlades in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberades. Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och kodades. Utifrån koderna gjordes en analys. Föräldrarna fick även skatta sin upplevda aktivitetsbalans på en skala mellan 1–10. Resultat: Av studien gick det att utläsa att det inte fanns ett uttalat behov av stöd under barnets första år, men att det utifrån beskrivningarna av situationen som uppstod efter barnets hemkomst, fanns ett visst behov av att få stöd i att hitta aktivitetsbalansen under den första tiden. Slutsats: Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det fanns ett behov av stöd under den första tiden med barnet, då det beskrevs som en tid av osäkerhet. Det medförde en stor omställning vilket innebar att föräldrarnas vanor och rutiner ställdes på ända och de behövde hitta ett nytt aktivitetsmönster. Fortsatt forskning: För att få ett större underlag och inom ett bredare åldersspann på både föräldrar och barn, skulle det behövas kvantitativa studier. Men även fler kvalitativa studier vore nödvändigt för att kunna få en fördjupad förståelse för föräldrarnas erfarenheter och upplevelser. / Purpose: It is a great change in life to get a new family member. Therefore there is a need to examine first-time parents' experiences of activity balance and which activities are considered meaningful. But also examine if there is any interest in getting support in structuring their activities during the first time at home with the child. Method: The information was collected through semi-structured interviews, which were then transcribed. Sentences were taken out, condensed and coded. Based on the codes, an analysis was made. The parents estimated their occupational balance on a scale between 1–10. Results: The study showed that there is no explicit need for support during the child's first year. But based on the descriptions of the situation that arose after the child's homecoming, there was a certain need to get support in finding the occupational balance during the first period with the child. Conclusion: Based on the result the conclusion showed that there was a need for support during the first time with the child, as it was described as a time of insecurity. This involves a major change, which includes that the parents' habits and routines where turned upside down. They had to find a new activity pattern. Further research: To obtain a larger basis and within a broader range of ages for both parents and children, quantitative studies would be needed. But even more qualitative studies would be necessary in order to gain an in-depth understanding of the parents' experiences.

Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag har förändrats med tiden. Uppdragets fokus har ändrats från ett patogent perspektiv till ett salutogent perspektiv, vilket innebär att fokus har ändrats från det sjuka till det friska. Samverkan med övrig personal på skolor är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta hälsofrämjande. Tidigare forskning visar att det finns en diskrepans mellan det som lärare förväntar sig av skolsköterskor och dess faktiska uppdrag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka förväntningar lärare har på skolsköterskor. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats har använts. Dataanalysen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med lärare. Resultat: Lärarnas förväntningar på skolsköterskor spänner över ett brett område. Analysen av intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier; hälsofrämjande arbete, social betydelse, medicinskt omhändertagande och tillgänglighet. Beskrivningskategorierna ordnades hierarkiskt i ett utfallsrum. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om lärares förväntningar på skolsköterskor. Studiens resultat tydliggör ett förväntningsgap mellan lärares förväntningar på skolsköterskor och dess uppdrag från socialstyrelsen och skolverket som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Studiens resutalt stämmer väl överens med tidigare forskning i ämnet. / Background: School nurses' mission have changed over time. The mission's focus has been changed from a pathogenic perspective to a salutogenic perspective, which means that the focus has changed from the sick to the healthy. Collaboration with other staffs within the schools is a prerequisite for school nurses to be able to work with health promotion. Previous research shows that there is a discrepancy between what teachers expect from school nurses and the school nurses' actual mission. Purpose: The purpose of the study was to describe what expctations teachers have in school nurses. Method: A phenomenographic method with inductive approach has been used. The data analysis is based on six semi-structured interviews with teachers. Results: The teachers' expectations of school nurses span a wide area. The analysis of the interviews resulted in four description categories: health promotion, social importance, medical care and accessibility. The description categories were arranged hierarchically in a outcome room. Conclusion: This study contributes with knowledge of teachers' expectations of school nurses. The study's results clarify an expectation gap between the teachers' expectations in school nurses and its assignments from the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Institute of Education, which is primarily preventative and health-promoting. The study's results are in good agreement with previous research on the subject.

Syftet med denna uppsats är att beskriva fyra informanters erfarenheter från deras engagemang i en ideell musikförening, för att sedan föreslå vad det är som definierar en meningsfull gemenskap. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt material insamlat genom semistrukturerade intervjuer där informanterna förklarar deras syn på föreningens historia, om de anser det har funnits några genomgående idéer, vilken mening det går att tillskriva den årliga festivalen som föreningen anordnar samt vilken betydelse lokalen har haft för föreningen. Informanternas utsagor tyder på att föreningen har erbjudit en inkluderande form av musikundervisning samt att pedagogiken har varit viktig för verksamheten. Vidare tyder berättelserna på att det går att finna en meningsfullhet i festivalen, deltagande i föreningen, samt föreningens tillgång till en egen lokal. Den avslutande diskussionen utgår från vald teori, där det föreslås att en meningsfull gemenskap är en där medlemmarna själva får vara med och planera riktningen för gruppens framtida arbete samt utforma vilka värden det är som strävas efter. / This essay aims to describe four informants’ experiences of their involvement in a non-profit music association, and to suggest what defines a meaningful aggregation. The essay builds upon a qualitative material gathered through four semi-structured interviews, where the informants discuss their views of the history of the association, if they think there have been any important ideas throughout its history, what meaning can be ascribed to the annual festival the association organizes and what importance the association finds in their access to a venue. The result shows that the association has offered a non-exclusive music education and that the choice of pedagogy has been of significance. Furthermore, excerpts from the interviews show that it’s possible to ascribe meaning to the festival, participation in the association and the fact that they have access to a venue. The conclusion is informed by the choice of theory, where it is suggested that a meaningful aggregation is one where the members can be involved in planning the future activities of the group, and where they can be involved in forming what values that are pursued.

Under 2017 avled 1,189 personer till följd av suicid i Sverige. Suicid är ett komplext problem och för att förebygga suicid krävs ett mångfacetterat angreppssätt. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar och erfarenheter av suicidprevention och hur arbetsterapeutisk kompetens kan användas i suicidpreventivt arbete. En kvalitativ studie där tre fokusgrupper och en enskild intervju med sammanlagt åtta arbetsterapeuter genomfördes. Datainsamlingen analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: Suicidprevention i praktiken och Bemötande och kunskap om suicidala patienter. Deltagarna har tidigare inte reflekterat över sin roll i suicidprevention och upplever en rädsla och osäkerhet i mötet med suicidala patienter. Begreppen meningsfullhet och delaktighet lyfts som viktiga. Den terapeutiska relationen ligger till grund för att patienten ska vilja och våga prata om suicidala tankar och/eller suicidala beteenden. Deltagarna lyfter även vikten av att ta patientens fokus och ha ett inifrånperspektiv. Slutsatserna är att arbetsterapeuter behöver utbildning i suicidprevention för att förtydliga rollen och känna sig trygga i mötet med suicidala patienter. Arbetsterapeuter kan, med sin kompetens, fördjupa och bredda förståelsen för suicidala handlingar samt främja individens psykiska hälsa på lång sikt för att förebygga suicid. / During 2017, 1,189 people died due to suicide in Sweden. Suicide is a complex problem and a multifaceted approach is required to prevent suicide. The aim with this study was to describe occupational therapists’ perceptions and experiences regarding suicide prevention and how occupational therapists’ competence can be used in work regarding suicide prevention. A qualitative study including three focus groups and an individual interview with a total of eight occupational therapists were conducted. Data was therefore analysed using qualitative content analysis. Two categories were revealed in the result: Suicide prevention in practice and Treatment and knowledge about suicidal patients. The participants have not earlier reflected on their role in suicide prevention and experience a fear and insecurity in the meeting with suicidal patients. The concepts meaningfulness and participation are emphasized as important. The therapeutic alliance is the basis for the patient to want, or dare, to talk about suicidal thoughts and/or suicidal behaviours. The participants also emphasize the importance of taking the patient's focus and having an inside perspective. The conclusions are that occupational therapists need training regarding suicide prevention to further clarify their roles, and to feel safe in the meeting with suicidal patients. Occupational therapists, with their competence, can deepen and broaden the understanding of suicidal actions and promote the individual’s mental health in the long term to prevent suicide.

Under 2016 var över 65 miljoner människor på flykt världen över. Personer som flyr har en ökad risk för ohälsa och för att hantera den nya situationen beskrivs värdet i att ha fritid och engagera sig i aktiviteter, då fritiden är en central del av livet under ungdomstiden. Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter som unga vuxna, nu boende i Sverige på grund av flykt, utövar på fritiden samt hur dessa aktiviteter upplevs. Data samlades in genom 18 aktivitetsdagböcker och sex intervjuer. Insamlad data analyserades genom deskriptiv kvantitativ analys och deskriptiv kvalitativ analys. Resultatet visade att deltagarna till största del (59%) skattade fritiden som “extremt meningsfull” och “meningsfull”. Möjligheten till självbestämmande och den sociala miljön hade inverkan på upplevd meningsfullhet av fritid. Exempel på aktiviteter som genomfördes mest på fritiden var att spela fotboll, spela spel och religiösa aktiviteter. Vilka aktiviteter som utfördes samt den mängd fritid deltagarna hade varierade beroende på hur varje individ såg på sin fritid. Upplevelsen av aktivitet och fritid är subjektiv och påverkar vilket värde aktiviteten har för individen. / In 2016, more than 65 million people were refugees for reasons of feared persecution, conflict, violence etc. Refugees have an increased risk of decreased health, and for them to handle their new situation, it is important to engage in activities. Leisure is an important part of life during adolescence and the aim of this study was to investigate what activities young adults who had fled to Sweden performed in their leisure time and how these activities were experienced. Data was collected through 18 activity diaries and six interviews. The collected data was analyzed by descriptive quantitative analysis and descriptive qualitative analysis. The results showed that the participants mostly (59%) perceived their leisure activities as "extremely meaningful" or "meaningful". The ability of self-determination and the social context had impacts on the perceived meaningfulness of leisure. Examples of activities that were performed most in leisure time were playing football, playing games, and religious activities. The amount of leisure and the activities that were performed in leisure time varied depending on how each individual perceived their leisure. The perception of activity and leisure is subjective and affects the value of each activity for the individual.

Engagemang respektive oengagemang på arbetsplatsen har en essentiell betydelse för både individer och organisationer. Studiens syfte var att ta reda på vad som skapar engagemang respektive oengagemang hos ledare utifrån Kahns (1990) definition kring engagemang och tre psykologiska tillstånd; psykologisk meningsfullhet, psykologisk trygghet och psykologisk närvaro. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare från olika branscher. En tematisk analys identifierade 13 teman som var associerade med engagemang och åtta för oengagemang. Studiens resultat visade att det viktiga för ledares engagemang var att ha ett arbete där de skapade värde, som innebar utveckling samt hade ett gott samarbete i det egna teamet. Oengagemang upplevdes när arbetet var enformigt och ostimulerande. Resultatet ger en god förståelse kring hur engagemang respektive oengagemang skapas hos ledare. Tips för framtida studier är att jämföra ledare i olika branscher, som den offentliga respektive privata sektorn, för att se om innebörden kring engagemang respektive oengagemang är densamma där.