Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse. Ordet utvecklingssamtalär inte att betrakta som bara ett ord utan som ett begrepp, som innefattar normer, känslor ochvärderingar vilka gör ordet till mer än bara ett ord. Chef och medarbetar må ha uppfattat deord som sagts på samma sätt, däremot förstås begrepp och fenomenen på skilda sätt, vilketsätter nivån för samtalet. Problem med förståelsen ligger inte bara i det som sägs, utan i detsom medvetet inte sägs. Där över styr självbild, diskursivt tänkande och begreppsuppfattningbaserat på tidigare.På vilket sätt och om vad det talas på utvecklingssamtalet beror även på vad de olika individernabygger in i sitt begrepp ”utvecklingssamtal” och vad de därmed förväntar sig av samtalet.Utvecklingssamtalet kan i föreliggande studie inte beskrivas som ett jämbördigt samtal.Samtalet speglar de samtalandes begreppsförståelse av utvecklingssamtalet som fenomenoch av den egna rollen i förhållande till samtalspartnerns roll.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur chefer skapar förutsättningar för att främja en lärmiljö som bidrar till medarbetares lärande. Studiens utgångspunkt baserades på Illeris (2004) teori om lärande i arbetslivet samt tidigare forskning kring problemområdet, lärmiljö. Det teoretiska ramverket gav upphov till frågeställningen: Hur skapar chefer förutsättningar för att främja medarbetarens lärande? Kvalitativ metod tillämpades där empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Resultatet påvisar faktorer inom lärmiljöerna som främjar medarbetars lärande vilka var; organisationens kultur och miljö, formellt lärande, informellt lärande, kommunikation, feedback, tid och ledarskap. Uppsatsens slutsats är att chefen har möjlighet att skapa förutsättningar genom ovanstående faktorer.

Syftet med studien är att ta reda på hur tillfälligt inhyrda medarbetare via bemanningsföretag upplever sina villkor för lärande på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt ur Illeris (2015) teori om lärande. Intervjuguiden är skapad och strukturerad utifrån Illeris teori om lärande och fyra informanter är intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Transkriberingen är bearbetad systematiskt genom en innehållsanalys, vilket ledde till resultatdelens tematiseringar. I diskussionsavsnittet analyseras empirin och sätts i relation till tidigare forskning. Trots studiens begränsning gällande antalet informanter finns en allmängiltighet i svaren, vilket stärker studiens validitet. Slutsatsen är att tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande beror  på det personliga engagemanget, social och organisatorisk inkludering samt utmaning i arbetsuppgifterna.

Syftet med studien är att ta reda på hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Tidigare forskning inom området samt utvalda teorier presenteras för att skapa en förståelse för ämnet. En kvalitativ metod ligger till grund för studien som leder till ett resultat som grundar sig på fem genomförda intervjuer. Resultatet visar att ett metodiskt arbete med kompetensförsörjning sker i de kommunerna som intervjuades, men att majoriteten saknar det strategiska arbetet. Då landsbygdskommunerna står inför utmaningar såsom geografisk placering och brist på färdigutbildade personer krävs ett strukturerat arbete med att hitta rätt, utveckla och behålla den befintliga personalen.

Problemformulering: Arbetsrelaterad stress kan leda till utbrändhet inom många olika branscher. Det finns brist av statistik och forskning kring hur stress tar sig uttryck för unga nyanställda medarbetare inom musikbranschorganisationer. Syfte: Syftet med denna studie är att kunna beskriva hur arbetsrelaterad stress tar sig uttryck hos unga nyanställda medarbetare inom musikbranschen. Metod: Vi har i studien använt oss av en induktiv ansats där vi genom en kvalitativ forskningsmetod har intervjuat sex stycken medarbetare inom musikbranschen. Utifrån vår insamlade primärdata har tre kategorier trätt fram som vi med hjälp av relevanta teorier och teman har tolkat. Slutsatser: Studien visar att många medarbetare inom musikbranschen främst känner en positiv stress. Anledningar till att stressen uttrycks som positiv är eftersom arbetet är en motivationskälla hos dessa människor. Det finns också kulturella och maktrelaterade aspekter som påverkar hur medarbetaren upplever stress.

Sustainability is a more relevant subject today than it has ever been before. A common definition of sustainability is to divide it into three dimensions, economic, social and environmental sustainability. Back in time, companies have been reporting their sustainability work for a long time. Many companies report their sustainability because external and internal stakeholders demand it, for example, it is demanded by many consumers. The year of 2016 a new lay came in the Annual Accounts Act. 6 chapter § 10 says that large companies now must present a sustainability report (SFS 1995: 1554). Sustainability reporting can, according to Frostenson et al. (2015 p.15) be used as an internal control mechanism for measuring, controlling and setting. Through a qualitative study on FMCG companies that by law must establish a sustainability report. The purpose of this study was to investigate how FMCG companies used the company's sustainability report. Furthermore, the study aimed to investigate the role of the sustainability report in the stores from an employee perspective. This was done by doing ten semi-structured interviews that were conducted with decision makers in FMCG companies. The control instruments that are mainly used in FMCG companies to work with sustainably were planning, cybernetic systems and culture. Rewards and replacement were not used as a control instrument and administrative controls were used by some stores. The sustainability report was used partly in cybernetic systems, administrative controls and planning.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det. Vi ser att det är av stor vikt att organisationer ser till helheten i konceptet för att det ska ge de positiva effekter som det sägs ge. Denna helhet vill vi påpeka ser olika ut i alla organisationer beroende på vilka individer som finns i den samt hur organisationens andra förutsättningar ser ut.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare.</p><p>Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts.</p><p>Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt. Systemen är bra i sig själva, men medarbetarna upplever en stress genom de krockar som uppstår dem emellan. Medarbetarna visar även att de inte upplever att de påverkar i så stor utsträckning som de faktiskt gör vilket organisationen måste arbeta fram bättre sätt för att förmedla så att medarbetarna känner sig sedda och på så vis gör ett ännu bättre arbete än de redan gör.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil. Studiens resultat visar att medarbetares inre upplevda arbetsmotivation har ett samband med vissa ledarstilar i de undersökta grupperna. En förklaring till de uppmätta sambanden kan vara att vissa ledarstilar innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate if there are any connections between the workmotivation co-worker experienced and different leaderstyles. Some models suggest that the motivating potential for co-worker can be increased by conditions at work. There can be some factors in the enviroment which may effect the workmotivation, for example a leader´s leaderstyle. Some models suggest that different leaderstyles may have various effects on the workmotivation co-worker experience. A survey and correlationanalysis were conducted to measure the workmotivation and leaderstyle to answer the purpose of this essay. The result of this study shows that co-worker internal experience workmotivation is connected to some of the leaderstyles in the examined groups. One possible explanation to these connections could be that some leaderstyles contain factors that lead to favourable conditions for motivating the co-worker.</p>

<p>Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.</p><p>Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.</p><p>Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby. Författarna har samtidigt forskat och sökt datamaterial och information både i litteratur, Internet samt annan faktainsamling. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och samband.</p><p>Utifrån undersökningen och resultat anser författarna att ledarskapet på IKEA i Barkarby fungerar väldigt bra vad det gäller att motivera och skapa trivsel bland medarbetarna. Företaget skall även tänka på att bevara och utveckla den positiva sammanhållningen och andan som karaktäriserar organisationen.</p><p>I slutsatsen återknyter författarna arbetet till problemformuleringen och syftet, och utifrån teorin och undersökningen har författarna kommit fram till ett par slutsatser som karakteriserar ett bra ledarskap enligt medarbetarna.</p>